Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fumaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fundy bay (föndi bä), vik af Atlantiska oceanen i
Nord-Amerika, mellan New Brunswick och Nova Scotia.
Funèbre [fynäbör], Fr. (af Lat. funus, begrafning),
musikt., sorgligt.
Fungera (af Lat. fungi, förvalta), tjenstgöra.
– Funktionär (Fr. fonctionnaire), tjenstgörande.
Fungi. Se Svampar.
Fungibla ting (Lat. res fungibiles; res,
quarum altera alterius vice fungi potest, ting, som äro så
lika hvarandra, att det ena kan sättas i stället
för annat af samma slag), sådana ting – såsom
spanmål, åtskilliga andra handelsvaror och framför
allt mynt och myntrepresentativ –, vid hvilka det
i juridiskt hänseende och jämväl, efter regeln,
i allmänna vandeln fästes afseende mindre på det
individuella tinget (species) än på mängden deraf
och dess naturliga beskaffenhet (genus). I 1734 års
lag förekommer för dylika ting uttrycket "varor, som
skola vägas, mätas eller räknas". Begreppet fungibla
ting, om hvars omfattning och noggranna bestämning
gjort och göra sig gällande mycket olika meningar,
har sin juridiska betydelse vid fråga om köp, lån,
försträckning m. fl. aftal. A. Th. S.
Funktion (Fr. fonction; se Fungera). 1. Tjenstgöring,
förrättning. – 2. Filos., lifsyttring, den
verksamma menniskoanden i ett odeladt moment af sitt
lif. Då tiden och således äfven den verksamhet,
som i henne faller, kunna i oändlighet delas, så
är det tydligen blott i abstraktionen, som man kan
fixera funktionerna i deras skilnad inbördes. Hvarje
moment af lifvet, huru stort eller litet som hälst,
ja äfven lifvet i det hela blifver en funktion,
så snart man för tillfället bortser från dess
delbarhet. Hvarje funktion hänvisar på en förmåga,
d. ä. ett väsende, som har henne och är hennes
grund. Funktionernas indelning är naturligtvis
densamma som förmögenheternas (se Förmåga).
– 3. Mat. En storhet, y, som är på sådant
sätt beroende af en annan, föränderlig storhet,
x, att mot hvarje bestämdt x-värde svarar ett
eller flere värden på y, är en funktion af x,
hvarvid x kallas den oberoende variabeln. Såsom
funktionstecken användas bokstäfvefna F, f, [phi],
[Psi] m. fl. Ofvannämnda beroende tecknas sålunda:
y = f(x). En storhet kan vara funktion af flere af
hvarandra oberoende variabler, x, z ..., hvilket då
tecknas y = f(x, z..). Om ur eqvationen y = f(x)
kan härledas, att x är en viss annan funktion af y,
t. ex. x = [phi](y) så sägas f och [phi] vara hvarandras
inversa funktioner. Allt efter som mot hvarje värde å
den oberoende variabeln svarar ett eller flere värden
å funktionen, är denna en eller fler-tydig; om
åter en funktion återtager samma värden, så ofta den
oberoende variabeln ökas eller minskas med en viss
konstant, så är den periodisk. En funktion är
framställd i finit form, om dess algebraiska uttryck
består af ett ändligt antal termer och faktorer, men
i infinit, om termernas eller faktorernas antal
är oändligt. En funktion, hvars värde ändrar
sig kontinuerligt, på samma gång som den oberoende
variabeln, säges vara kontinuerlig; motsatsen dertill
är en diskontinuerlig funktion. Funktionerna
delas vidare i algebraiska och transcendenta; de
förras värden kunna beräknas med tillhjelp af endast
de algebraiska operationerna: addition, subtraktion,
multiplikation, division, dignitetsupphöjning och
rotutdragning. En algebraisk funktion är åter
antingen rationel, om den oberoende variabeln icke
förekommer under något rotmärke, eller irrationel,
då det motsatta förhållandet eger rum. Bland de
transcendenta funktionerna äro de enklaste de
trigonometriska och dessas inversa funktioner, de
cirkulära, samt exponential-funktionen (y = [alpha]x) och
dennes inversa funktion, den logaritmiska. En del
funktioner betecknas regelbundet med sina egna tecken,
t. ex. de trigonometriska Sinus (sin), Cosinus (cos)
o. s. v., theta-funktionen ([Theta]), gammafunktionen
([Gamma]) m. fl. – Enligt ofvan gifna definition å funktion
kan man veta, att en storhet är funktion af en viss
variabel, oaktadt man icke känner det matematiska
uttrycket för denna funktion. Så är t. ex. bekant,
att den mättade vattenångans tension vid en och samma
temperatur alltid är densamma, och att den ändrar
sig med temperaturen; och ehuru man icke känner
något matematiskt uttryck, medelst hvilket den mot
en viss temperatur svarande tensionen kan beräknas,
är denna dock en funktion af temperaturen. I detta
och dylika fall hjelper man sig med tabeller, som
uppställts på empirisk väg, eller med serier och
grafiska framställningar, som approximativt angifva
de olika funktionsvärdena. 2. L. H. Å. 3. K. L.
Funktionär. Se Fungera.
Funt (T. funte, af Lat. fontem, accus. af fons,
källa). Se Dopfunt.
Funäsdalen, by i Tennas socken, Herjeådalen,
omkr. 33 km. från norska gränsen. Poststation och
gränsetullkammare.
Fuoco, Ital., musikt., eld; con fuoco, eldigt.
Fura. Se Pinus.
Furage [furas)], Fr. fourrage, krigsv.,
hästfoder. I hvarje armé bestämmes furageringen efter
vissa furageringsstater. Den för svenska garnisonerade
truppers hästar gällande staten upptager för dagen
7,85 l. (omk. 3,67 kg.) hafre, 4,25 kg. hö och 3,4
kg. halm. Under möten och fålttjenstgöring bestås
hästarna 5,5 kg. hafre, 3 kg. hö och 2,1 kg. halm. –
Furagekolonn, hvar och en af de vid en arméfördelnings
eller armékårs stora träng befintliga kolonner,
som framföra furage. – Furagestreck, den lina,
som föres på hästen af hvarje kavallerist, och som
egentligen är afsedd att begagnas vid furagering,
men äfven kan tjena till andra ändamål. – Furagering,
framskaffandet af furage; i krig äfven insamlandet
af sådant med våld. C. O. N.
Furcae caudinae, Lat., Caudinska passen. Se d. o.
Fure-sö, insjö i norra Själland, på gränsen mellan
Frederiksborgs och Köpenhamns amt. Omkr. 15 km. i
omkrets. Sjön, som är djup och fiskrik samt omgifven
af höga, sandiga och till en del skogbevuxna stränder,
har tillflöde från Farumsö, Söllerödsö och Veilesö
samt aflopp genom Mölleån till Öresund.
Furetière [fyrötiär], Antoine, fransk
ordboksförfattare, f. 1620, d. 1688, var först jurist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
