Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 795-796 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galérflottan, krigsv., en svensk flotta, som byggdes till följd af ryska galérers härjningar 1719-21 och enligt förslag 1722 skulle uppgå till 90 fartyg - Galerites, paleont., fossilt slägte af irreguliära hafs-iglar - Galerius, Cajus G. Valerius Maximianus, romersk kejsare - Galérsegel l. Latinsegel, sjöv., triangulärt segel - Galérslafvar, fångar eller förbrytare, som nyttjas till tjenstgöring på galérerna - Galérvarf, varf för nybyggnad och reparation af galérer och skärgårdsfartyg - Galesburgh, stad i nord-amerikanska staten Illinois, vid Chicago-Burlington-banan. Omkr. 11,000 innev. - Galfrid. Se Geoffrey of Monmouth - Galge, sjöv., ställning bestående af två stöttor och ett tvärstycke - Galgenfrist T., eg. det uppskof med straffets undergående, som stundom beviljas den lifdömde - Galgo-rot, Rhizoma Galangæ, farmak. med. - Galhushornen. Se Guldhornsinskriften - Galiani, Fernando - Galicien (Sp. Galicia), spanskt landskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till arméns flotta, hvilken snart upphörde att räkna
galérer till sin hufvudsakliga materiel. Efter
1788 byggdes ej vidare några galérer i Sverige,
och 1836 slopades det sista fartyget af denna klass.
O. E. G. N.

Galerites, paleont., fossilt slägte af
irreguliära hafs-iglar (Echinider, Sjöborrar), som förekommer
i kritformationen. B. L-n.

Galerius, Cajus G. Valerius Maximianus, romersk
kejsare, född vid Sardica i Dacien, var först herde,
sedan soldat och officer. 292 utnämndes G. af
Diocletianus till caesar och erhöll hans dotter
till gemål. Efter att hafva utkämpat flere strider
med perserna, hvilka till sist, 298, besegrades,
blef han 305, till följd af Diocletianus’ och
Maximianus’ afsägelse, jämte Konstantius Chlorus
kejsare och förde styrelsen öfver rikets östra
hälft. Till caesarer utnämnde han två illyrier,
nämligen sin brorson Maximinus Daza och Severus,
och 307 upptog han till medkejsare illyriern
Licinius. G. var känd som en rå och vild person samt
såsom en ifrig motståndare till de kristne, hvilka
först under den sjukdom, som lade honom i grafven
(311), fingo vara i fred för hans förföljelser.
R. Tdh.

Galérsegel l. Latinsegel, sjöv., triangulärt
segel, fäst och sträckt till ett långt spri,
nyttjas allmännast på medeltidens och nyare tidens
galérer och är ännu brukligt, synnerligast i
Medelhafvet. Tacklingen består af hals, skot och
gigtåg samt, på stora segel, gärder. O. E. G. N.

Galérslafvar, fångar eller förbrytare, som nyttjas
till tjenstgöring på galererna. Galérstraffet är ett
af de hårdaste straff och användes nu blott i Turkiet
och barbareskstaterna. I Frankrike var galérstraffet
kändt redan i Karl VII:s dagar och begagnades till
1748, då det i någon mån mildrades genom införandet
af bagno.

Galérvarf, varf för nybyggnad och reparation af
galérer och skärgårdsfartyg. Galérvarfvet i Stockholm
(på K. Djurgården) uppstod 1752, då 30 galérskjul
uppfördes, och utvidgades 1816. 1872 inreddes och
förändrades en del af de gamla galérskjulen till
mekaniska verkstäder för stationens behof. 1874
anskaffades der en tidsenlig mastkran, och 1875
–79 anlades der en större docka. Kronan betalar
i årligt arrende för galérvarfvet 37,50 kr.
O. E. G. N.

Galesburgh [gälsbörg],stad i nord-amerikanska staten
Illinois, vid Chicago-Burlington-banan. Omkr. 11,000
innev.

Galfrid. Se Geoffrey of Monmouth.



