Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gallikanska kyrkan kallas den katolska kyrkan i Frankrike - Gallimatias. Se Galimatias - Gallinæ, Gallinaceæ. Se Hönsfoglar - Gallinago, zool. - Gallinazon l. As-kråkan, Cathartes atratus, zool. - Gallinula. Se Sumphöna - Gallipoli, befäst stad i italienska prov. Lecce (Apulien) - Gallipoli (Turk. Geliboly), befäst stad i turkiska vilajetet Edirne (Adrianopel) - Gallisera. Se Gallicism - Gallisering, ett efter uppfinnaren, Gall, benämndt sätt att förbättra viner - Gallium, kem., ett af Lecoq de Boisbaudran 1875 upptäckt metalliskt grundämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskopar och påfven bekräftade dem i ämbetet,
gjordes åter inskränkningar i kyrkans frihet. Men
snart blef Napoleon oense med påfven och upphöjde
1810 den gallikanska kyrkans fyra artiklar till
rikslag. 1813 afslöt han med påfven konkordatet i
Fontainebleau, genom hvilket denne förlorade allt
inflytande på biskopsämbetenas besättande. Efter
kejsaredömets fall (1814) återkallade påfven detta
konkordat, hvilket ersattes under Ludvig XVIII af
ett nytt, som väsentligen var en återgång till
konkordatet af 1516. Det väckte ett så allmänt
missnöje, att det snart måste upphäfvas, hvarefter
man återgick till konkordatet af 1801. Jesuiterna
gjorde stora ansträngningar för att omintetgöra den
gallikanska kyrkans friheter, men regeringen lät
1824 alla föreståndare och lärare vid seminarierna
samt 1826 alla biskopar högtidligt förklara,
att de höllo fast vid de "fyra artiklarna" af
1682. Sedan vatikanska kyrkomötet 1870 antagit
dogmen om påfvens ofelbarhet och Frankrikes biskopar
underkastat sig densamma, finnes egentligen icke mera
någon gallikansk kyrka. Ultramontanismen segrade
derigenom fullständigt inom kyrkostyrelsen. Denna
seger stod i motsägelse till hela den föregående
kyrkliga utvecklingen i Frankrike, allt sedan
de förste missionärerna förkunnade kristen lära
på Galliens jord. Ferrys undervisningslagar
och Marsdekreten 1880 voro uttryck för en helt
naturlig reaktion från statens och folkets
sida mot ultramontanismens seger inom kyrkan.
A. F. Å.
Gallimatias. Se Galimatias.
Gallinae, Gallinaceae. Se Hönsfoglar.
Gallinago, zool., är ett mycket användt namn och den
riktigaste benämningen på de egentliga beckasinerna,
af hvilka de svenska arterna blifvit anförda under
artikeln Beckasin.
