- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
589-590

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fängelsesystem - Fänghål - Fänghålsdorn l. Fänghålsnafvare, sjöart. - Fänghålsplugg, sjöart. - Fängsel, ett yttre tvångsmedel - Fänicka, krigsv. - Fänrik, krigsv. - Fänrik Ståls sägner, det populäraste af J. L. Runebergs skaldeverk - Fänö, en liten fruktbar ö i Lilla Belt - Färdig, sjöv. - Färed, socken i Skaraborgs län - Färentuna, härad och tingslag i Stockholms län - Färentuna, socken i nämnda härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det auburnska systemet, att tystnad påbjöds för
fångar på viss tid; men man har dock, ehuru detta
bud ännu qvarstår, sedan långt tillbaka upphört att
tillämpa detsamma med någon större stränghet. Deremot
förvaras numera i dessa fängelser de fleste manliga
straffarbetsfångar på viss tid om nätterna i skilda
celler. År 1873 anhöll Riksdagen, att K. M:t ville
taga i öfvervägande, huruvida ej verkställigheten
af straffarbete borde ordnas efter grunderna för
det progressiva systemet. Detta ärende beror ännu
på K. M:ts pröfning. – I Norge skall, enligt en
lag af år 1857, den, som är dömd till fängelse
å vatten och bröd eller å vanlig fångkost, utstå
sitt straff i enrum. Manliga straffarbetsfångar
af en viss ålder och med en viss strafftid
sändas från tre af landets stift till det efter
cellprincipen inrättade s. k. bodsfängslet i
Kristiania (jfr Fängelse), hvarest man på sista
tiden infört en progressiv klassifikation. Öfriga
straffarbetsfångar utstå sitt straff enligt det gamla
gemensamhetssystemet. Man är dock för närvarande
sysselsatt med utarbetandet af en plan till en
fullständig reform af Norges fängelseväsende. –
Äfven i Danmark hållas fängelsefångar i allmänhet i
cell. Detsamma är förhållandet med dem, som äro dömda
till förbättringshusarbete (jfr Frihetsstraff). Dessa
äro i cellfängelset underkastade en progressiv
behandling. Tukthusstraffet verkställes efter den
progressiva principen genom trenne hufvudstadier:
förberedelsestadiet (under hvilket fången efter eget
val tillbringar dagarna i cell eller å en gemensam
arbetssal, men nätterna, liksom å de öfriga två
stadierna, ovilkorligen i cell) samt tvångsstadiet
och övergångsstadiet, hvartill efter omständigheterna
såsom ett fjerde stadium kan komma en begränsad
frihet genom vilkorlig benådning. – I Finland är
verkställigheten af frihetsstraff tills vidare ordnad
genom en förordning af år 1866. För tukthusfångar
stadgas der en progressiv klassifikation. Unga
fångar begynna dervid, så vidt ske kan, med
ensamhetsfängelse. I de två lägsta klasserna är det
fångarna förbjudet att på något sätt meddela sig med
hvarandra, ett förbud, hvilket emellertid der såsom
annorstädes visat sig omöjligt att upprätthålla. Det
förslag till förordning om verkställighet af straff,
som är bilagdt 1875 års strafflagsförslag, stadgar för
tukthus- och fängelsefångar en progressiv behandling,
med cellstraff såsom början samt, då strafftiden
uppgår till minst tre år, en vilkorlig frigifning
såsom afslutning. Arreststraffet skall, enligt
regeln, utstås i gemensamhet, men kan, på fångens
egen derom framställda begäran, eller om han anses
kunna skada sina medfångar, blifva verkstäldt i cell.
J. H-r.

Fänghål, ett cylindriskt urborrädt hål,
gående genom eldrörets gods eller genom
slutningsinrättningen. Genom detta hål ledes eld
till laddningen, så att denna tändes. Emedan krutgasen
utrusar genom fänghålet, anfrätes lätt dettas väggar,
och för att förekomma detta fodrar man, i eldrör
af gjutjern eller stål, fänghålet med koppar, som
bättre motstår krutgasens verkningar. Denna fodring
kallas tärning. W. G. B.

