Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningsrayon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m. och sjukvårdsutrustning. Besättningen,
hvars styrka beror af fästningens storlek, utgöres
af infanteri, fästnings- och fältartilleri,
ingeniörtrupper samt kavalleri. Den
artilleristiska armeringen (bestyckningen)
utgöres af dels en på alla fronter lika fördelad
säkerhetsbestyckning (omkr. 15 pjeser per front),
afsedd att trygga fästningen mot öfverrumpling,
dels en fullständig försvarsbestyckning (omkr. 150
pjeser per front), som vid belägringens början
utföres å de fronter, mot hvilka fienden
riktar sitt anfall. För en lägerfästning
erfordras säkerhetsbestyckning å hela enceinten och
försvarsbestyckning å alla de detascherade fästena.
Den fortifikatoriska armeringen omfattar en mängd
vigtiga arbeten: anfallsfältet afrödjes; en yttre
försvarslinie befästes medelst provisoriskt anlagda
fästen, fältverk och batterier; till fästningen
ledande jernvägar förstöras; bombfasta blinderingar
(se Blindering) uppföras bakom vallarna; portar
och utgångar till fältet förses med särskilda
försvarsinrättningar och vaktlokaler; kanonbankar
anläggas; embrasurer (se d. o.) nedskäras;
traverser (se d. o.) uppföras; bäddningar (se
Bäddning 1) utläggas m. m.; förberedelser träffas
till ett ihärdigt minförsvar; elektriska telegraf-
och lysinrättningar, distansmätare, brefdufvor,
luftballonger m. m. anskaffas. Proviant, furage
samt bränn- och lysmaterial anskaffas för minst
sex månader. Alla s. k. onyttiga munnar,
d. v. s. sådana privata personer, som ej inom
bestämd tid förskaffat sig den af kommendanten
fastställda minimiqvantitet af lifsmedel, utvisas
ur fästningen. Till sjukvårdsutrustningen hör
allt, som erfordras för vården af sjuka och sårade
äfvensom till farsoters förekommande och hämmande. –
I den framskjutna yttre försvarsställning, som under
armeringen blifvit med fältbefästningar förstärkt,
göres af fästningens yttre bevakning ett envist
motstånd, för att tvinga den anfallande att
längre tillbaka förlägga sin cerneringslinie.
Måste denna ställning uppgifvas, draga sig
försvararna endast långsamt och steg för steg
tillbaka mot fästningen. För att bekämpa 1:sta
batterilinien riktas redan mot hvarje punkt, der någon
batteribyggnad synes vara under arbete, en samlad eld.
Då den fientliga beskjutningen börjar, upptages
striden medelst alla de pjeser, som kunna riktas mot
anfallsbatterierna. Genom spänd uppmärksamhet på
fiendens alla företag, nattetid medelst anfallsfältets
belysning med lyskulor, lysraketer eller elektriskt
ljus, söker man i tid upptäcka, när och hvar fienden
ämnar anlägga sin första parallel, för att genast
kunna vara beredd att störa honom genom en kraftig
beskjutning. Viker fienden ej, företages under
natten ett stort utfall, hvarvid en efterföljande
arbetstrupp igenkastar den påbörjade parallellen
och undanskaffar möjligen qvarlemnade verktyg.
Andra batterilinien bekämpas likasom den
första genom en kraftig beskjutning.
Blir fiendens eld slutligen öfverlägsen,
måste fästningens artilleri ändra uppställning. Mot
de sig allt mera närmande löpgrafvarna riktas om
dagen en liflig handgevärs- och granatkartescheld.
Nattetid beskjutas de bäst med
kartescher från lättare fältpjeser i betäckta
vägen. Små utfall (i ändamål att förstöra sapptêterna
och fördröja anfallsarbetenas framåtskridande) äro
äfven ett verksamt försvarsmedel och af moralisk
nytta, emedan de underhålla böjelsen för anfall och
motverka misströstan. Under belägringens senaste
period kan med fördel användas kasteld ur en mängd
mörsare, uppställda bakom hufvudvallen, äfvensom
handgevärseld från vallgångarna och betäckta vägen. Så
snart visshet vunnits hvar fienden ämnar breschera
hufvudvallen, uppkastas (i brist på ett permanent
inre verk) bakom breschen ett reträttverk af jord,
med framför liggande graf, hvilken förstärkes
med lämpliga stormhinder. Derjämte träffas nödiga
förberedelser för att mottaga en stormning: under
breschen anläggas minor, i dess närhet hopsamlas
handgranater, stockar och stora qvistiga träd för att
nedkastas på stormkolonnerna, hvarjämte, om flankelden
redan är tystad, lättare pjeser hållas i beredskap
att köra upp på flankerna för att beskjuta fienden
under graföfvergången. Under belägringens senare
period inträder, till förmån för den försvarande, en
betydelsefull förändring i de stridandes ställning
till hvarandra. Förut har den anfallande, utbredd
öfver ett anfallsfronten omfattande fält, der han
efter behag kunnat välja uppställningsplatser för
sitt artilleri, och der hans spridda trupper ej
synnerligen lidit af fästningens divergerande eld,
kunnat rikta en omfattande och öfverlägsen eld mot
de trånga fästningsverk, inom hvilka försvararna
varit inneslutna. Sedan tredje parallellen blifvit
fullbordad, framgå deremot belägringsarbetena inom
ett hopträngdt område med en front, som aldrig är
större än de anfallna fästningsverkens. Den anfallande
skall derjämte utföra arbeten, som redan i och för sig
äro långt svårare än de, som höra till belägringens
första skeden, och som blifva det ännu mera, då de
skola utföras under fästningens nära och dominerande
eld; och slutligen ändas belägringen med stormning
af en brant och svårbestiglig bresch, uppför hvilken
den anfallande endast långsamt och med smal front
kan uppstiga, således utan att kunna tillgodogöra
sig sin numeriska öfverlägsenhet, då deremot den
försvarande, stående i en dominerande ställning,
kan möta anfallet med samlad eld och bajonett.
O. A. B.
Fästningsrayon [-räjång], det område omkring en
fästning, hvilket beherskas af fästningsartilleriets
eld och derför i regeln ej får bebyggas, eller,
om sådan rättighet undantagsvis beviljas, bebyggas
blott på det vilkor att egaren inom en viss helt
kort tid efter erhållen befallning sjelf fullständigt
skall nedrifva sin gård utan anspråk på ersättning.
O. A. B.
Fästningsstraff, jur. Straffarbete förekom i Sverige
först under formen af "arbete vid konungens slott och
gårdar". När denna straffart fick större användning,
befunnos dock de kungliga slotten och gårdarna ej
vara nog säkra förvaringsorter för missdådare. Man
började derför mot slutet af 1600-talet begagna rikets
fästningar för detta ändamål. Jämte dessa nyttjades
artillerismedjorna i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
