- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
483-484

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösslind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

F. för botaniken; han var näst Brunfels den förste,
som på ett sjelfständigt sätt sysselsatte sig med
studiet af inhemska växter, beskref naturtroget ett
stort antal af dem och illustrerade sin beskrifning
genom goda träsnitt. Hans förnämsta botaniska arbete
är De historia stirpium commentarii etc. (1542;
öfversatt på tyska 1543 och sedan på de flesta
andra europeiska språk). De vigtigaste af F:s andra
skrifter äro: Paradoxorum medicince libri tres (1535),
iInstitutiones medicinae (1560) och De componendorum
miscendorumque medicamentorum ratione
(1561). Efter
F. uppkallade Ch. Plumier vaxtslägtet Fuchsia.

Fuchs, Rutger, friherre, öfverståthållare,
född i Malmö d. 2 April 1682, var son till
öfverstelöjtnant Kristian F., som 1648 inflyttade
till Sverige. F. ingick 1699 i svensk krigstjenst
och blef 1704 kapten. Han tjenstgjorde till 1707
dels i Östersjöprovinserna, dels i Finland, men
sedan i Sverige, blef 1710 major vid Dalregementet
och 1712 öfverstelöjtnant. S. å. medföljde han
Stenbock till Tyskland, kommenderade i slaget vid
Gadebusch (d. 9 Dec. 1712) hela Dalregementet och
sårades så svårt i striden, att han ett helt år
måste nyttja kryckor. F. deltog i Karl XII:s första
anfall mot Norge (1716) samt blef s. å. adlad och
befordrad till öfverste först vid Dalregementet och
sedan vid Södermanlands regemente. Med en del af
detta regemente ensamt – 700 man – slog han d. 13
Aug. 1719 en vid södra Staket landsatt rysk styrka
af omkr. 6,000 man, som ämnade angripa Stockholm,
och tvang henne att åter inskeppa sig. För denna
bragd upphöjdes F. 1719 i friherrligt stånd och
utnämndes till generalmajor. Under frihetstiden
slöt han sig till Horn och tillhörde i allmänhet
mösspartiet. Missnöjd med att han af Horns måg,
frih. Axel Löwen, blifvit förbigången vid utnämningen
till generalbefälhafvare i Finland, närmade sig
F. vid början af riksdagen 1738–39 de då herskande
hattarna – ehuru han sedermera ryggade tillbaka för
följderna och öfvergaf partiet –, hvarför han insattes
i Sekreta utskottet och i den tolfmannanämnd,
som fick i uppdrag att utarbeta en plan till rikets
försvar och säkerhet, och hvilken i ett s. k. sekret
bihang bemyndigade regeringen att under vissa gynnande
omständigheter förklara Ryssland krig. 1739 blef han
öfverståthållare och befordrade, såvidt han kunde,
sitt partis intressen samt arbetade på hattarnas
störtande. Död i Stockholm d. 10 April 1753.
A. B. B.

Fuchs, Johann Nepomuk von, tysk kemist och mineralog,
f. 1774, blef 1807 professor i mineralogi och kemi
i Landshut, 1823 konservator vid de mineralogiska
samlingarna i München och 1826, efter universitetets
flyttning från Landshut till München, professor
i mineralogi i sistnämnda stad. 1835–44 var han
derjämte öfverbergsråd. 1852 tog han afsked från
sin professur, och 1854 upphöjdes han i adligt
stånd. Död 1856. F. riktade mineralogien och den
oorganiska kemien med flere vigtiga upptäckter. I
vidsträckta kretsar blef han bekant genom uppfinningen
af vattenglas (1823) och

detsammas användning i stereokromien. Skrifter: Ueber
den gegenseitigen einfluss der chemie und mineralogie

(1824), Naturgeschichte des mineralreichs (1842),
Ueber die theorie der erde (1844) och Bereitung,
eigenschaften und nutzanwendung des wasserglases

(1857) m. fl. Hans samlade skrifter utgåfvos 1856
af Kaiser.

Fuchs, Peter Dominicus, tysk bildhuggare, f. 1829,
utbildade sig i Köln vid arbetena för domkyrkans
fullbordande, anställdes 1865 såsom bildhuggare vid
kyrkan ("dombildhauer") och har för denna byggnad
utfört en stor mängd skulpturverk i strängt kyrklig
stil.

Fuchsen, Stora fuchsen l. Körsbärsfjäriln, Vanessa
polychlorus, zool.,
hör till slägtet Vanessa och
dagfjärilarnas afdelning (Diurna). Han mäter
omkr. 8 cm. mellan vingspetsarna och har brunröda
vingar, af hvilka det främre paret bär tre större
och fyra mindre svarta fläckar. De gråaktiga,
gultaggiga larverna skada icke sällan fruktträden,
företrädesvis körsbärsträden, i hvilka de lefva
flere tillsammans. Fuchsen förekommer mera sparsamt
i mellersta Sverige, men är ganska allmän i södra
delen af landet. Den betydligt mindre nässelfjäriln
l. lilla fuchsen, V. urticae, har likaledes brunröda
vingar, med tre svarta fläckar å de främrer och är
allmän öfver hela Skandinavien, der han visar sig
redan tidigt på våren. J. G. T.

Fuchsia L., Fuchsier, bot., växtslägte af
fam. Onagrarieae, kl. Octandria L., ordn. Monogynia,
innefattande buskar, halfbuskar eller små träd, som
nästan alla härstamma från Amerika, i synnerhet
Syd-Amerika. Slägtet skiljes lätt från andra närstående
derigenom att frukten är bär. Arterna hafva vanligen
motsatta blad samt vackra, hängande, mer eller mindre
rödaktigar blommor. Fodret är kronlikt (icke grönt)
sambladigt, fyrflikadt, kronan vanligen fyrbladig,
sittande i fodrets svalg, fruktämnet undersittande. Af
fuchsier odlas många arter och ännu flere varieteter
eller hybrider som prydnadsväxter. (De äro de
vanligaste och mest omtyckta bland sådana.) Deras
ymniga, i vackra färger på mångfaldigt sätt vexlande
blommor, den lätthet, hvarmed de trifvas och förökas,
m. fl. orsaker hafva bidragit till denna kultur. De
odlas såsom krukväxter inomhus, men utflyttas ofta
om sommaren på kalljord, i hvilket fall de flesta
arterna trifvas bättre. De arter, som hos oss vanligast
odlas, äro F. coccinea Ait., en af de längst odlade,
F. conica Lindl., F. corymbiflora R. & P., en af de
praktfullaste inom slägtet, F. fulgens Lindl., med
ätliga bär, kanske den vackraste arten, F. globosa
Lindl., F. macrantha Hook., som har de största
blommorna, F. microphylla H. & B., till alla delar
späd, F. serratifolia, R. & P., F. splendens Zucc. –
Slägtet är uppkalladt efter Leonhard Fuchs. Se d. o.
Ldt.

Fucoideae Ag., Brunalger, bot., benämnes en familj
bland algerna. Alla dithörande växter lefva, med få
undantag, i saltvatten. De ega visserligen klorofyll
(bladgrönt) i sina väfnader, men detta är efter
regeln mer eller mindre doldt af ett brunrödt
färgämne, hvarigenom deras färg blir brun eller
olivgrön. Algbålen vexlar ofantligt i form, från
enkla, nästan ogrenade rader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free