- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
803-804

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galizien, kronland i österrikisk-ungerska monarkien med titel "konungariket G. och Lodomerien jämte storhertigdömet Krakov och hertigdömena Auschwitz och Zator"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidan af Karpaterna, hvilka sträcka sina grenar 20–30
km. in i landet. Derefter vidtager ett fruktbart
högland, som vid Dnjestr öfvergår i lågland. Norr om
floden höjer sig landet åter i den podoliska landåsen,
en vågformig platå af 400 m. medelhöjd. Floderna äro
många och vattenrika. Till Weichsel, som blifver
segelbar vid Krakov, flyta Biala, Sola, Raba,
Dunajec, Vysloka och San, alla från Karpaterna,
samt Bug från den podoliska landåsen; Dnjestr
upptager bl. a. från h. Stry. Svica och Bystrica,
från v. Seret och Podhorce, hvilken sistnämnda bildar
gräns mot Ryssland; Styr i n. ö. är en biflod till
Pripet och hör derigenom till Dnjeprs flodområde;
Prut med Czeremosz, hvilken bildar gräns mot Bukovina,
tillhör Donaus. – Till följd af sitt mot norden öppna
läge har G. af alla österrikiska stater det kallaste
klimatet. Vintrarna äro långa, kalla, snörika;
somrarna korta, merendels svala, men stundom mycket
heta. Medeltemperaturen för året är i Lemberg + 7,9°,
(för Juli + 19,4°, för Jan. - 3,8° C.) – Till följd
af den rika bevattningen och den i allmänhet bördiga
jordmånen är G. i öfvervägande mån ett åkerbrukande
land. Omkr. 47 proc. af arealen äro åkerjord, 15
proc. ängar och trädgårdar, 10 proc. betesmark,
25 proc. skog, och endast 3 proc. anses vara
improduktivt land. Af spanmål odlas mest hafre,
korn och råg, hvaraf en betydlig mängd i vanliga
år utföres. En stor del af spanmålen användes till
bränvinsbränning. I s. ö. odlas majs, i Karpaternas
dalar lin och potates. Vinodling förekommer ej;
deremot äro odlingen af tobak, hvitbetor, flere slags
olje- och kryddväxter samt fruktträdsplantering ej
obetydliga. I Karpaterna finnas stora skogar, hvilkas
produkter flottas utför Weichsel till Danzig och
utför Dnjestr till Odessa. Den stora utsträckningen
af artificiella ängar gör det möjligt att underhålla
en stor kreatursstock. Antalet husdjur uppgick
enligt räkningen 1869 (den sista offentliggjorda)
i runda tal till 696,000 hästar, 2,000 åsnor och
mulåsnor, 2,070,000 nötkreatur, 967,000 får, 36,000
getter, 735,000 svin, 7,5 mill. stycken fjäderfä
samt 258,000 bi-samhällen. Af rofdjur förekomma i
Karpaternas skogar vargar, lo och björnar. – Bland
mineral intaga salt och stenkol främsta rummet. Salt
förekommer i stor mäktighet i yttre kanten af
Karpaterna, i v. vid Bochnia och Vieliczka samt i
ö. vid Solotvin och Delatyn. Kolgrufvorna ligga i
trakten af Krakov och lemna årligen omkr. 300,000
tons (1 ton = 1,000 kg.). De högre bergstrakterna
äro rika på jernmalm, men denne lemnar endast 10
–11 proc. jern. Derjämte förekomma brunkol, svafvel,
zink och asfalt. De naturliga rikedomar landet eger
i sina många petroleumkällor äro ännu, till följd af
bristande företagsamhet och otidsenliga arbetsmetoder,
ett föga fruktbringande kapital. – Industrien är
obetydlig. Egentlig fabriksindustri finnes endast
längst i v., vid schlesiska gränsen, der Biala är
klädesfabrikationens hufvudort. Handeln ligger till
större delen i händerna på judar och armenier samt
omfattar nästan uteslutande råvaror. Af stor betydelse
är speditions- och

