Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammalkil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt densamma, utmärkes ordningen hufvudsakligen
derigenom att arterstammen (bulbus arteriosus) är
muskulös, med många valvler, att synnerverna icke
korsa hvarandra, att bukfenorna, om sådana finnas,
äro abdominala, att gälarna äro fria, och att
gällock finnas. Genom sist nämnda karakter samt de
talrika valvlerna i arterstammen skilja de sig från
broskfiskarna (Selachii l. Elasmobranchii), genom
arterstammens muskelbeklädnad och synnervernas läge
från benfiskarna (Teleostei) samt genom saknaden
af lungor från de s. k. lungfiskarna (Dipnoi). En
för ganoiderna utmärkande karakter (som dock ej
tillkommer alla dithörande former) är för öfrigt
deras emaljbetäckta, ofta rutformiga fjäll. – De
nu lefvande ganoiderna delas i två underordningar:
Holostei, med förbenadt skelett och fjällbetäckt hud,
samt Chondrostei, med delvis broskartadt skelett
samt naken eller med benplåtar täckt hud. Till
den förra höra familjerna Amiidea, Polypteridae
och Lepidosteidae, till den senare
störfiskarna, Acipenseridae, samt skedstörarna,
Polyodontidae l. Spatularidae. (Jfr Kajmanfisk,
Nilgädda, Störfiskar och Skedstörar.) De nu lefvande
formerna af denna ordning äro emellertid ganska
fåtaliga (endast omkr. 30 arter äro kända), enär de
flesta dit hörande fiskar numera äro utdöda. Jämte
former af broskfiskarnas ordning bildade denna ordning
den äldsta, ända till kritformationen ensamt herskande
fiskfaunan, af hvilken många arter finnas beskrifna. –
En annan uppfattning af ganoidernas ordning har
nyligen framställts af den berömde ichthyologen
A. Günther. På grund af den stora öfverensstämmelse,
som en 1870 i Australien upptäckt fiskart, Ceratodus
Forsteri (tillhörande ett förut blott från trias-
och jurabildningarna kändt slägte), visar såväl med
ganoiderna som med lungfiskarna, anser han, att äfven
dessa måste räknas till ganoiderna. Derför inordnar
han ordningen Ganoidei, tagen i denna omfattning,
såsom en ordning under den af honom uppställda
underklassen Palaeichthyes, hvilken dessutom
omfattar äfven broskfiskarna. Jfr "Introduction
to the study of fishes, by A. Günther" (1880).
R. L.
Gans, Eduard, tysk jurist, f. 1798, d. 1839, blef
1820 privatdocent i Berlin och 1828 professor vid
juridiska fakulteten derstädes. Han gjorde glänsande
studier vid universiteten i Berlin, Göttingen och
Heidelberg. Bland hans arbeten märkas Das erbrecht
in weltgeschichtlicher entwickelung (1824–35),
System des römischen civilrechts (1827), Beiträge zur
revision der preussischen gesetzgebung (1830–32),
Vermischte schriften, juristischen, historischen,
staatswissenschaftlichen und ästhetischen inhalts
(1834) och Ueber die grundlage des besitzes
(1839). Derjämte utgaf han Hegels "Vorlesungen
über die philosophie der geschichte" (1837). I
motsats mot den s. k. historiska skolan grundade
G. rättsvetenskapen på filosofien.
Ganser (Fr. ganses, af okänd härl.), ett slags väfda
band, som användas till garnering af klädesplagg.
Ganthem, socken på Gotland, Gotlands norra härad,
Halla ting. Arealen 2,870 har. 314
innev. (1880). Annex till Dalhem, Visby stifts
medel-kontrakt.
Ganymedes, Grek. hjeltes., son af den trojanske
sagokonungen Tros, var enligt Homeros den skönaste
bland alla dödliga. Af denna orsak bortröfvades han
från jorden för att lefva med gudarna och betjena
dem såsom munskänk. Enligt en yngre saga har Zevs,
hvilken utkorat G. till sin älskling, bortröfvat honom
genom sin örn eller sjelf i gestalt af en örn. Då
G. i egenskap af munskänk ofta framställes med ett
dryckeskärl i handen, har detta förmodligen
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