Gallinazon l. As-kråkan, Cathartes atratus, zool.,
är en liten, i hela Syd-Amerika, Central-Amerika,
Vestindien och Nord-Amerikas sydligaste delar
förekommande gam, hvilken i de båda förstnämnda landen
hör till de allmännaste fogelarterna. Gallinazon
är till färgen matt svart, med mörkt rostbrun
anstrykning; kroppslängden är 60 cm. I en mängd
amerikanska städer och byar blir gallinazon till
stort gagn, enär han mångenstädes ensam sörjer för
renhållningen derstädes: han förtär nämligen det
utkastade afskrädet och de döda djurkropparna. "Utan
denna fogel", säger Tschudi, "skulle Perus
hufvudstad höra till de osundaste i hela, landet,
ty myndigheterna göra ingenting för afskrädets
bortförande. Många tusen askråkor lefva i och omkring
Lima samt visa så liten skygghet, att de vandra
omkring på torget i det tätaste menniskovimlet". Också
skyddas fogeln genom stränga påbud. Gallinazon torde
hafva fått sitt namn deraf att han går i tämligen
upprät ställning och dervid företer en viss likhet med
en kalkon (Ital. gallinaccio). Hans flygt är lätt
och sväfvande, hans sinnen skarpa, särskildt synen,
som leder honom vid födans uppsökande. Denna fogel
dödar och förtär äfven lefvande djur. Han ströfvar
omkring vid stränderna och angriper der 18 till
20 cm. långa krokodilungar, hvilka dock med mycken
slughet värja sig mot
gallinazon, i det att de resa sig på frambenen, sträcka upp
hufvudet och spärra upp gapet. De vända sig derunder,
om än långsamt, alltjämt mot sin fiende samt visa
sina redan ganska långa och spetsiga tänder. Men medan
krokodilungen sålunda försvarar sig mot en gallinazo,
ansätter en annan honom plötsligt bakifrån, griper
honom om halsen och flyger högt upp i luften med
sitt byte. Genom sin dristighet och påflugenhet blir
gallinazon besvärlig för både djur och menniskor. Han
häckar på tak och kyrkor, i ruiner o. s. v. Honan
lägger tre hvitaktigt bruna ägg. Både hannen och honan
rufva, och den, som ligger i boet, födes af sin make
med ur kräfvan uppkastad mat, hvilket också är sättet
att underhålla ungarna. Gallinazon blir i fångenskap
utomordentligt tam och kan läras att följa sin egare
långa sträckor. C. R. S.
Gallinula. Se Sumphöna.
Gallipoli. 1. Befäst stad i italienska prov. Lecce
(Apulien), på en i Tarantoviken belägen ö, som
genom en stenbro är förenad med förstaden Lizza på
fastlandet. 9,951 innev. (1871). Betydande handel
med olivolja. – 2. (Turk. Geliboly.) Befäst stad i
turkiska vilajetet Edirne (Adrianopel), på östra
sidan af halfön Gallipoli, vid Hellesponten, der
den utvidgar sig till Marmarasjön. Omkr. 25,000
innev. Säte för en kaimakam och en grekisk
biskop. Hufvudstationen för turkiska flottan. Den
omgifvande trakten är mycket fruktbar och exporterar
spanmål, vin, olja och bomull. – Staden, det grekiska
Kalliupolis, anlades under de senare macedoniske
konungarna, befästes af de bysantinske kejsarna samt
blef af stor vigt såsom nyckel till Hellesponten
och stapelplats för den grekiska och italienska
handeln. Det var den första plats i Europa, som
turkarna bemäktigade sig (1356). Under Krimkriget
besattes staden 1854 af fransmän och engelsmän, hvilka
norr om staden befäste näset med starka skansar. Dessa
befästningar förstärktes å nyo i Jan. 1878, då
ryssarna hotade att bemäktiga sig Konstantinopel.
Gallisera. Se Gallicism.
Gallisering, ett efter uppfinnaren, Gall,
benämndt sätt att förbättra viner, bestående deruti att
de mindre mogna drufvorna icke blandas med de
bättre (af hvilka vin på vanl. sätt beredes),
utan pressas särskildt, hvarefter till deras
alltför sura saft sättes så mycket vatten och
socker, att sammansättningen motsvarar den,
som anses tillkomma normal drufsaft. Derefter
får saften jäsa som vanligt. Galliseradt vin har
således riktig sammansättning, men lider brist på
"bouquet", en naturlig följd af utspädningen. I
alla händelser är likväl sådant vin bättre än det,
som utan någon tillsats beredes af saften från
ej fullt mogna drufvor. Jfr Chaptalisering.
S. J-n.
Gallium, kem., ett af Lecoq de Boisbaudran 1875
upptäckt metalliskt grundämne, hvars tillvaro på
rent teoretiska grunder förutsagts af Mendelejeff
redan 1872 (ekaaluminium). G. upptäcktes såsom
ringa beståndsdel uti zinkblende från Pierrefitte
i Pyreneerna, och namnet är härledt af det latinska
namnet på Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
