Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösslind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innev. (1880). Annex till Biskopskulla, Upsala
stift, Lagunda kontrakt.
Frösslind, Kristina Elisabet, operasångerska,
född d. 27 Febr. 1793, intogs 1804 i k. teaterns
sångskola, der hon utbildades af K. A. Stieler. Hon
hade en ej stor, men mycket behaglig sångröst
och utmärkte sig särskildt för ett täckt, naivt
spel, som t. o. m. tillskyndade henne hänryckta
loford af den eljest ej lätt förtjuste dansken
Chr. Molbech. Hennes framställning af Cendrillon
(1811) gaf anledning till en ofantlig uppståndelse:
en recensents förhastade klander och en intrig
mot sångerskan af hennes kamrater möttes af så
starka demonstrationer från hennes beundrare både
i tidningarna och teatersalongen, att recensenten
måste göra offentlig afbön, hvarefter de flesta
tidningsuppsatserna rörande denna sak utgåfvos
under titel "Cendrilloniana". Bland hennes
öfriga triumfroler nämnas Antigone i "Oedip",
Zerlina i "Don Juan", Amelina i "Leheman", och
synnerligast titelrolen i "Fanchon". Åren 1813–44 var
F. engagerad vid k. teatern (hon erhöll visserligen
afsked 1834, men trädde åter i tjenstgöring såsom
"interimspensionär" 1836). Död i Göteborg
d. 24 Okt. 1861. – F. gifte sig 1813 med hofsångaren
C. G. Lindström, men blef sedermera skild från honom.
A. L.
Fröst, Per Axel, prest, föddes d. 5 Aug.
1802 på Skälsta i Indals socken inom Medelpad,
blef student i Upsala 1822, prestvigd 1825, filos.
magister 1827, pastorsadjunkt i Jakobs och
Johannes’ församlingar i hufvudstaden 1828 och
e. o. hofpredikant 1831. Redan i Upsala hade
hans ovanligt sköna sångröst väckt uppmärksamhet
och genom Hæffner vunnit en sällsynt grad af
utbildning. Denna ädla gåfva, i förening med
hans skicklighet såsom predikant samt öfriga goda
och vinnande egenskaper, gjorde F. snart bemärkt
och föranledde en hastig befordran. 1831 blef
han teologie adjunkt vid krigsakademien på Karlberg
och komminister i Solna, 1832 regementspastor vid
Södermanlands regemente, 1833 teol. lektor och
slottspastor vid Karlberg samt kyrkoherde i Solna,
1839 kyrkoherde i Arboga, 1841 kontraktsprost och
slutligen, 1843, kyrkoherde i Jakobs och Johannes’
församlingar i Stockholm. Död d. 9 April 1853. –
F. utgaf, utom en mängd strödda predikningar och
andliga tal, en samling Predikningar, 2 delar
(1854–55). F. invaldes 1829 i Götiska förbundet,
der han under namnet Froste innehade det sista
(nittiotredje) rummet, samt blef 1830 ledamot af
Musikaliska akademien. A. F.
Frösthult. Se Fröshult.
Frösträng (Lat. funiculus, nafvelsträng),
bot., saknas hos de växter, hvilkas frön sitta
omedelbart å fröfästet, men utvecklas hos andra
såsom en längre eller kortare sträng eller skaft
åt fröet. Frösträngen kan förgrena och utbreda sig
som ett fröhylle (Lat. arillus) kring fröet. Ett
kändt exempel derpå bildar s. k. muskotblomma, som
är den kring muskotfröet ("muskotnöten") utbredda,
förgrenade och köttiga frösträngen. I andra fall kan
frösträngen så att säga upplösas i eller uppbära en
stor mängd fina, kortare eller längre hår, fröfjun,
såsom hos popplar och pilar
m. fl., hvilket fröfjun förorsakar, att vinden
kan bära de mogna fröna långa sträckor och sålunda
sprida dem till nya växtställen. Bomull är det långa
starka fröfjunet af arter, som höra till slägtet
Gossypium (se d. o.), och af flere arter inom slägtet
Asclepias erhålles ett sidenglänsande fröfjun,
som man försökt använda till tråd och väfnader.
O. T. S.
Frösunda, socken i Stockholms län, Seminghundra
härad. Arealen 4,041 har. 837 innev. (1880). F. med
Kårsta utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Upsala stift, Seminghundra kontrakt.
Frösve (ej Frösved), socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. Arealen 2,285 har. 704 innev. (1880). Annex
till Horn, Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Frösvidal, landtegendom och Jernbruk i Kils
socken, Örebro härad och län. 7 5/12 mtl med underlydande,
taxeradt (1879) till 270,000 kr. Till egendomen höra
en rätt betydande skogsareal samt såg och tvänne
qvarnar. Brukets smidesrätt har ej varit begagnad
sedan 1857. Egendomen eges f. n. (1882) af enkefru
H. Diedrichs.
Frö-sådd, trädgårdssk. Såning af frön sker, med
hänsyn till olika fröslags fordran eller ändamålet
med sådden, på fritt land, i drifbänkar eller i
krukor, som underhållas i särskilda för ändamålet
inrättade s. k. förökningshus eller i boningsrummens
fönster. Såsom allmänna regler för växters uppdragning
af frö må i korthet anföras: jorden, hvari fröna sås,
bör vara rikt sandblandad och lös, fröna täckas med
jord till 3 à 5 gånger sin egen tjocklek (ytterst fina
frön täckas icke alls), och på det att de skola kunna
gro, fordras måttlig fuktighet i jorden och lämplig
temperatur. De flesta fröslag, hvilka sås på drifbänk
eller i kruka, fordra en temperatur af + 18° till +
30° C. E. L.
Frösåker, härad och tingslag i Stockholms
län, Stockholms läns tredje fögderi, Norra
Roslags domsaga. Arealen 101,972 har. 13,879
innev. (1880). Häradet omfattar följande socknar:
Forsmark, Valö, Hökhufvud, Edebo, Harg, Gräsö och
Börstil; tingslaget (14,550 innev., 1880) derjämte en
del af Ununge socken af Närdinghundra härad.
Frösö, ö i östra delen af Storsjön i Jämtland,
omkr. 11 km. lång och 5 km. bred, medelst en lång bro
öfver Östersundet förenad med staden Östersund. Den
höga och vackra, till största delen odlade ön
lemnar från det 135 m. öfver Storsjön sig höjande
Östberget en mycket ryktbar och vidsträckt utsigt
öfver mellersta Jämtland och till Oviksfjällen samt
till den 128 km. aflägsna Åreskutan. Ön var fordom
och före Östersunds anläggning hela landskapets
medelpunkt. Den hade en 1674 anlagd trivialskola,
hvilken på sin tid var den enda offentliga i Jämtlands
län, och som, åtminstone under senare delen af sin
tillvaro, skilde sig från andra läroanstalter i landet
derigenom att den var ett internat. Skolan upphörde
1847, då ett högre läroverk öppnades i Östersund. På
ön finnes exercisplats för Jämtlands fältjägarekår
och Jämtlands hästjägarekår, med baracker, förrådshus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
