Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gendimin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgjordt förslag till en provisorisk styrelse
i Finland. Enligt denna instruktion skulle
generalguvernören bl. a. "styra" Finland enligt
dess lagar, ensam vara ansvarig för ordningens
upprätthållande och rättvisans skipande samt hafva
sig underordnade alla civila tjenstemän; dock borde
han för landshöfdingeplatserna föreslå regenten
tvänne lämpliga personer. Genom det vid landtdagen i
Borgå (1809) godkända reglementet (d. 18 Aug.) för
regeringskonseljen (sedermera senaten) blef denna
vidsträckta maktbefogenhet väsentligen inskränkt,
ehuru icke närmare ordnad. En ny instruktion blef af
regenten stadfast i Febr. 1811, men framkallade såväl
från regeringskonseljens som prokuratorn M. Calonius’
sida så allvarliga anmärkningar med afseende å
den generalguvernören tillerkända myndigheten,
att instruktionen icke blef promulgerad. Den
12 Febr. 1812 utfärdades en ny instruktion, som
fortfarande eger gällande kraft. Enligt densamma
bestå generalguvernörens åligganden af tvänne delar;
den ena af dessa utöfvar han i egenskap af ordförande
i regeringskonseljen, numera senaten, den andra
tillhör honom såsom den civila förvaltningens chef
("såsom generalguvernör"). I båda dessa hänseenden
är emellertid generalguvernörens inflytande af ringa
praktisk betydelse. Senatens och dess departements
sammanträden besökas af generalguvernören endast
undantagsvis, och den civila förvaltningen utmynnar
faktiskt icke i generalguvernörsämbetet, utan i
senaten, dess departement och expeditioner. Deremot
utöfvar generalguvernören i vissa andra afseenden ett
betydande inflytande på statsärendenas behandling. Så
eger han rätt att få sitt särskilda utlåtande
infördt i senatens protokoll och att särskildt
till kejsaren-storfursten inkomma med anmärkning
emot senatens beslut. För dessa och andra ändamål
finnes i Helsingfors ett generalguvernörens
kansli, som förestås af en direktör, biträdd
af tvänne expeditionschefer och ett antal
underordnade tjenstemän. När generalguvernören icke
vistas i Finland, har tidtals till hans biträde
förordnats en adjoint. – På grund af sitt ämbete är
generalguvernören tillika chef för den värnpligtiga
finska armén, på samma gång han kommenderar de
ryska trupper, som kunna vara i landet förlagda
(Värnpligtslagen § 120). – Generalguvernörsämbetet
har beklädts af: G. M. Sprengtporten (1808–09),
M. Barclay de Tolly (1809–10), F. Steinheil
(1810–23), A. A. Zakrewsky (1823–31), A. S. Mensjikoff
(1831–55), F. W. R. Berg (1855–61), P. J. Rokassowsky
(1861–66), N. W. Adlerberg (1866–81) samt derefter af
F. L. Heyden. K. C.
Generalhandelskompaniet, eller Indianska kompaniet,
privilegierades år 1624 af Gustaf II Adolf för
handel på främmande verldsdelar och hedningarnas
omvändelse. 1630 förenades det med skeppskompaniet.
Kbg.
Generalhusbesigtning, sjöv. Se Generalbesigtning.
Generalintendent, chefen för arméförvaltningens
intendentsdepartement, hvilket handlägger alla
ärenden, som röra arméns remontering, beklädnad,
underhåll, mötesplatsernas vård m. m.
Han är derjämte chef för
intendenturkåren. Intendenturen vid en armé i fält
står under högsta ledning af en generalintendent,
hvilken besörjer arméns förplägning, handhafver
kassa- och redovisningsväsendet m. m. samt tillhör
arméns högqvarter. – Vid örlogsflottan förordnades
1789 en generalintendent, i hvars hand hela den
ekonomiska styrelsen hvilade. Ämbetet upphäfdes
1794. C. O. N. O. E. G. N.
Generalisera. Se General.
Generalissimus. Se General.
Generalitet. Se General 2.
Generalkapten. Se General.
General-kirke-inspektions-kollegium kallades
det i Danmark d. 1 Okt. 1737 inrättade högsta
regeringsorganet för afgörande af kyrkans samtliga
angelägenheter. Kollegiet ställdes omedelbart
under konungen samt utöfvade ett mäktigt och
tryckande inflytande på det religiösa lifvet,
hvilket det genom yttre tvång (förbud mot nöjen,
äfven de oskyldigaste, tvungen kyrkogång och
sabbatshvila o. s. v.) sökte stöpa i pietistisk
form, dervid icke försmående polisens biträde. Då
Kristian VI dött (1746) och den lefnadsglade,
lättsinnige Fredrik V bestigit tronen, upplöstes
G., och kyrkostyrelsen lades åter under kansliet.
C. R.
Generalkonsistorium. Se Consistorium ecclesiasticum
generale.
Generalkonsul. Se Konsul.
Generalkort. Se Sjökort.
Generalkrigskommissarie, chefen för arméförvaltningens
civila departement, hvilket handlägger de flesta
ärenden rörande utgifter från anslaget till fjerde
hufvudtiteln. C. O. N.
Generalkurs. Se Generaldistans.
Generallandtmäterikontoret, förv. Landtmäteriet,
som under medeltiden utöfvades af refkarlar,
hufvudsakligen bönder från Dalarna och Helsingland,
räknar sin egentliga uppkomst från en d. 4 April 1628
utfärdad instruktion för generalmatematikern Andreas
Bure, som erhöll uppdrag att på allmän bekostnad
lemna undervisning i landtmäteri och besörja om
landets uppmätning. Han började 1630 att till
Räkningekammaren (Kammarkollegium) inlemna kartor
öfver hvarje landsort, och d. 19 Juni 1633 utfärdades
af Kammarkollegium en instruktion för sex af hans
till landtmätare antagne elever. Sedan ytterligare sex
landtmätare 1634 antagits, utfärdade bemälda kollegium
d. 2 April s. å. en ny instruktion, som d. 30 April
1635 efterföljdes af en k. instruktion. Landtmätarna
lydde omedelbart under Kammarkollegium till den
17 Maj 1642, då Kammarkollegium utfärdade en
instruktion för Peder Menlös att vara inspektor
öfver landtmäteriet under det nämnda kollegiets
öfverinseende. Denna organisation varade till år
1683, då Landtmäterikontoret, hvars chef erhöll
titeln direktör öfver landtmäteriet,organiserades och
ställdes under Kammarkollegium, som för landtmätarna
utfärdade ny och fullständig instruktion år
1688. Sedan K. M:t utfärdat flere dylika instruktioner
och författningar rörande landtmäteriförrättningar,
erhöll landtmäteristaten d. 4 Maj 1827 en ny
organisation, genom hvilken landtmäteristyrelsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
