- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
763-764

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den dramatiska dikten Comala (1846). Vid samma tid
skref han äfven ännu två symfonier, en konsertuvertyr,
qvintett, oktett och sonat för piano och violin. Efter
en resa till Italien betroddes honom 1844–45 och
1847–48 anförandet af Gewandhauskonserterna i
Leipzig. Vid utbrottet af slesvigska kriget 1848
begaf han sig hem, der han mottogs med öppna armar
och blef dirigent för Musikföreningen 1849, organist
vid Garnisonskirken 1851, vid Holmens kirke 1858 samt
inspektor för konservatoriet 1865, hvarjämte han
någon tid, 1862–63, dirigerade hofkapellet. G:s
återkomst till hemmet afsatte genast en vacker
frukt i Tre karakterstykker för piano, och ett än
mera nationelt uttryck fick hans skapande i balladen
Elverskud och balletten Et folkesagn (1854). "De äro
de mest äkta danska bland alla Gades verk, kanske de
äktaste musikliteraturen öfver hufvud kan uppvisa:
det dämpadt fosterländska, som igenkännes öfverallt i
hans första period, träder här ohöljdt fram i dagens
ljus; det är folkvisan, som klingar i dessa toner"
(Ch. Kjerulf). Emellertid började G. vid denna tid
ändra sin stil i så måtto, att det forna originella
och energiska grunddraget trädde tillbaka, och de
tyska mönstren, särskildt Mendelssohn och Schumann,
blefvo mera synliga. Detta var en missräkning för
dem, som ställt honom ett alltför lysande horoskop,
hvarför ock sympatierna för G. i Tyskland småningom
kallnat. Någon Messias blef G. icke – lika litet
som den af Schumann äfvenledes öfverskattade Brahms
–, och han är snarare den siste bland de äldre
romantikerna än den förste bland de nyare. Onekligen
hör han emellertid ännu – äfven oafsedt hans
ofvan antydda nationella betydelse – till samtidens
förnämste mästare på instrumentalmusikens område,
och han utmärker sig i synnerhet genom romantisk
finkänslighet, graciöst detaljarbete och glänsande
orkestrering. Utom hans redan nämnda kompositioner må
ytterligare antecknas sex symfonier, en violinsonat,
flere sånger och pianostycken (Aquareller),
uvertyrerna Hamlet och Michel Angelo, Novelletter för
stråkorkester, kantatverken Kalanus, Korsfarerne,
Balder, Frühlingsbotschaft, Gefion, Agnete,
Frühlingsphantasie, Die heilige nacht, Zion
och
Jubelfestkantat för universitetet (1879), operan
Mariotta (1850) och orkestermålningen En
sommerdag på landet
öp. 55 (1880). – Jfr C. Thrane "Danske
komponister" och "Nordisk musiktidende", 1880.
A. L.

Gadebusch, stad i Mecklenburg-Schwerin,
22 km. n. v. om staden Schwerin. Omkr. 2,600
innev. G. är bekant genom det slag, som utkämpades
der d. 20 (g. st. 9) Dec. 1712 mellan svenskar å ena
sidan samt danskar och sachsare å den andra. Den 20
(9) Dec. på morgonen framryckte svenskarna under
Magnus Stenbock mot Gadebusch. De utgjorde 13,000 man,
hälften kavalleri och hälften infanteri, med 30 lätta
kanoner. Danskarna, 11,000 à 12,000 man under befäl
af konung Fredrik IV, hade uppställt sig i slagordning
omkr. 1,000 m. bakom ett 600 m. bredt, af kärr och
skog bildadt pass. De märkte dock hvilket misstag de
begått, då de icke mött svenskarna

vid passet, och framryckte derför till detsamma,
hvarvid deras trupper kommo något i oordning och fingo
en mycket djup uppställning. Svenskarna framryckte
genom passet, med infanteriet på två träffen,
föregånget af artilleriet under öfverstelöjtnant
Cronstedt, hvilken lät manskapet draga kanonerna, så
att de kunde skjuta under framryckningen – detta var
en nyhet. Kavalleriet följde på flyglarna, i två djupa
kolonner. Slaget började kl. 12 midd., då danskarna
fingo understöd af sachsiske fältmarskalken Flemming,
som anlände med 4,000 ryttare. Svenskarna ryckte
genom passet, deras artilleri härjade i fiendens led,
infanteriet sköt första salvan 20 steg från fienden,
kavalleriet utvecklades småningom, och efter en het
strid, som länge vägde på svenska venstra flygeln,
vunno svenskarna en lysande seger – den sista under
Sveriges storhetstid. Danskarna förlorade 3,000
döda och sårade samt mellan 2,000 och 4,000 fångar,
svenskarna 1,400 döda och sårade. Stenbock drog icke
fördel af sin seger, utan qvarblef på slagfältet
en vecka. Derefter gick han till Holstein. Under
tiden hade hans fiender hunnit verkställa sin
förening. Följden af allt detta blef dagtingan i
Tönning (1713). C. O. N.

Gadebusch, Thomas Heinrich, svensk-tysk ämbetsman,
författare, född d. 11 Aug, 1736 i Stolpe i
Hinterpommern, blef 1759 filos. doktor i Greifswald,
1773 sekreterare vid den af svenska regeringen
tillsatta visitationskommissionen vid nämnda stads
universitet, 1775 e. o. professor i tysk och pommersk
statsrätt derstädes och 1797 medlem af pommerska
beredningen i Stockholm. Död i Stockholm d. 2 April
1804. – G. författade, utom en mängd arbeten rörande
Pommerns historia och statsrätt, Materialien zur
geschichte und statistik der nordischen staaten,
besonders Schwedens
(1791–92), utgaf "Briefwechsel
zwischen dem kronprinzen Gustav von Schweden und
dem reichsgrafen von Scheffer" (1772) samt gjorde
förträffliga tyska öfversättningar af franska,
engelska och svenska arbeten, bl. a. "F. Hasselquist’s
reisen nach Palästina in den jahren 1749–52" (1761).

Gadeira. Se Gades.

Gadelius, Erik, läkare, föddes i Stockholm d. 16
Juni 1778, blef student i Upsala 1795 samt medicine
kandidat och licentiat i Åbo 1800. 1802 blef han
kirurgie magister i Stockholm och promoverades
s. å. till medicine doktor i Åbo. 1803 förordnades han
till intendent vid Sabbatsbergs brunn och till läkare
vid dervarande fattighusinrättning samt utnämndes
1805 till anatomie prosektor i Stockholm. 1807 tog
G., i förening med sex andra läkare, initiativet
till Svenska läkaresällskapets inrättande och hade
väsentlig andel i dess första organisation, blef 1808
sekreterare derstädes, hvilken plats han lemnade 1812,
men återtog 1818 och sedan bibehöll till 1821. 1811
förordnades G. till professor i teoretisk medicin
vid Medico-kirurgiska institutet. 1818 blef han
ledamot i komitén för undersökning af den animala
magnetismen och dess verkningar. Död i Stockholm d. 2
Febr. 1827. 1817 blef G. led. af Vetenskapsakad. 1858
lät Svenska läkaresällskapet slå en medalj öfver
G. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free