Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galler, Detta namn, liktydigt med kelter - Galleri (Ital. galleria, Fr. galerie, af ovisst ursprung), i allmänhet ett rum, som är betydligt längre än det är bredt - Gallering, kem. tekn. Se Färgning, sp. 609 - Gallern, den döende, en berömd antik marmorstod - Gallfeber, en förr använd benämning på de febersjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigt. Emedan druiderna, på grund af sin presterliga
värdighet, voro befriade från krigstjenst och väl
mestadels sjelfve tillhörde adelsslägterna, saknade
ridderskapet en motvigt, som kunnat inskränka dess
politiska öfvermakt. Under sådana förhållanden kunde
det presterliga (teokratiska) konungadöme, som
tyckes hafva varit de galliska fylkenas ursprungliga
författning, ej på längden ega bestånd. Redan före
Caesars tid hade det blifvit störtadt af krigareadeln,
hvars hufvudman sedermera sins emellan täflade om
makten. Dessa söndringar inom de galliska fylkena
och de ofta dermed sammanhängande striderna mellan
fylkena medförde deras undergång såsom oberoende
samhällen. Senare återfinnas dessa samhällen till
större delen såsom romerska municipier, vidare som
biskopsstift och slutligen som frankiska grefskap.
Medan sålunda Gallien kufvades af romarna, kämpade
de galliska folken söder om Donau en hård kamp med
de från norr och nordvest påträngande germanerna och
dukade slutligen under i denna strid. Sammaledes gick
det i Böhmen, der på kejsar Augustus’ tid de galliska
bojerna underkufvades af de germanske markomannerna
under Marbod. – Redan dessförinnan hade de galliska
folken uti Illyrien efter tappert motstånd och ofta
förnyade krig (135, 119, 114–110 f. Kr.) omsider
dukat under för de romerska vapnen, och samma öde
drabbade ungefär vid samma tid äfven tauriskerna (i
Noricum), karnerna (på de karniska Alpernas södra
sluttningar) och andra keltiska fylken i dessa
trakter. S. F. H.
Galleri (Ital. galleria, Fr. galerie, af ovisst
ursprung, måhända härstammande från gala, således =
praktrum), i allmänhet ett rum, som är betydligt
längre än det är bredt. 1. Ett långt, smalt rum i
en större våning, afsedt till praktrum eller till
uppställning af böcker, konstverk o. d. – 2. Den i ett
dylikt rum eller i en hel byggnad befintliga samlingen
af konstalster (tafvel-, skulpturgalleri o. s. v.). –
3. En samling porträtt eller levnadsteckningar af
namnkunniga personer. – 4. En elegant korridor i
en större byggnad. – 5. De närmast taket belägna
platserna i en teatersalong. – 6. Befästningsk., en
lång och smal hvälfd gång, eller en rad af små hvälfda
rum, som efter olika läge och bestämmelse erhåller
olika benämningar. Gevärsgalleri, en rad små bombfast
hvälfda rum, som genom skottgluggar i frontmuren
äro inrättade till försvar med handgevär. De
läggas vanligen längs med och bakom hufvudgrafvens
eskarpmur, för att möjliggöra en frontal beskjutning
af grafven, hvarjämte de, i sådant fall, tjena till
att uppbära den bakom liggande vallens jordtryck
(bärhvälf). Ligga de bakom konter-eskarpens mur,
kallas de reversgalleri. Mingallerier, långa och
smala underjordiska gångar, anlagda under
fältvallen, i ändamål att genom der anbragta minor
förstöra fiendens anfallsarbeten ofvan jord, hejda
hans framträngande och tvinga honom att börja en
underjordisk strid. Mingallerier kunna antingen,
under fredstid, byggas af sten eller, under krigets
lopp, provisoriskt utföras af
träkarmar och bräder. Med afseende på deras riktning skiljer
man mellan hufvudgallerier, som utgå vinkelrätt mot
den bakom konter-eskarpen liggande minförstugan,
grengallerier, som från de förra utgrena sig åt
ömse sidor under omkr. 60° vinkel, samt
lystringsgallerier, som från de förra framgå mot den
fientliga sidan. I hufvud- och grengallerierna kan
en man gå rak, men i lystringsgallerierna, som äro
endast 1 m. höga, måste han framtränga krypande. –
7. Skeppsb., en på ömse sidor om akterspegeln, utanpå
fartygssidans bordläggning, anbragt utbyggnad, hvars
ändamål vanligast endast är att gifva denna del af
fartygets öfverbyggnad ett prydligare utseende. På
större fartyg, der utrymmet inom galleriet kan vara
rätt betydligt, användas ifrågavarande utbyggnader
äfven för chefens beqvämlighet och förses derför
med erforderlig inredning. – Galleriet består af ett
undre plan (a), kalladt
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
