- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
563-564

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fäktkonst - Fälla. Se Hygge - Fälla ankar. Se Ankra - Fällarm, sjöv. - Fällbark, bot. - Fällgaller, befästningsk. - Fällning, kem. - Fällning, skeppsb. - Fält, herald., en skölds yta - Fält, bergsv., en malms längdutsträckning - Fältapotek, krigsv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och uppbär detsamma. Inåt är i höger gard till
venster om eget vapen, och i venster gard till höger
derom. Utåt är åt motsatt sida. I bajonettfäktning
söka motståndarna att möta hvarandras vapen på yttre
sidan, ty denna sida är bäst skyddad. I angreppen
framsträckes vapnet med båda armarnas tillhjelp till
en stöt på ena eller andra sidan af motståndarens
vapen. Vanligen sker detta tillsammans med någon
af de ofvan omnämnda fäktmarscherna (icke utfall)
i fäktlinien. Åt sidan ske anfallen med bågsteg och
bågmarscher; de sista användas mot ryttare. Stötarna
kallas högstöt och lågstöt. De riktas mot närmaste
delen af motståndarens bröst. (Fig. k framställer
högstöt, enl.

illustration placeholder


Lings reglemente, 1836.) Förflyttningen af vapnet
från ena till andra sidan sker med spets under
eller spets öfver. Lågstöt verkställes uteslutande
från yttre sidan och hufvudsakligast som efterstöt
(riposte). Vapnets rörelser skola vara små, korta och
bestämda. Bärhanden skall hållas stilla och endast
förmedla bakre handens styrande af vapnet samt vara
behjelplig i att framföra stötarna. Angrepp på vapnet
sker i största möjliga öfverensstämmelse med hvad
derom är bestämdt för värjan. I afböjningarna
skall spetsen riktas åt motståndarens närmaste
öga. Då motståndarna komma hvarandra för nära för
att använda spetsen så långt framför sig som den är i
gardställningen, ryckes geväret tillbaka och fattas
med bibehållet afstånd mellan händerna, hvarvid
den bakre handen fattar om tyngdpunkten. Stöt, som
verkställes med denna fattning, kallas kortstöt. När
geväret uppryckes och omvändes med bibehållen
fattning för att medgifva kolfvens användning till
stöt, uppkommer kolfstöt. Denna stöt är användbar
i trängsel.

Till fäktkonsten hör äfven färdigheten att
bruka olika vapen mot hvarandra. Såsom allmänna
regler härvid gäller, att den med kortare vapen
försedde bör hålla detta i fäktplanet samt genom
hastiga och kraftiga marscher kasta sig inpå sin
motståndare, och att den med det längre vapnet
försedde bör söka stort afstånd och stundom göra
stora rörelser, t. o. m. utom fäktplanet, för att
trötta motståndaren och försvåra hans afböjningar.
L. M. T.

Fälla. Se Hygge.

Fälla ankar. Se Ankra.

Fällarm, sjöv., inrättning för ankares fällande ombord
å örlogsfartyg. Se Mulljör. O. E. G. N.

Fällbark (T. borke, Lat. rhytidoma), bot., uppkommer
hos många träd genom bildning af korklager
till en början i ytterbarken och sedermera i
mellanbarken, stundom ända in till innerbarken
(bastet). De af tjockväggiga celler bildade
korklagren afstänga safttillträdet till utanför
belägna delar af barken, hvarför dessa bortdö och
under inflytande af luftens vexlande fuktighet och
torrhet småningom lossna och bortfalla ("afflarna")
i större eller mindre, tunnare eller tjockare
stycken. Den tjocka, sönderspruckna, skrofliga, hårda,
förnämligast af korkväfnad bildade bark, som man ofta
finner å nedre delen af stammen hos många slags äldre
träd, såsom ek, björk m. fl., kallas äfven i botaniska
arbeten "fällbark" ("borke"), emedan dess bildning
öfverensstämmer med den egentliga fällbarkens,
ehuru den icke af sig sjelf aflossnar. Jfr Bark.
O. T. S.

Fällgaller, befästningsk., ett af starka jernstänger
sammansmidt galler, medelst kedjor och motvigter
upphängdt bakom en fästnings port i en derför
särskildt murad fördjupning i hvalfvet och afsedt
att hastigt kunna nedfiras för att sålunda spärra
vägen för en inträngande fiende. Fällgaller förekommo
ofta i fästningar under forntiden och medeltiden.
O. A. B.

Fällning. 1. Kem., hvarje olöslig eller svårlöslig
kropp, som afskiljer sig ur en vätska vid tillsats
af något ämne. Fällningar kunna vara amorfa,
flockiga, ostlika, tunga eller lätta, gelatinösa,
slemmiga eller kristalliniska. Oftast uppkommer en
fällning genom en kemisk reaktion, men den kan äfven
utgöras af en i vätskan löst kropp, som utfälles vid
tillsats af någon vätska, hvari den är olöslig. Så
t. ex. utfälles gummi, då sprit sättes till en lösning
af gummi i vatten, emedan gummi är olösligt i sprit. –

illustration placeholder


2. Skeppsb., det sätt hvarpå änden af ett timmer
förenas med sidan af ett annat. Fällning säges vara
hel (a) l. half (b), beroende af huruvida änden af
det ena timret helt och hållet eller blott till en
del nedfålles i det andra. Änden af det infällda
timret afskäres antingen vinkelrätt eller med vinning
nedåt
(a) eller med vinning uppåt (b). Fällning med
laxstjert
kallas föreningen, då den infällda änden
är formad såsom i fig. c. 1. P. T. C. 2 O. E. G. N.

Fält. 1. Herald., en skölds yta. – 2. Bergsv.,
en malms längdutsträckning, d. v. s. malmens
utsträckning i strykningsriktningen. Emellertid
begagnas ofta ordet "fält" (gruffält) äfven för
att beteckna sammanfattningen af flere grufvor,
t. ex. Stribergsfältet, hvarmed menas alla grufvorna
vid Striberget. 2. Th. N-m.

Fältapotek, krigsv., det förråd af de
nödvändigaste läkemedel, hvilket, på beqvämaste
och ändamålsenligaste sätt ordnadt och inpackadt i
särskildt inredda kistor eller skåp, medföres i fält
för arméns behof. Det handhafves

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free