- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1003-1004

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gelline ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryssarna 6,000 man jämte kanoner, fanor och tross.
C. O. N.

Gembloux [sjangblou], kommun i belgiska
prov. Namur. Fordom ryktbart benediktinkloster,
grundadt 922, i hvars byggnad nu är inrymdt ett
landtbruksinstitut. Klostret var under medeltiden
ett hem för vetenskapen och hade ett af de rikaste
bibliotek i Europa.

Gemensamma lifvets brödraskap, ett slags kristlig
förening af fromma män och qvinnor. Se Bröder och
systrar af den goda viljan.

Gemensam votering. Se Omröstning.

Gemenskap, krigsv., en gammal benämning på manskapet
vid armén och flottan till skilnad från befälet
och underbefälet. – Gemen (T. gemeiner) kallades
redan före trettioåriga krigets tid den obefordrade
soldaten, men denna benämning utbyttes snart mot
knekt. C. O. N.

Gemini, Lat., Tvillingarna, astron., namn dels
på ett tecken i djurkretsen (det som ligger
mellan 60 och 90° l.), dels på en stjernbild.
A. L-n.

Geminiani [dsje-], Francesco, italiensk violinist,
f. 1680, studerade under Corelli m. fl. och blef
orkesterdirektor i Neapel, men flyttade 1714 till
England, der han, med undantag af några års vistelse
i Paris, 1748–55, lefde såsom virtuos och lärare
till sin död, 1761. Sorglös och excentrisk, vurmande
för att skrifva teoretiska arbeten och samla taflor,
lyckades G. knappt ernå en dräglig existens, oaktadt
han i London var mycket uppburen och är att anse
som den corelliska skolans anmärkningsvärdaste
representant. Hans kompositioner äro solida, men
stå långt tillbaka för Corellis, ehuru de visa en
väsentligt stegrad violinteknik. Hans förnämsta
arbete, och det första i sitt slag, är hans
violinskola, The art of playing the violin (1740),
som, ehuru sex år äldre än Leopold Mozarts, framför
denna har företrädet af den riktiga föreskriften
att hakan bör hvila till venster om stränghållaren,
samt dessutom, angående instrumentets och stråkens
hållning, fingersättning, skalor och prydnader,
innehåller grundregler, hvilka gälla ännu i
dag. Det är Corellis läror, satta i teori.
A. L.

Geminus, grekisk astronom, sannolikt bördig från
Rhodos, lefde i Rom omkr. 70 f. Kr. Hans arbete
Elementa astronomiae utgafs första gången 1590 och är
för sin tid ganska anmärkningsvärdt. Han anser, att
fixstjernorna ej sitta fästa på en ihålig sfer, ehuru
vårt synsinne ej är i stånd att urskilja deras olika
afstånd. Den på hans tid allt mer öfverhandtagande
astrologien har i honom en afgjord motståndare.
A. L-n.

Gemlik, stad i Mindre Asien, vilajetet
Chodavendikjar, vid Indsjir, en vik af
Marmara-sjön. Omkr. 3,000 innev. Skeppsvarf och andra
etablissement för den turkiska marinen.

Gemma. 1. Se Gem. – 2. Astron., en stjerna af andra
storleken i stjernbilden Corona borealis.

Gemmi, ett 2,302 m. högt pass. i Bern-alperna,
schweiziska kantonen Wallis. Öfver passet leder en i
klippan uthuggen väg (byggd 1736–41) från Leukerbad
i Wallis till Kanderdalen i Bern.

Gemona [dsje-], stad i den italienska prov. Udine
(Venezia), nära Tagliamento. Omkr. 7,500
innev. Sidenväfverier. Marmorbrott.

Gemsen, Stengeten l. Alpgeten, Capella rupicapra,
zool.,
hör till antilopernas familj inom
boskapsdjurens ordning och igenkännes på sina rakt
uppåt riktade horn, hvilka hafva spetsen böjd i krok
bakåt och nedåt. Kroppslängden stiger till

illustration placeholder


1,1 m., höjden öfver bogarna till 75 cm. och
vigten ända till 45 kg. Hornen äro, mätta utefter
böjningen, 25 cm. samt gröfre och mer skilda
hos bocken. Färgen är vexlande: under sommaren
smutsigt rödbrun eller roströd, med en svartbrun
rand utefter ryggen, undertill ljust rödgul, om
vintern deremot mörkbrun eller glänsande brunsvart,
på buken hvit. – Gemsens rätta hemvist är Alperna,
men han träffas äfven på södra Frankrikes, norra
Spaniens, Abruzzernas, Dalmatiens och Greklands
berg, Karpaterna, Transsylvanska alperna, Krim och
Kaukasus. I Norge har man försökt att inplantera
honom, men icke lyckats; dock har saken försökts blott
en gång och icke bedrifvits med ifver. Der gemsen
skonas, tillhör han egentligen det öfre skogsbältet,
hvarifrån han sommartiden i större eller mindre
antal begifver sig högre upp på bergen för att under
flere veckor uppehålla sig i närheten af firnsnön och
gletscherna. En del djur vistas dock nästan beständigt
ofvanför skogsområdet, men flertalet uppehåller sig
äfven under sommaren i nämnda skogsbälte. Vid dagens
inbrott begifver gemsen sig på bete och stiger då
nedåt; förmiddagen använder han till att i lugn
idisla, vid middagstiden stiger han långsamt uppåt,
hvilar å nyo på eftermiddagen, betar ännu en gång
mot aftonen och lägger sig efter skymningens inträde
till hvila på något väl skyddadt ställe. Gemsen
lefver dels ensam, dels i smärre flockar, stundom
dock i skaror af ända till 50 djur. I Schweiz är
han sällsyntare, men i Österrike, på Bajerns alper
och Karpaterna talrikare. Han klättrar med utmärkt
snabbhet, säkerhet och djerfhet på de farligaste
ställen, och äfven som svårt sårad flyr han bort på de
eländigaste stigar. Gemsen är utomordentligt vaksam,
hans lukt, syn och hörsel äro högt utvecklade, och
det blir derför svårt för fiender att bemäktiga
sig honom. Då en flock gemser hvilar, utställas
skiltvakter, som pipa gällt, stampa i marken och,
åtföljda af de öfriga djuren, genast begifva sig på
flykten, då de märka någonting misstänkt. Också är
stengetsjagten ytterligt mödosam och ofta förbunden
med lifsfara. Under senhösten förrättas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free