- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
525-526

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunen skattskyldig påförd, kallas hans
fyrktal, och åtgärden, hvarigenom fyrktalet
bestämmes, benämnes fyrktalssättning. Denna
skall verkställas af kommunalnämnden. Öfver
fyrktalssättningen skall upprättas en särskild
längd, fyrktalslängd, af beskaffenhet och innehåll,
som ett k. kungörelsen den 8 September 1868,
angående ändring af förstnämnda k. förordning,
bifogadt formulär närmare utvisar. Denna längd,
som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör tillika kommunens röstlängd. –
Till beräkningsgrund för fyrktalssättningen tjenar
den bevillning efter andra artikeln (jfr Allmän
bevillning), som skattskyldige, jämlikt senast
fastställda taxeringslängder, till staten erlägga,
sålunda att a) för jordbruksfastighet, ehvad den
är i mantal satt eller ej, påföres en fyrk för
bevillning till belopp af 1 t. o. m. 5 öre, två
fyrkar för bevillning utöfver 5 t. o. m. 10 öre
o. s. v., samt b) för annan fastighet, frälseränta
och hvarje annat beskattningsföremål påföres en fyrk
för bevillning till belopp af 1 t. o. m. 10 öre,
två fyrkar för bevillning utöfver 10 t. o. m. 20
öre o. s. v. För jordbruksfastighet, för hvilken
bevillning ej erlägges, påföres fyrktal efter det
belopp, som, derest bevillning för densamma enligt
andra artikeln i bevillningsstadgan skulle utgå, på
grund af taxeringsvärdet svarar mot sådan bevillning;
inkomst af arrende för sådan fastighet sättes deremot
ej i fyrktal. I fråga om löntagare, som tillika
innehar boställe, skall bevillningen för inkomst från
bostället, hvilket, enligt ofvan angifna grunder,
bör särskildt sättas till fyrktal, naturligtvis
icke vid fyrktalssättningen för den öfriga lönen
tagas i beräkning. – Angående Dalarna äro särskilda
stadganden gifna genom k. brefvet den 3 Mars 1865.
A. Th. S.

Fyrkant. 1. Krigsv. (Fr. carré), den slutna
uppställning, med front åt alla sidor, som infanteri
intager för att möta anfall af kavalleri. Särskilda
fyrkantsformeringar förekommo först under
liniartaktikens dagar, i 18:de århundradet,
då kavalleriet blef mera rörligt och dess anfall
farligare än förut. Under Bonapartes fälttåg i Egypten
(1798) bildade hela divisioner stora fyrkanter,
med artilleriet i hörnen och trängen i midten. I
denna formering måste man marschera långa sträckor
för att skydda sig mot fiendens kringsvärmande
kavalleri. Såsom marschformering nyttjades fyrkanten
senare af fransmännen i Algeriet, men för öfrigt
begagnades han endast på slagfältet, der bataljoner
och någon gång till och med brigader bildade
sådan formering. Efter de snabbskjutande gevärens
införande har infanteriet vunnit en sådan styrka
och dess eld fått en sådan afgörande verkan, att
fyrkantsformeringar numera anses öfverflödiga till

illustration placeholder


och med för kompanier. – 2. Sjöv., säges om en rå, som
hänger horisontalt och på samma gång vinkelrätt mot
fartygets medellinie. Brassa fyrkant. Se Brassa. Till
sjös brassas fyrkant, när vinden är rätt akterlig. I
hamn brassas och toppas fyrkant,

sedan seglen blifvit beslagna. –
3. Herald. (Lat. quadrans honorarius;
Fr. franc-quartier l.franc-canton; T. freieck),
figur, som upptager en fjerdedel eller mindre del
af en sköld och har annan färg än densamma (se
fig.). 1. C. O. N. 2. O. E. G. N. 3. B. S.

Fyrklang. Se Septimackord.

Fyrktal. Se Fyrk.

Fyrktalslängd. Se Fyrk.

Fyrktalssättning. Se Fyrk.

Fyrlås. Se Eldhandvapen.

Fyrlöparetalja l. Fyrskuren talja, sjöv., en
hissinrättning, bestående af en löpare, skuren
genom tvänne dubbla block. Jfr Block, Talja.
O. E. G. N.

Fyrmänning. Se Femmänning.

Fyrmästare, befälhafvare vid större fyrplats å
land samt på fyrskepp. Under fyrmästaren, som i
främsta rummet ansvarar för fyrens behöriga skötsel
och redovisar för kronans dervarande förråd m. m.,
lyda fyrvaktare och fyrbiträden. Antalet fyrmästare i
Sverige är för närvarande (1882) 69. Vid mindre fyrar
på land är vanligen en fyrvaktare befälhafvare. A. G.

Fyr- och båkafgift, finansv., en afgift, som är
in- och utgående fartyg pålagd för underhållet
af fyrar, sjömärken och andra inrättningar,
hvilka för den allmänna sjöfartens betryggande äro
inrättade, äfvensom af lifräddningsanstalterna
för skeppsbrutne. – Då de första fyrarna anlades
af enskilde mot uppbärande af fyrpenningar,
var dessas belopp beroende på privilegiet och
det om fyrens uppförande träffade aftalet. För
underhållet af öfriga båkar och sjömärken erlades af
ålder en båkafgift (se K. br. d. 31 Okt. 1758 och
Amir.-Koll. cirk. br. d. 30 Jan. 1759.) Sedermera
sammanslogos afgifterna för fyr- och känningsbåkarna,
och har den förenade afgiften sedermera
efter hvartannat blifvit benämnd båk och
lotsinrättningsafgift, allmän lots- och båkafgift
samt slutligen, för att ej förblandas med betalningen
för den egentliga lotsningen (lotspenningarna),
fyr- och båkafgift. Genom K. brefvet d. 27 Juni
1826, som föreskref sist angifna namnförändring,
stadgades äfven, att denna afgift skulle beräknas,
ej, såsom förut, efter fartygets djupgående, utan
efter dess drägtighet. Om storleken af fyr- och
båkafgiften, hvilken numera utgår efter fartygets
afgiftspligtiga

illustration placeholder

Fyrskepp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free