- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
897-898

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garnier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sorgespelet, hvarigenom mysterierna och farserna blefvo
undanträngda. Hans förnämsta stycken äro Antigone
(1579) och Bradamante (1580), hvilka intaga främsta
rummet bland de pseudoklassiska tragedierna före
Corneilles.

Garnier [-nie], Jean Jacques, fransk
historieskrifvare, f. 1729, d. 1805, blef 1760
lärare i hebreiska och 1768 inspektor vid "Collége
de France". Han utgaf åtskilliga goda historiska
verk. bl. a. en fortsättning på Vellys och Vilarets
"Histoire de France", hvari han skildrade tiden från
Ludvig XI till Karl IX (1765–85).

Garnier [-nie], Germain, marquis, fransk
nationalekonom, f. 1754, d. 1821, blef 1800 prefekt
i depart. Seine-et-Oise, 1804 senator och var 1809–11
senatens president. Efter restaurationen blef han pär
och statsminister. Hans förnämsta arbeten äro De la
propriété considérée dans ses rapports avec le droit
politique
(1792), Abrégé des principes de l’économie
politique
(1796) och Histoire de la monnaie depuis
l’antiquité jusqu’ à Charlemagne
(1819). Derjämte
utgaf han en förträfflig öfversättning af A. Smiths
"Wealth of nations" under titel Recherches sur la
richesse des nations
(1805; 2:dra uppl. 1822).

Garnier [-nie], Jean Guillaume, fransk matematiker,
f. 1766, blef 1788 professor i matematik i Kolmar,
1795 vid École polytechnique i Paris, 1814 vid
militärskolan i Saint-Cyr och 1817 i Gent. Död
1840. G. författade utmärkta läroböcker i nästan alla
matematiska discipliner (en sådan i analytisk geometri
öfversattes till svenska af L. F. Svanberg, 1831)
samt utgaf två delar "af "Correspondance mathématique
et physique" och en ny uppl. af Bézouts "Cours complet
de mathématiques" (1798).

Garnier [-nie], Joseph Clément, fransk nationalekonom,
f. 1813, blef 1846 lärare i nationalekonomi vid
École des ponts et chaussées. 1845–55 var han
hufvudredaktör för "Journal des économistes" och
1853–60 för "Le nouveau journal des connaissances
utiles". Hänförd af Cobdens och frihandelsligans seger
i England, upprättade han tillsammans med Bastiat,
Chevalier m. fl. "L’association pour la liberté des
échanges". Han var äfven en af stiftarna af "Société
d’économie politique", hvars ständiga sekreterare
han blef. Bland G:s skrifter märkas Introduction à
l’économie politique
etc. (1837), Elements d’économie
politique
(1846; 7:de uppl. 1872), Richard Cobden,
les ligueurs et la ligue
(1846), Sur l’association,
l’économie politique et la misère
(s. å.), Premières
notions d’économie politique ou sociale
(1858;
4:de uppl. 1872), Notes et petits traités (1857;
2:dra uppl. 1864) och Traité des finances (3:dje
uppl. 1872).

Garnier [-nie] Jean Louis Charles, fransk arkitekt,
föddes i Paris d. 6 Nov. 1825, studerade 1842–48 i
École des beaux arts i Paris och vann sistnämnda
år stora priset i arkitektur för utkast till "Un
conservatoire pour les arts et métiers". Såsom
pensionär reste han till Grekland, der han särskildt
sysselsatte sig med att uppmäta Athene-templet på
Egina, och 1852 utförde han en restauration deraf,
hvilken var

utställd vid verldsexpositionen i Paris 1855. Efter
att hafva tagit hemvägen öfver Konstantinopel
återkom G. till Frankrike 1854 och fick derefter
sysselsättning med arbete på restaurationen af Tour
S:t Jacques i Paris, under Ballu. 1861 utlystes
täflan för byggandet af nytt Operahus i Paris,
och priset tillerkändes G., som bedref verket så
raskt, att han 1867 kunde aftäcka fasaden. Under 1870
och 1871 års krig afstannade arbetet, men återtogs
efter krigets slut, och sedan den gamla operan år
1873 afbrunnit, påskyndades det så ifrigt, att den
nya byggnaden kunde invigas för sitt ändamål d. 5
Januari 1875. Operan betäcker en yta af 11,237
qvm. och har kostat omkr. 49,500,000 francs (öfver
35 mill. kr.). Den är utförd i en tung, praktfull,
men, högst originel barock, som vid första anblicken
icke är tilltalande, men väcker allt större beundran,
ju mera den studeras i detalj. Mäktigaste verkan gör
hufvudfasaden, ofvan hvilken höjer sig en kupol, på
hvars spets Apollo lyfter lyran mot skyn. Till höger
och venster på attikan stå som krön tvänne förgylda
grupper, Musik och Deklamation, och sidoportalerna
under dem i jordvåningen omgifvas af fyra stora
grupper i hvit marmor, framställande de olika,
inom operan representerade konstarterna, bland
hvilka "La danse" af Carpeaux vunnit en särskild
ryktbarhet. I det inre af den ofantliga byggnaden,
som är utstyrd med öfverdådig prakt och inrättad för
sitt ändamål med alla den utvecklade teaterteknikens
nyaste uppfinningar, väcka i synnerhet tvänne partier
häpnad och beundran, nämligen den stora festtrappan
och foyern, med sina monumentala takmålningar,
utförda af Baudry. – G. har dessutom byggt en teater
i Monaco och L’hôtel du Cercle de la librairie i Paris
samt författat flere både lärda och populära skrifter
och uppsatser: A travers les arts (1869), Le théâtre
(1871), Le nouvel opera (ett praktverk öfver hans
egen operabyggnad) m. m. G. är medlem af Franska
institutet och flere utländska akademier, bland dem,
sedan 1872, af Akademien för de fria konsterna i
Stockholm, bland hvars medlemmar han genom vänskapens
och studiekamratskapets band var fäst vid professor
F. V. Scholander. C. R. N.

Garnier [-nie], Marie Joseph François, vanligen
kallad Francis G., fransk sjöofficer och resande,
f. 1839, deltog 1860–62 i fälttåget mot Kochinkina,
fick sedan en plats i förvaltningen af den franska
kolonien derstädes ock var derefter deltagare i samt
efter chefens, Doudart de Lagrées, död ledare af den
stora expedition, som 1866 utsändes från Kochinkina
för att undersöka det inre af sydöstra Asien, och
hvars vetenskapliga resultat han 1873 utgaf under
titel Voyage d’exploration en Indo-Chine. Efter
ett par års vistelse i hemlandet, der han deltog
i försvaret af Paris (1870–71), återvände han till
Öst-Asien, företog en kortare forskningsresa längs
öfre Jangtse-kiang (Voyage dans la Chine centrale,
i "Bulletin de la Soc. de Géog." 1874) samt sändes
1873 till Tonking för att grunda en fransk koloni
derstädes, men fann döden i en strid mot kinesiska
sjöröfvare. d. 7 Dec. 1873.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free