Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fördelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aromatiska örter – t. ex. farmakopéns "fördelande kryddor"
(species resolventes l. sp. ad fomentum resolvens),
bestående af humle, malört, kamomillblommor och
krusmynta – samt blyvatten m. m. kunna verka
fördelande på en svullnad, så att densamma,
d. v. s. den i väfnaderna utgjutna vätskan,
resorberas eller åter upptages i lymf- och möjligen
äfven i blodkärlen, hvarigenom varbildning undvikes.
O. T. S.
Fördelning. 1. Krigsv. F. kallas i Sverige den
trupp-enhet, som i öfriga arméer benämnes division. Af
fördelningar finnas arméfördelningen, som vanligen
räknar 12–18 bataljoner, 4–8 sqvadroner och 24–36
kanoner, samt kavallerifördelningen, som innefattar
16–24 sqvadroner och 6–18 kanoner. Fördelningen
står under befäl af en fördelningschef
eller fördelningsgeneral med biträde af en
fördelningsstab. I fördelningsqvarteret kommenderas en
fördelningsstabsvakt. Svenska armén är i fredstid icke
indelad i fördelningar, om än trupperna inom hvarje
militärdistrikt förmodligen äro afsedda att bilda en
arméfördelning. I den 1875 fastställda lönestaten
kallas generalbefälhafvaren fördelningsgeneral. –
2. Sjöv. För att tjensten ombord å örlogsfartyg må
kunna utföras med drift, ordning och raskhet äro
hvar mans af besättningen poster och åligganden vid
olika tillfällen på förhand uppgjorda och införda på
fördelningsrullor, upphängda på tillgängliga platser,
till manskapets tjenst, samt i fördelningsböcker,
som tilldelas officerarna. – Dessa fördelningar
kunna hänföras till trenne hufvudgrupper: vakt-
och ekonomiska fördelningar, stridsfördelningar samt
manöverfördelningar. 1. C. O. N. 2. O. E. G. N.
Fördelning. Se Elektricitet.
Fördelningschef, sjöv., flaggman som enligt
k. br. d. 26 Juli 1762 skulle utöfva chefskapet
öfver hvar och en af sjömilisens 8 fördelningar.
O. E. G. N.
Fördelshemman. Se Beställningshemman.
Fördevind, sjöv. Ett fartyg säges segla
fördevind, när vinden blåser akterin eller från rätt
akterin till 45° från denna riktning och råseglen
äro ställda "fyrkant" (vinkelräta mot medellinien)
eller nära fyrkant. Blåser vinden från 45° till 90°
från rätt akterin, säges i allmänhet, att fartyget
seglar rumskots. – Fördevindare, fartyg som seglar
fördevind. O. E. G. N.
Fördom, psyk., omotiveradt omdöme om en person
eller sak, vanligen i förkastande eller klandrande
riktning. Fördomen är en sådan produkt af menniskans
produktiva föreställningsförmåga (fantasi), som
af den fantiserande i viss mån förblandas med
verkligheten. Hon är vanligen en följd af den
inverkan, som menniskans naturanlag, uppfostran,
lifserfarenhet samt hela verldsåskådning och
lifsriktning utöfva på hennes fantasilif. Ofta äro
de menniskor mycket fördomsfulla, hvilkas fantasi,
i saknad af liflighet och lätthet att mottaga nya
intryck, har benägenhet att hålla sig fast i en
bestämd riktning. Vorden motiv för mensklig vilja,
leder fördomen lätt till fanatiska och orättfärdiga
gerningar. Fördom bör skiljas från antipati (och
idiosynkrasi), som ej har omdömets, utan känslans
form och derför ej gör anspråk på objektivitet,
samt från nyck, hvilken alltid har afseende på vilja
och handling (något som fördomen väl kan hafva,
men ej alltid har, hvarförutom fördomen eger mycken
konstans, under det att nycken ständigt vexlar) och
slutligen äfven från vidskepelse, som objektiverar
fantasiens skapelse, under det att fördomen är ett af
fantasien framkalladt omdöme om sådant, som verkligen
finnes. L. H. Å.
Fördrag. Se Kontrakt och Internationella fördrag.
Fördragsteori. Se Samhällsfördrag.
Fördrummas, bergs., är en term, som användes, då
en malmgång eller stundom en annan bergart grenar
sig i finare delar, hvilka intränga i omgifvande
bergarter samt der småningom utspetsa och upphöra.
Th. N-m.
Fördubbling, bot., det oftast genom odling
frambragta mångfaldigandet af kronbladen hos en
blomma, som normalt består af endast en enkel krans
af fria eller sammanvuxna kronblad. Detta slags
fördubbling uppkommer derigenom att ståndarna och
ibland äfven fruktbladen, hvilka äro förvandlingar
(metamorfoser) eller nya högre former af bladet,
så att säga stanna på en lägre omgestaltningsform,
kronbladens, och sålunda föröka deras antal. I en
sådan dubbel blomma finnas, om fördubblingen är
fullständig, inga ståndare och icke häller några
pistiller, hvarför ingen fruktbildning kan ega
rum. Är fördubblingen icke fullständig, så kunna
pistillerna, som bildas af fruktbladen, och möjligen
äfven en och annan ståndare finnas qvar, i hvilket
fall befruktning och frösättning kan försiggå. Icke så
sällan finner mau i en sådan mindre fullkomligt dubbel
blomma ståndare, hvilka blott till ena hälften hafva
formen af kronblad, och hvilka hafva qvar en half
ståndareknapp, sittande i kanten af den för öfrigt
kronbladslika bildningen. Detta är ett afgörande bevis
att det är till kronblad återförvandlade ståndare,
som utgöra fördubblingen. De dubbla eller, såsom
de af blomsterodlare kallas, de fyllda blommorna
(flores pleni) värderas högt för sin vackra form och
sitt rikare utseende. Törnrosor, löfkojor, lackvioler
o. s. v. äro kända exempel på sådan fördubbling. Men
det gifves en annan form af fördubbling, nämligen
den, som eger rum hos dahlier och mångfaldiga andra
synantherer, eller växter med blommorna samlade i
s. k. blomkorgar. Den enkla dahlian, t. ex., har i
kanten af blomkorgen mörkt röda eller purpurfärgade
blommor med något strutlikt, men snedt tunglikt
utdraget bräm, hvaremot blommorna innanför dessa
kantblommor, således de, som intaga blomkorgens midt,
eller de s. k. diskblommorna, äro endast rörformiga
och sakna det grant färgade och snedt utdragna bräm,
som utmärker kantblommorna. Genom odling och urval
har man lyckats att få äfven diskblommorna i en sådan
blomkorg försedda med likadant bräm som kantblommorna,
och denna blomkorg kallas "dubbel". Ståndarna och
pistillerna i densamma äro emellertid oförändrade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
