Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gas, tekn., den af J. B. v. Helmont i den vetenskapliga terminologien (i början af 1600-talet) införda benämningen på det luftformiga aggregationstillståndet hos en del i naturen förekommande ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A. Bränslegas. Det är egentligen i tekniska
operationer, såsom jernhandteringen, keramiken,
glassmältningen, kalkbränningen o. s. v., som
man hittills särskildt beredt bränslegas för
att sedermera förbränna denna uti de egentliga
förbränningsugnarna. Den vanligen för detta ändamål
begagnade gasen kallas generator-gas l. (ehuru mycket
oegentligt) Siemens’ gas. Dennas framställning är
mycket enkel och tillgår på följande sätt. Luft
ledes genom en uti en generator l. ett kol-torn
(se fig.) innesluten glödande kolmassa.
Generator.
När luften träffar kolen, förbrännas dessa till kolsyra,
hvilken sedan under sin passage genom den glödande
kolmassan upptager mera kol och bildar brännbar
koloxidgas. Denna operation försiggår naturligtvis
lika bra, om luften inledes nedtill eller upptill
i generatorn, d. v. s. om gasströmmen går uppåt
eller nedåt genom densamma. Då emellertid luftens
beståndsdelar utgöras af 21 volymer syre och
79 volymer qväfve, och det endast är syret, som
är verksamt vid förbränningen, så är naturligt,
att koloxiden i generatorgasen åtföljes af hela
den oförbränneliga qväfvemängd, som innehålles i
förbränningsluften. Den färdiga gasen innehåller
derför endast omkring 1/3 brännbara beståndsdelar
och 2/3 oförbränneliga. – Der koladt bränsle, såsom
träkol eller koks, användes, är processen så enkel
som ofvan beskrifvits. Men då stenkol, torf, ved,
sågspån eller andra okolade brännmaterial användas,
blir den mera invecklad, emedan dessas kolning
först måste försiggå i koltornet, hvarjämte ur
vattenhaltiga brännmaterial allt det i desamma
förekommande vattnet måste afdunstas. Då dessa
vattenångor ytterligare skulle utspäda gasen och
förorsaka en högst betydlig temperaturnedsättning
i förbränningsugnen, måste man mellan denna och
generatorn insätta en s. k. kondensator för att
afkyla gasen och sålunda förvandla vattenångan till
flytande vatten, som lätt kan aflägsnas. På samma
gång afsätter sig en del under kolningen bildade,
lätt kondenserade kolväten under form af tjära. Genom
kondenseringen förloras sålunda icke allenast det
värme gasen hade, då den kom ur generatorn, utan
äfven en del brännbara beståndsdelar. Äfven då icke
vattenhaltiga brännmaterial begagnas, är man ofta af
lokala skäl tvungen att lägga generatorn på afstånd
från förbränningsugnen, hvarvid äfven kondensator
måste användas för att kondensera tjäran, så att denna
ej sedermera må tilltäppa rörledningen. Derigenom
uppkomma naturligtvis samma värmeförluster som i
förra fallet. Allt detta oaktadt har det i praktiken
visat sig vara fördelaktigare att använda denna
gas än att direkt begagna det fasta bränslet,
hvaraf den framställes, dels emedan det gasformiga
bränslet förbrinner fullständigare och med mindre
luftöfverskott samt lättare än det
fasta bränslet kan appliceras till de punkter,
der värmeutvecklingen behöfves, dels emedan sämre
brännmaterial kunna användas i generatorn. – De
kondensatorer, som användas, äro af tvänne slag:
vanliga kondensatorer och ytkondensatorer.
Vid de vanliga kondensatorerna sprutas vatten
i fina strålar rundt omkring i ett rum, genom
hvilket gasen passerar. Denna afkyles dervid, så att
vattenångorna och tjäran kondenseras; men då vattnet
genom tjäran får en stark lukt och smak af kreosot,
och vattenkonsumtionen ar ganska stor, uppstår lätt
den olägenheten, att fisket förstöres i de vattendrag,
der kondensationsvattnet utsläppes. För att förekomma
detta har man inrättat s. k. ytkondensatorer,
d. v. s. rör, inuti hvilka det kalla vattnet
cirkulerar, hvarvid kondensationsprodukterna afsätta
sig på rörens yttre afkylda yta. – Den kemiska
sammansättningen af denna gas och följaktligen äfven
dess absoluta värmeeffekt kunna variera ganska mycket
allt efter de olika brännmaterial, som användas,
och det sätt, hvarpå generatorn skötes. Här meddelas
analyser på några olika generator-gaser och deras
deraf beräknade absoluta värmeeffekt, allt per volym.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfae/0460.html
