Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gathy, August - Gatien-Arnoult, Adolphe Félix - Gatling, Richard Jordan - Gatlopp (Gatulopp), ett ända till början af 19:de årh. i alla arméer brukligt kroppsstraff - Gatsjina, stad i ryska guvernem. Petersburg - Gatteaux, Jacques Edouard - Gatterer, Johann Christoph - Gatti, Bernardino, kallad il Sojaro - Gatty, Margaret - Gatubods-penningar benämndes förr den afgift, som till staden erlades af den, som nyttjade stadens bodar och stånd - Gatubods-sven var förr, i motsats till "bokhållare", en handelsbetjent, som sysselsattes vid varuförsäljningen i bod eller stånd - Gatulopp. Se Gatlopp - Gatuläggning l. Gatubeläggning kallas hvarje konstgjord behandling af gata (väg), hvarigenom dennas yta göres mer ändamålsenlig för trafik, än hvad hon är i sitt ursprungliga skick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Hamburg, derpå (1828–30) elev af Schneider i Dessau
och lefde sedan (1830–41) i Hamburg såsom redaktör för
"Musikalisches conversationsblatt". 1841 flyttade han
till Paris, hvarest han dog 1858. Hans Musikalisches
conversationslexikon (1835) har i gedigenhet ej
blifvit öfverträffadt af något lexikografiskt arbete
med samma inskränkta omfång. A. L.
Gatien-Arnoult [gasiäng-arnou], Adolphe Félix,
fransk vetenskapsman och politiker, f. 1800,
blef 1830 professor i filosofi vid fakulteten
i Toulouse. Vid februarirevolutionen 1848 var
han mär i Toulouse och blef s. å. deputerad i
konstituerande församlingen. 1871 invaldes han
i nationalförsamlingen, der han tillhörde den
republikanska venstern. Bland hans skrifter märkas:
Le programme d’fun cours complet de philosophie
(1834); Eléments généraux de l’histoire, comparée de
la philosophie, de la littératur e et des événements
publics depuis les temps les plus reculés jusqu’à nos
jours (1841); Histoire de la philosophie en France
(1859); Victor Cousin, l’école éclectique et l’avenir
de la philosophie française (1867).
Gatling, Richard Jordan, amerikansk mekaniker,
född 1818, konstruerade 1861 en kulspruta, den
efter honom kallade gatlingskanonen. Detta vapen
är försedt med 4–6 pipor, hvilka (till skilnad
från Palmcrantz’ kulspruta, der piporna ligga
vågrätt bredvid hvarandra) befinna sig rundt
omkring en axel samt äro jämnlöpande och förenade
med denna, så att, då axeln kringvrides, piporna
följa med. Gatlingskanonen är antagen i Förenta
staterna, Ryssland och England, men har på senare år
erhållit en svår medtäflare i Palmcrantz’ kulspruta.
W. G. B.
Gatlopp (Gatulopp), ett ända till början af 19:de
årh. i alla arméer brukligt kroppsstraff, som af
militär domstol ådömdes vid svåra förbrytelser mot
disciplinen. För straffets verkställande uppställdes
ett antal med käppar försedde soldater – antalet
beroende af förbrytelsens storlek – på två led
mot hvarandra, så att de bildade en gata. Derefter
fördes den dömde med blottad rygg genom denna gata och
fick då ett käppslag af hvarje soldat. Gatlopp kunde
upprepas flere gånger och under flere dagar. Såsom
militärisk bestraffning afskaffades det genom
k. cirk. d. 26 Nov. 1812. I Sverige nyttjades gatlopp
före 1734 äfven som straff för brott mot allmänna
lagen. I 1734 års lag uteslöts denna straffart
vid den granskning, som förslaget undergick på
riksdagen. Likväl bibehölls straffet i några särskilda
förordningar, t. ex. i K. F. d. 18 Febr. 1768,
enligt hvilken gatlopp ådömdes den, som förledde
bruks- och smedsarbetare att öfvergifva riket.