transitohandeln mellan landen vid Östersjön och
Svarta hafvet. De flesta floderna äro flottbara
eller segelbara. Jernvägarna hade 1875 en längd
af 1,394,5 km. – Innevånarnas antal uppgick 1880
till 5,958,907. Med afseende på nationaliteten
voro 1869 (senare uppgifter saknas) i Vest-G. 86
proc. polacker, 4 proc. rutener, 3 proc. tyskar
och 7 proc. judar, i Öst-G. 67 proc. rutener,
20 proc. polacker, 2 proc. tyskar och 11
proc. judar; i hela G. utgjorde polackerna 43
proc., rutenerna 45 proc. af befolkningen. Med
afseende på religionsbekännelsen voro (1869)
2,509,015 rom. katoliker, 2,315,782 grek. katoliker,
575,918 judar, 39,703 protestanter, 2,102 armeniska
katoliker, 1,495 icke unerade greker och armenier,
och 674 tillhörde andra religionssamfund. De
rom. katolikerna stå under en ärkebiskop (i Lemberg)
och tre biskopar (i Krakov, Tarnov och Przemysl),
grekerna under en ärkebiskop (i Lemberg) och en
biskop (i Przemysl); armenierna hafva en ärkebiskop
och protestanterna en superintendent. – Folkbildningen
befinner sig på en mycket låg ståndpunkt; af de
inkallade rekryterna kunna endast 4,5 proc. läsa
och skrifva. Af undervisningsanstalter finnas 2
universitet (i Lemberg och Krakov), 3 teologiska
läroanstalter, 21 gymnasier, 10 realskolor, 6 lärare-
och 3-lärarinneseminarier, 1 teknisk högskola (i
Lemberg), 1 tekniskt institut (i Krakov), 8 skolor
för landtbruk och skogsskötsel, 1 bergsskola samt
närmare 3,000 folkskolor. – Författningen grundar sig
hufvudsakligen på det kejserliga patentet af d. 26
Febr. 1861. Till deputeradekammaren i cisleithanska
riksrådet sänder G. 63 medlemmar. Landets enskilda
angelägenheter afgöras af en landtdag, bestående
af 150 medlemmar, nämligen ärkebiskoparna,
biskoparna, 2 universitetsrektorer, ombud
för de stora godsegarna, för städerna, för
handelskamrarna och för landskommunerna. Som högsta
avtonoma myndighet fungerar, då landtdagen ej är
samlad, ett dess utskott ("landesausschuss"),
bestående af 6 ledamöter, genom hvilka en del
af landets förvaltning ombesörjes. I spetsen
för civilförvaltningen står ståthållareämbetet
i Lemberg, som är landets hufvudstad. I
administrativt hänseende är landet deladt i 74 områden
("bezirkshauptmannschaften"), hvart och ett under
en "bezirkshauptmann". Rättskipningen utöfvas af 2
öfverrätter ("oberlandesgerichte"), i Lemberg och
Krakov, samt 169 domstolar af lägre instans.

Historia. G. har sitt namn af den gamla borgen och
staden Halicz. Den vestra delen, det egentliga G.,
var sedan 10:de årh. förenadt med Polen, hvaremot
den östra, Vladimir (deraf Lodomerien), stod under
storfursten i Kiev. 1190 bemäktigade sig Bela III
i Ungern G., men fördrefs redan 1191 af fursten
i Lodomerien, som förenade G. med detta land, med
hvilket G. sedan, ehuru med åtskilliga afbrott var
förenadt under huset Roman. När detta utdog (1340),
tog Kasimir III af Polen G. och 1349 äfven Lodomerien
i besittning. Efter hans död (1377) förenades dessa
land jämte Polen under Ludvig den store med Ungern,
men återgingo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:52:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free