Fänghålsdorn l. Fänghålsnafvare, sjöart., instrument,
hvarmed ett igenrostadt eller mycket orent fänghål
rensas. O. E. G. N.

Fänghålsplugg, sjöart., skifva af läder eller
kautschuk med vidfäst bentapp, tjenar att, med
tillhjelp af tummen, täppa fånghålet under viskning
och laddning. O. E. G. N.

Fängsel, ett yttre tvångsmedel, hvarmed man belägger
en person för att hindra honom att fritt bruka sina
lemmar. Fängsel kan läggas på häktad person, derest
han annars icke kan säkert vårdas. Vid förpassning af
fånge bör särskild föreskrift gifvas, om och huru han
bör vara med fängsel belagd. Modeller till fängsel
äro fastställda genom Fångvårdsstyrelsens kungörelse
d. 13 Febr. 1866. – Fängsla, belägga med fängsel
eller insätta i häkte. I. Afz.

Fänicka (T. fähnlein, liten fana), krigsv.,
betecknade under slutet af medeltiden och ända in
på 1600-talet en afdelning fotfolk, som följde en
fana. Dess styrka öfverskred sällan 500 man. Ett antal
fänickor förenades till ett regemente. Fänickans
styrka sjönk under 1600-talet, och benämningen
öfvergick småningom till kompani. Det svenska
fotfolket indelades under 1500-talet i fänickor, om
400–500 man, hvilka förenades till regementen. Äfven
i Sverige minskades fänickan, tills hon ersattes af
kompaniet, C. O. N.

Fänrik, krigsv., var förr i Sverige benämning
på innehafvare af lägsta officersgraden vid
infanteriet. 1835 utbyttes den mot titeln
underlöjtnant. Fänriksgraden finnes numera blott i
Ryssland. Jfr Porte-épée-fänrik. C. O. N.

Fänrik Ståls sägner, det populäraste af
J. L. Runebergs skaldeverk, ett nationelt epos,
som i en följd af fristående romanser tecknar finska
folkets senaste ärofulla, men olyckliga strid (1808)
samt en mängd af dess representative män, ej blott
af det högre befälet, utan äfven, och med förkärlek
ur de djupa leden. Se Runeberg, J. L.

Fänö, en liten fruktbar ö i Lilla Belt, mellan Fyen
och Jylland. Straxt v. om densamma ligger den obebodda
holmen Fänö kalv. V. Ebg.

Färdig, sjöv., kommandoord, hvarvid, sedan kanonen
blifvit ungefärligen riktad, fyrsträngen hakas i
friktionsröret. Kanonkommendören fullbordar derefter
den noggrannare riktningen och håller sig klar att
affyra skottet. O. E. G. N.

Färed, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. Arealen
1,257 har. 264 innev. (1880). Annex till Hasle,
Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt.

Färentuna. 1. Härad och tingslag i Stockholms län,
bestående af en mängd öar i Mälaren, bland hvilka
Lofön, Ekerön, Munsön, Björkön och Svartsjölandet
(den forna Färingön) äro de förnämsta, jämte en del
af Södertörn. Arealen 39,220 har, hvaraf 18,467 har
upptagas af vatten. 6,081 innev. (1880). Häradet
hör i civilt hänseende till länets första fögderi,
i judicielt till södra Roslags domsaga och omfattar
följande socknar: Lofö med Drottningholms kapell,
Ekerö, Munsö, Adelsö, Färentuna, Hilleshög, Sånga
och Skå. – 2. Socken i nämnda härad, omfattande
nordvestra hörnet af Svartsjölandet. Arealen 3,009
har. 724 innev. (1880). Jämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free