C. O. N.
Gatsjina, stad i ryska guvernem. Petersburg,
vid Varsjava-jernvägen, 45 km. s. v. från
Petersburg. Omkr. 9,000 innev. Kejserligt slott,
f. n. (1882) bebodt af kejsar Alexander III. Det
byggdes 1770 af furst Grigorij Orlov, köptes
1783 af Katarina II och gafs åt storfursten Paul,
hvars älsklingsuppehåll det vardt, och som der 1799
afslöt en allians- och vänskapstraktat med Gustaf IV
Adolf. Hittebarnshus,
sjukhus m. fl. välgörenhetsinrättningar. Porslinsfabrik.
G. blef stad 1797.
Gatteaux [gattå], Jacques Edouard, fransk bildhuggare
och medaljgravör, f. 1788, d. 1881, son och lärjunge
af medaljgravören Nicolas Marie G. (d. 1832), blef
1845 medlem af Franska institutet. Han utförde
åtskilliga porträttbyster och statyer samt en mängd
förträffliga medaljer. Hans rika, af fadern grundlagda
konstsamlingar gingo till en del förlorade under
kommunupproret i Paris 1871.
Gatterer, Johann Christoph, tysk historiker, f. 1727,
d. 1799 som professor i historia i Göttingen, utgaf
en mängd värdefulla skrifter, bl. a. Abriss der
heraldik (1774), Abriss der chronologie (1775), Die
weltgeschichte in ihrem ganzen umfange (1785–87) och
Abriss der genealogie (1788). – Hans dotter Magdalene
Philippine (f. 1756, d. 1831, gift Engelhard) var
bekant som lyrisk skaldinna.
Gatti, Bernardino, kallad il Sojaro ("tunnbindaren"),
italiensk målare, f. omkr. 1495 i Pavia,
d. 1575, var lärjunge af Correggio, i hvars
framställningssätt han helt och hållet lefde sig
in. Knappast har väl också någon så som G. förmått
efterbilda den oskuld och glädtighet, som utmärka
Correggios barnfigurer. Cremona, Parma och Piacenza
äro rika på arbeten af G:s hand. Till hans förnämsta
verk räknas Kristi födelse och Kristi underverk med
de fem bröden och de två fiskarna, båda i S. Pietro i
Cremona, samt Marias himmelsfärd (1566), freskomålning
i kyrkan Madonna della Steccata i Parma.
Gatty, Margaret, född Scott, engelsk författarinna,
f. 1809, utgaf 1851 sitt första sjelfständiga arbete,
en samling fantastiska berättelser för ungdom, The
fairy godmother and other tales. Bland hennes öfriga
arbeten må nämnas Parables (1855–71; delvis öfversatta
under titeln "Djupa sanningar i lätta drägter", 1858),
Worlds not realized (1856), Proverbs illustrated
(1857), Legendary tales (1858), The poor incumbent
(s. å.), Aunt Judy’s tales (1859). 1866 begynte hon
utgifvandet af sin berömda månadsskrift för ungdom:
"Aunt Judy’s magazine". Död 1873.
Gatubods-penningar benämndes förr den afgift, som
till staden erlades af den, som nyttjade stadens
bodar och stånd. Kbg.
Gatubods-sven var förr, i motsats till "bokhållare",
en handelsbetjent, som sysselsattes vid
varuförsäljningen i bod eller stånd. Kbg.
Gatulopp. Se Gatlopp.
Gatuläggning l. Gatubeläggning kallas hvarje
konstgjord behandling af en gata (väg), hvarigenom
dennas yta göres mer ändamålsenlig för trafik, än hvad
hon är i sitt ursprungliga skick. – Redan forntidens
kulturfolk, såsom assyrer, perser och kineser, insågo
behofvet af att anlägga s. k. konstvägar. Romarna
egde under kejsaretiden en särdeles långt uppdrifven
kunskap om vägars anläggning. De lemningar från
den tiden, hvilka än i dag finnas i behåll, visa,
att de romerska stadsgatorna och landsvägarna,
i synnerhet militär vägarna, varit beräknade lika
mycket på beqvämlighet som på varaktighet, och att
de t. o. m. blifvit anlagda efter en vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