Galge, sjöv., ställning bestående af två stöttor
och ett tvärstycke (se
fig.) Tvänne sådana
begagnas på en del fartyg och äro placerade på däck,
en akter om fockmasten och en för om stormasten,
såsom underlag för reserv-rundhult. Jfr Kobrygga.
O. E. G. N.

Galgenfrist, T. (af galgen, galge, och frist,
uppskof), eg. det uppskof med straffets

undergående, som stundom beviljas den lifdömtle; uppskof
med något obehagligt, hvilket med säkerhet väntas
skola inträfta.

Galgo-rot, Rhizoma Galangae (förr Rad. Galangae
minoris), farmak. med., den sönderskurna och
torkade rotstocken af Alpinia officinarum Hance
(nat. fam. Zingiberaceae Rich., kl.
Monandria L.), hvilken odlas på kinesiska ön Hainan och sannolikt
äfven förekommer i somliga af de södra provinserna
i kinesiska riket. Drogen förekommer sönderskuren
i bitar af 5 till 8 cm. längd. Dessa bitar äro
tämligen hårda, å ytan något skrynkliga, och hafva
mörkt rödbrun färg; inuti förete de en blekare rödbrun
(aldrig hvitaktig) färg. Smaken är starkt kryddartad
och stickande; lukten under pulverisering behagligt
aromatisk, beroende på närvaron af en flyktig
olja. Drogen anses verka lifvande och värmande, men
begagnas i Sverige endast till att förbättra smaken af
andra bittra beredningar, t. ex. de mycket anlitade
dubbla malörtsdropparna. I det inre af Ryssland
och i Östersjöprovinserna begagnas galgo-roten
ännu af folket såsom ett stärkande magmedel. –
Radix Galangae majoris, hvilken införes såsom en
förfalskning af den officinella galgo-roten, är inuti
hvitaktig. Dess moderväxt är Alpinia Galanga Willd.
O. T. S.

Galhushornen. Se Guldhornsinskriften.

Galiani, Fernando, italiensk statsman, f. 1728,
blef 1759 statssekreterare i Neapel och utnämndes
kort derefter till sekreterare vid neapolitanska
beskickningen i Paris, der han trädde i vänskapliga
förbindelser med encyklopedisterna. Hans brefvexling
med desse utgafs under titeln "Correspondance inédite
de G. 1765 à 1783 avec M. d’Epinay, M. le baron de
Holbach, Grimm, Diderot" etc. (1818). Återkallad
till Neapel 1769, blef han der först ledamot af
handelstribunalet och sedermera (1777) minister för
de k. domänen. Död 1787. Hans förnämsta arbete är
Dialogues sur le commerce des blés (1764; aftryckt i
"Collection des principaux économistes", 1848).

Galicien (Sp. Galicia), spanskt landskap, omfattande
nordvestligaste delen af pyreneiska halfön, mellan
Atlantiska hafvet, Asturien, Leon och Portugal. Det
motsvarar de nuvarande provinserna Coruña, Lugo,
Orense och Pontevedra samt har en areal af 29,379
qvkm. 1,846,753 innev. (1877). Landet genomskäres i
sydvestlig riktning af floden Miño, hvars nedre,
breda dal skiljer den portugisiska bergterrassen
från den galiciska. Den senare utgör ett mångfaldigt
sönderdeladt högland, bestående af en mot v. och
n. sig sänkande platå, genomdragen af en mängd
bergskedjor, hvilka förgrena sig åt många olika håll
och bilda en formlig labyrint af berg och kullar,
dalar och klyftor mellan de få slätterna och de större
floddalarna. Kusten är öfveralty djupt inskuren i en
mängd vikar och bukter med ett stort antal säkra
hamnar, bildande i detta hänseende en skarp kontrast
till den pyreneiska halföns öfriga kust. Klimatet
är vid kusten mildt och jämnt; det inre landet
har deremot stor temperaturvexling. Regnmängden är
ovanligt stor. Marken är på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>