- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
953-954

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gavelkind l. Tenure in Gavelkind, Eng., jur., kallas i England den speciella jordbesittningsrätt - Gaveston, Piers - Gavialer l. Snabelkrokodiler (Gavialidæ), zool. - Gaviniés, Pierre - Gavott, gammal fransk dans i måttligt tempo - Gay, John - Gay, Marie François Sophie, född Nichault de Lavalette, känd under namnet Madame Sophie - Gay, Delphine, den föregåendes dotter. Se Girardin, Delphine - Gaya, förvaltningsområde i Mähren - Gaya, stad i nämnda område, vid Stupava - Gaya, stad i Ostinidien. Se Gajah - Gayalen, Bos frontalis, zool., en i Främre Indiens nordöstra delar lefvande art af nötdjur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vissa trakter af landet, särskildt Kent. Den
består deri att alla söner, ej blott den äldste,
såsom i det öfriga England är fallet, ärfva den af
fadern efterlemnade, ej borttestamenterade jorden
och att, om egaren begår brott, som straffas
med egendomens förlust, egendomen tillfaller
arfvingarna, ej kronan. I Kent anses all jord
innehafvas under gavelkind, så vida motsatsen ej
bevisas; å andra ställen i landet måste denna
rätt bevisas. Gavelkind är en qvarlefva från
den angelsachsiska tiden, då alla söner hade lika
arfsrätt. V. K-r.

Gaveston [Fr. -stång, Eng. gävestön], Piers, engelske
konungen Edvard II:s gunstling, var son till en
riddare från Gascogne och uppfostrades tillsammans
med Edvard, på hvilken han utöfvade ett stort och
skadligt inflytande. Edvard utnämnde honom 1307
till grefve af Cornwallis, förmälde honom med sin
nièce och uppdrog riksstyrelsen åt honom under en
resa till Frankrike. G:s utomordentliga framgång
och frånstötande sätt gjorde honom förhatlig
för den engelska adeln, och konungen nödgades
förvisa honom (Maj 1308), men redan efter en månads
förlopp utnämndes G. till regent i Irland. 1309
fick han återkomma till England, men blef åter 1311
förvisad. När han på konungens kallelse återvände till
England (Jan. 1312), anställde de engelske magnaterna
under Thomas’ af Lancaster anförande ett formligt
uppror. G. blef belägrad på sitt slott Scarborough,
tvungen till kapitulation och utan laga dom afrättad
på Blacklow Hill, d. 19 Juni 1312.

Gavialer l. Snabelkrokodiler (Gavialidae), zool.,
igenkännas derpå att i mellankäkarna finnas framtill
två gropar till upptagande af underkäkens båda
främsta tänder och på hvarje sida af öfverkäken en
grop för den fjerde tanden. Nosen är särdeles lång och
smal. Tänderna vexla på hvarje sida mellan 20 och 29
i öfverkäken samt 19 och 26 i underkäken. Tårna äro
försedda med simhud. Buksköldar saknas. – Till denna
familj höra två slägten, det ena från Ostindien,
det andra från Australien. Det förra, Rhamphostoma,
har en starkt utvidgad mellankäk, hvars söm räcker
till fjerde tanden, och 25–29 tänder på hvarje sida af
käkarna. Det senare slägtet, Rhynchosuchus, med arten
Schlegelii, har mellankäken föga utvidgad (dess söm
räcker endast till tredje tanden) och blott omkr. 20
tänder i hvarje tandrad. C. R. S.

Gaviniés [-vinje], Pierre, fransk violinist, född 1726
(eller 1728), var antagligen autodidakt, men bragte
sitt spel till sådan fulländning, att han af Viotti
blef kallad Frankrikes Tartini. En förbindelse med en
förnäm gift dam förskaffade honom ett års fängelse,
hvarunder han komponerade den på sin tid mycket
berömda Romance de Gaviniés. 1794 blef G. professor
vid konservatoriet och dog 1800. Han komponerade
diverse saker för violin, bl. a. en etydsamling,
Les vingt-quatre matinées. A. L.

