- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
569-570

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältbefästning l. Förskansning, krigsv. - Fältbrygga. Se Krigsbrygga - Fältförråd, förv., en art artilleriförråd. Se Förråd - Fältförvaltning. Se Förvaltning - Fältförvaltningstrupper, krigsv. - Fältgendarmeri, krigsv. - Fältgevaldiger, krigsv. - Fältgudstjenst, krigsv. - Fälthöns, zool. - Fältkanon. Se Kanon - Fältkök, krigsv. - Fältlemmel. Se Sorkslägtet - Fältläkarekår, bildas af alla armén tillhörige läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anläggas derför förnämligast framför en förskansning,
vare sig i yttre grafven, i en förgraf eller på
framför liggande fält, men kunna äfven anläggas i
ryggen af ett eljest öppet verk (för att förekomma
öfverrumpling), i förskansningars mellanrum och
på deras flyglar (för att tvinga fienden att vända
sitt anfall mot sjelfva förskansningarna) samt i
markens döda vinklar (för att hindra eller åtminstone
göra det obeqvämt för fienden att der uppehålla
sig). Såsom stormhinder användas, utom yttre graf och
förgraf, äfven varggropar, förhuggningar, palissader,
spanska ryttare, små pålar, fotanglar, jerntrådsnät,
vattenuppdämningar samt fältminor. Stormhindren
anordnas så, att de ligga under den försvarandes
verksamma eld, att de så vidt möjligt döljas för den
anfallande, att de icke af den fientliga elden kunna
förstöras och icke utan svårighet undanrödjas, att
de icke hindra egna anfallsrörelser och icke lemna
fienden något skydd. Vid val af en större ställning
och dess befästande är om möjligt att iakttaga: att
ställningens utsträckning bör stå i ett lämpligt
förhållande till besättningsstyrkan; att ställningens
flyglar böra stödas mot någon otillgänglig terräng,
så att de ej kunna kringgås; att sjelfva ställningen
bör tagas utefter någon höjdsträckning, som dominerar
framför liggande terräng, samt i hufvudsak följa
markens former; att goda förbindelser böra finnas
eller anordnas såväl framåt, för att kunna öfvergå
till anfall, som mellan ställningens olika delar,
för att kunna komma en hotad punkt till undsättning,
och äfven bakåt för ett möjligen oundvikligt
återtåg; samt att ställningen icke öfverallt bör
lika starkt befästas. Dess framspringande och högt
belägna punkter, hvarifrån ställningens öfriga delar
beherskas, "positionens nycklar", böra befästas med
öppna eller slutna skansar för infanteri. Artilleriet
intager, skyddadt af kanongropar eller batterier,
en något tillbakadragen ställning. I mellanrummen
mellan skansar och batterier läggas skyttgrafvar
eller stormhinder under god flankering, dock med
lemnande af tillräckliga öppningar för bakom stående
truppers anfallsrörelser. Å framför liggande terräng
böra alla skylande föremål, såsom häckar, buskar,
gärdesgårdar o. d., bakom hvilka fienden kan dölja
sig, afrödjas, samt diken och grafvar, hvaruti han
kan finna något skydd, igenfyllas, så att ett fritt
skjutfält erhålles. Vid alla befästningsarbeten
bör man så mycket som möjligt begagna sig af för
handen varande lämpligt belägna terrängföremål,
som kunna inrättas till försvar: inhägnadsmurar,
vägbankar o. d. ombildas till bröstvärn; häckar och
gärdesgårdar användas till att skyla bakom liggande
skyttgrafvar; enstaka byggnader och gårdar, om de äro
uppförda af sten, inrättas till försvar; skogsdungar
befästas medelst förhuggningar omkring skogsbrynet
o. s. v. Sådana starkare punkter i ställningen,
såsom fältskansar, befästa gårdar, skogsdungar o. d.,
omkring hvilka striden vanligen hetast anknyter sig,
kallas taktiska stödjepunkter. O. A. B.

Fältbrygga. Se Krigsbrygga.

Fältförråd, förv., en art artilleriförråd. Se Förråd.

Fältförvaltning. Se Förvaltning.

Fältförvaltningstrupper, krigsv., trupper, som
skola biträda förvaltningsmyndigheterna, hänföras
numera allmänt till trängtrupperna, om än i ett och
annat land, såsom i Frankrike, en särskild mindre
fältförvaltningstrupp finnes. I Sverige finnas
hvarken trängtrupper eller förvaltningstrupper.
C. O. N.

Fältgendarmeri [-sjang-], krigsv., en trupp, som
har till åliggande att handhafva polistjensten
vid en i fält varande armé, hufvudsakligen i dess
rygg och på sådana platser, der soldaterna äro
undandragna befälets blickar, samt i landsdelar, som
hållas besatta af egna trupper. Fältgendarmeriet
bildas vanligen till största delen af det för
fredsbruk befintliga gendarmeriet och förstärkes
från kavalleriet. I Sverige finnes intet
fältgendarmen, utan måste dettas tjenst under
krig bestridas af dertill afdeladt kavalleri.
C. O. N.

Fältgevaldiger, krigsv., kallades i de österrikiska
arméerna vid nyare tidens början polismaktens
högsta handhafvare, under hvilken truppernas
profosser i detta afseende lydde. Fältgevaligern
kallades derför äfven generalprofoss. – Vid en
svensk armé i fält finnes i högqvarteret och i
hvarje arméfördelningsqvarter en fältgevaldiger,
som är polismästare i vederbörande qvarter
och lyder under kommendanten i detsamma.
C. O. N.

Fältgudstjenst, krigsv., den gudstjenst, som förrättas
af trupper under bar himmel. Svenska truppernas
gudstjenst har alltid stått i högt anseende inom
andra arméer alltifrån de dagar, då den svenska
hären under Gustaf II Adolf började sitt arbete med
bön. Till gudstjenst uppställas trupperna i öppen
fyrkant kring det af trummor bildade altaret, bakom
hvilket musiken tager plats. Gudstjensten försiggår
såsom en vanlig gudstjenst, men räcker vanligen icke
längre än 20 minuter. C. O. N.

Fälthöns, Perdicinae, zool., en underfamilj af
orrfoglarnas familj (Tetraonidae), igenkänlig
på de obefjädrade tarserna, den nakna näbbhuden,
den korta stjerten o. s. v. Fälthönsen uppehålla
sig ständigt på marken, der de springa synnerligen
snabbt omkring. Utom rapphönsslägtet, Perdix,
och vaktelslägtet, Coturnix, hvilka äro
representerade i Skandinavien, må nämnas de
utländska, till samma underfamilj hörande slägtena:
Caccabis, Tetraogallus, Francolinus m. fl.
J. G. T.

Fältkanon. Se Kanon.

Fältkök, krigsv., en mindre köksattiralj, vanligen
förvarad i en mindre kista eller kantin, hvilken
medföres af ett matlag officerare under krig.

Fältlemmel. Se Sorkslägtet.

Fältläkarekår bildas af alla armén tillhörige
läkare. I Sverige ålåg det fordom bardskärareämbetet
att anskaffa erforderliga fältskärer, men 1717
öfverflyttades denna skyldighet på Kirurgiska
societeten och 1797 på Collegium medicorum. Först
efter 1809 försågs hären med egentliga läkare. Under
pommerska kriget 1757–61 utkom det första reglementet
för sjukvården i fält. Ehuru i flere hänseenden
ändamålsenligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free