- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
971-972

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gefion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öre. – Bland husslöjder intages i detta län
främsta rummet af linneväfnaden, ehuru den,
liksom all annan husslöjd, synes befinna sig i
tillbakagående. 1877 beräknades 891,000 m., 1879
blott 374,000 m. linneväfnad hafva blifvit utöfver
egna behof till andra orter afyttrade. – Handel drefs
1879 af 810 personer, med 523 biträden; af de förra
voro 429, af de senare 173 bosatta på landet. För
sin rörelse fingo de handlande s. å. erlägga 14,628
kr. 10 öre i bevillning. Inrikes sjöfart bedrefs
s. å. med 50 segelfartyg om tillsammans 2,562 tons
drägtighet och med 69 ångfartyg om 3,065 ton. Under
år 1880 användes till utrikes sjöfart 81 segelfartyg
om 39,414 ton och 6 ångfartyg om 2,319 ton. 1878
funnos i länet 5,698 understödstagare, hvilkas
underhåll steg till sammanlagdt 252,322 kr., med en
medelkostnad af 51 kr. 84 öre i stad och 41 kr. 25
öre å land för hvarje understödstagare. Kommunernas
samtliga utgifter belöpte sig s. å. till 2,453,222
kr., medan inkomsterna blott uppgingo till 2,150,708
kr. Vid årets slut beräknades deras tillgångar till
ett värde af 7,068,272 kr., skulderna till 4,931,013
kr. Landstingets tillgångar uppgingo till 342,004
kr., skulderna till 42 kr., inkomsterna till 125,738
kr. och utgifterna till 83,711 kr.

1762 upprättades Gefleborgs län och omfattade till
en början landskapen Gestrikland, Helsingland och
Herjedalen. Länet erhöll sitt nuvarande omfång
1810, då Herjedalen afskildcs från detsamma
och lades under det nybildade Jämtlands län.
V. K-r.

Gefle-Dala jernväg, mellan städerna Gefle och Falun,
öppnades för trafik d. 13 Juli 1859. Längd 91,9 km.,
spårvidd 1,435 m. Byggnadskostnaden t. o. m. år
1879 uppgick till 9,451,715 l. 102,848 kr. per
km. Inkomsterna s. å. utgjorde 1,328,604 kr.,
driftkostnaden 699,303 kr., öfverskottet således
629,301 kr. l. 6,848 kr. per km. Med afseende
på inkomst per km. af godstrafiken intog banan
1879 första platsen af svenska jernvägslinier
och med afseende på nettobehållningen (nämligen
i betydelse afskilnaden mellan inkomster och
driftkostnad) per km. andra platsen (efter
bandelen Falköping-Göteborg). Vid Gefle står
banan i förbindelse med Upsala-Gefle jernväg,
vid Storviks station med norra stambanan och vid
Falun med Bergslagernas jernväg. Banan tillhör ett
enskildt bolag.

Gefle-ån. Se Gafle-ån.

Gefn (Anglosachs. geofon, Fornsachs. gebau, haf),
Nord. mytol., ett Fröjas binamn, som gifver vid handen,
att Fröja äfven tänktes såsom en herskarinna öfver
hafvet. Jfr Gefjon. Th. W.

Gefreite, T. ("fritagna", näml. från vissa
förrättningar), krigsv., kallas i tyska och ryska
arméerna soldater, hvilka, med något högre aflöning
än det öfriga manskapet, i händelse af behof ersätta
underbefälet och sålunda utgöra en mellanlänk
mellan detta och manskapet. Denna benämning
förekom redan före trettioåriga krigets tid.
C. O. N.

Gegenbaur, Joseph Anton von, tysk historiemålare,
f. 1800, erhöll sin första undervisning vid akademien
i München 1815–23 samt fortsatte derefter till 1826
sina studier i Rom.

Efter sin återkomst till hemlandet fick han
uppdrag att pryda det kungliga lustslottet
Rosenstein med fresker, och han framställde
der olympens gudar i bilder, som utmärka sig
för blomstrande fantasi, vacker gruppering och
glänsande färg. Åren 1829–35 tillbragte G. åter i
Rom, der hans framsteg i konsten gjorde honom till
en af den der varande målarekoloniens mest firade
konstnärer. Han utvecklade dervid stor verksamhet,
sysselsatt med en mängd beställningar både från
hemmet och utlandet, omfattande dels mytologiska,
dels katolskt kyrkliga ämnen. Vid ett besök i
Würtemberg 1835 erhöll han af konungen uppdrag att
måla några salar i kungliga slottet i Stuttgart med
fresker ur landets historia, och han fullgjorde sitt
värf på ett utmärkt sätt. Utom några allegoriska
bilder målade han i det hela 16 scener ur de äldsta
grefvarnas och hertigarnas historia under 1200-,
1300- och 1400-talet. G. beundras i dessa bilder
för sin mästerliga förmåga att gruppera sina
personer och sätta dem i rörelse. Han komponerade
med stor lätthet och fart; derjämte beherskade
han fullkomligt framställningsmedlen i den svåra
frescotekniken, bland hvars utöfvare i Tyskland
han var en af de allra förnämste. G. var också
en mästare i färgen, och hans kolorit prisas för
sin underbara klarhet. Nästan alltid träffar han
också den punkt, i hvilken det historiska förloppet
koncentrerar sig, men hans figurer äro sällan mer
än till det yttre karakteriserade. Utom dessa stora
frescobilder, hvilka sysselsatte G. i nära 18 år,
målade han en mängd större och mindre oljetaflor, dels
mytologiska bilder (Leda, Afrodite), dels altartaflor
(Madonnan med barnet, för sin födelsestad, Wangen)
samt åtskilliga berömda porträtt, i synnerhet af
qvinnor. Men ännu en gång erhöll G. en monumental
uppgift, då det gällde att pryda den hvita salen i
kungliga slottet i Stuttgart. För detta arbete valde
han oljemålning och framställde på tak och väggar
en cykel af bilder ur grekernas mytiska verld:
Helios, Bacchos och Ariadne, Afrodite och Eros,
samt de fyra elementen, symboliserade medelst
grupper ur samma mytkrets. Mot slutet af 1860
var detta stora verk lyckligen fullbordadt. Vid
tilltagande ålder och sjuklighet flyttade slutligen
konstnären till Rom, der han afled d. 31 Jan. 1876.
C. R. N.

Gegenbaur, Karl, tysk anatom, född i Würzburg d. 21
Aug. 1826, började, sedan han 1845 blifvit student,
egna sig åt anatomiska studier under Köllikers och
Virchows ledning. 1850 blef han assistentläkare vid
ett sjukhus i Würzburg, men lemnade denna tjenst
1852 för att uteslutande egna sig åt jämförande
anatomiska studier. 1852–53 uppehöll han sig vid
sicilianska kusten för att lära sig känna de lägre
medelhafs-djurens anatomiska byggnad. 1854 blef han
docent i Würzburg, 1855 extra ordinarie och 1858
ordinarie professor i jämförande anatomi i Jena samt
kallades 1873 till samma befattning i Heidelberg. G.,
en af alla tiders förnämsta jämförande anatomer,
har riktat sin vetenskap med en massa synnerligen
vigtiga upptäckter. I hans arbeten är en utomordentlig
noggranhet i detaljforskningen förenad med en
märkvärdig klarhet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free