Gavott (Fr. gavotte, af gavots, innevånarna i pays
de Gap i Dauphiné, hos hvilka denna dans först var
i bruk), gammal fransk dans i måttligt tempo och 4/4
takt, begynnande med tredje fjerdedelen. Dess retande
musik och lugna,

sköna kroppsrörelser gjorde, att den från slutet
af 1600-talet upptogs i operan och balletten
samt äfven blef en omtyckt kompositionsform i
"sviten". I nyaste tid har denna form blifvit
återupptagen och flitigt odlad af komponisterna.
A. L.

Gay [gä], John, engelsk skald, född 1688, död 1732,
egnade sig till en början åt handel. Bland hans
första literära arbeten må nämnas Rural sports
(1713), en intagande skildring af landtliga
fröjder och njutningar, hvilken tillvann honom Popes
vänskap. Hans Shepherd’s week, in six pastorals
(1714) är på en gång en parodi öfver de moderna
herdeqvädena och en rolig teckning af det verkliga
lifvet på landet. Trivia or the art of walking the
streets of London
(1716) är en satir i samma stil som
Boileau’s "Embarras de Paris". Efter några famlande
sceniska försök företog G. sig att odla den italienska
och franska operagenren samt vann mycket bifall
genom sorgespelet The captives och genom lustspelet
Beggar’s opera (1728), som ännu uppföres. G:s ännu i
dag mest lästa arbete är hans Fables (1733), skrifna
för hertigens af Cumberland undervisning, hvilka
utgått i många upplagor och öfversatts på flere språk.

Gay [gä]. 1. Marie Françoise Sophie G., född Nichault
de Lavalette, känd under namnet Madame Sophie,
fransk författarinna, född 1776, död 1852, skref
sina bästa stycken under direktoriets sista tid samt
under konsulatet, ehuru hennes flesta arbeten icke
offentliggjordes förr än under restaurationen. Såsom
en af det första kejsaredömets snillrikaste qvinnor
intog hon en bemärkt plats inom sällskapslifvet. Hon
författade romanerna Léonie de Montbreuse (1813), full
af karakteristiska iakttagelser öfver sällskapslifvet
och menniskohjertat samt, enligt Sainte-Beuves omdöme,
det finaste och mest intagande af hennes arbeten,
Laure d’Estell (1802), Anatole (1815), Les malheurs
d’un amant heureux
(1818), Théobald, episode de
la guerre de Russie
(1828), Un mariage sons l’Empire
(1832) m. fl. Hon skref äfven teaterpjeser: komedierna
Le marquis de Pomenars (1820), Le maître de chapelle
(1824), med musik af Paër, och dramen La duchesse
de Châteauroux
(1834) m. fl.
– 2. Delphine G., den föregåendes dotter. Se
Girardin, Delphine.

Gaya. 1. Förvaltningsområde ("bezirk") i Mähren. 473
qvkm. Omkr. 43,000 innev. – 2. Stad i nämnda område, vid Stupava,
en biflod till Morava. Omkr. 3,000 innev. –
3. Stad i Ostindien. Se Gajah.

Gayalen, Bos frontalis, zool., en i Främre Indiens
nordöstra delar lefvande, art af nötdjur, uppehåller
sig i skogbevuxna bergstrakter och klättrar der
med stor skicklighet. Tjuren blir 2,6 m. lång och
1,5–1,6 m. hög öfver bogarna. Gayalen har stark och
väl proportionerad kropp samt mycket grofva ben. Han
skiljes från sina samslägtingar genom sin väldiga,
ovanligt breda panna. Hornen äro mycket tjocka,
kägelformiga, riktade utåt och bakåt samt svagt
böjda. Ögonen äro små, öronen upprättstående, långa
och spetsiga. Svansen är försedd med en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free