Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generallöjtnant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som redan förut fått namnet
Generallandtmäterikontoret (dess chef bar titeln
öfverdirektör vid landtmäteriet), ställdes under
K. M:ts omedelbara styrelse. – Enligt senast utfärdade
instruktion, af d. 6 Aug. 1864, och de förändringar
i densamma, hvilka förorsakats deraf att från och
med år 1879 Justeringsstyrelsen utöfvar tillsynen
öfver mått och vigt samt handhar dithörande ärenden,
åligger landtmäteristyrelsen, hvars verksamhet
utöfvas af Rikets generallandtmäterikontor, att
handhafva tillsynen öfver landtmäteriet samt skiftes-
och afvittringsverken.
– Landtmäteristyrelsen består af en chef, förut
benämnd generaldirektör för landtmäteriet,
hvilken titel förändrats till landtmäteridirektör,
och en landtmäterisekreterare, hvilken, sedan
öfveringeniörstjensten blifvit indragen, är ensam
föredragande. Chefen är i första rummet K. M:t
ansvarig för uppfyllandet af landtmäteristyrelsens
åligganden. Efter att hafva i styrelsen
öfver der förekommande ärenden hört föredragandens
yttranden eger han allena besluta. Vidare åligger
chefen bl. a. att med omsorg vaka deröfver att
landtmäteriverket till alla delar må svara mot det
med dess inrättande åsyftade ändamål, i hvilket
afseende han, då K. M:t efter hans anmälan
eller eljest så nödigt finner,
skall företaga resor i riket. Under dessa bör han
efterse huruvida landtmäterikontorens i länen kartor
och handlingar m. m. finnas i behörig ordning samt
huru landtmätarna fullgöra sina skyldigheter. Öfver
dessa resor afgifver han till K. M:t berättelse
samt dessutom årliga berättelser om landtmäteriet i
riket. ("Bidrag till Sveriges officiella statistik",
Litt. O). Landtmäterisekreteraren åligger bl. a. att
föredraga samt derefter uppsätta och expediera alla
de mål och ärenden, som på landtmäteristyrelsens
afgörande bero. Är hans mening skiljaktig från
chefens, eger han att till protokollet sig reservera.
G. N. S.
Generallöjtnant. Se General.
Generalmajor. Se General.
Generalmarsch, ikrigsv., kallas den signal, som enligt
svenska tjenstgöringsreglementet skall gifvas en
timme före truppers uppbrott, då de skola göra sig
redo att afmarschera. I utländska arméer förstår
man vanligen med generalmarsch en larmsignal,
som kallar alla trupper att hastigt utrycka.
C. O. N.
Generalmilitie-afräkningskontoret, förv., var,
jämlikt 1719 års regeringsform, en af de många
underafdelningarna i Kammarkollegium och benämndes
från år 1734 Militie- l. Andra afräkningskontoret.
Kbg.
Generalmönstring, krigsv., den mönstring, som
förrättas af dertill af K. M:t särskildt för hvarje
gång förordnad generalmönsterherre, biträdd af en på
samma sätt förordnad generalmönstringskommissarie,
för att undersöka personalens, hästarnas och
materielens tillstånd samt äfven huruvida manskapet
åtnjutit sin rätt. Generalmönstring förrättas vanligen
hvart tredje år, och vid densamma godkännas eller
kasseras efter senaste generalmönstringen antagna
rekryter och remonter, beviljas afsked för korpraler
och manskap, anmälas pensionsberättigade korpraler och
manskap till pension, godkännes nyanskaffad mundering
o. s. v. Landshöfdingen i det län, der indelt trupp
är förlagd, skall sjelf eller genom ombud närvara
vid mönstringen, hvilken rätt rust- och rotehållare
äfven ega för bevakande af sina fördelar. –
Med k. flottans sjömans- och skeppsgossekårer
förrättas generalmönstring hvart tredje år och vid
båtsmanshållen hvart femte år. C. O. N. O. E. G. N.
Generalorder, krigsv., kallas alla befallningar
rörande armén och flottan, hvilka vederbörande
departementschef utfärdar "på nådigste befallning".
C. O. N.
Generalpaus, musikt., en af alla medverkande stämmor
i ett tonstycke på en gång gjord paus af mer än
en taktdel. A. L.
iGeneralpoststyrelsen, förv. Svenska postverket
räknar sin uppkomst från en af drottning Kristinas
förmyndareregering d. 20 Febr. 1636 utfärdad
"förordning om postbådhen". Genom densamma inrättades
öfver hela landet ordinarie poster, hvilka skulle
fortskaffa ej allenast K. M:ts egna, utan äfven
alla andra bref. I spetsen för inrättningen ställdes
s. å., under titel af postmästare, Andreas Wechel,
som för postinrättningens ordnande blifvit af
Axel Oxenstjerna 1635 hemsänd från Tyskland. Sedan
Wechel efter ett års förlopp aflidit, fick hans enka
fullmakt som "postmästarinna", men den 1638 utnämnde
generalriksschultzen fick öfverinseendet öfver posten
och andra kommunikationsanstalter. 1654 förordnades
ett riksråd till generalrikspostmästare. Postchefens
ämbetstitel var 1663–1697 postdirektör,
1697–1849 öfverpostdirektör samt sedan dess
generalpostdirektör. Öfverinseendet öfver postverket
utöfvades af Kanslikollegium från postinrättningens
uppkomst till 1801, hvarunder nämnda kollegium tidtals
omedelbart styrde verket. Postärendena handlades
nämligen af en bland sekreterarna i Kanslikollegium,
hvilken, enligt en 1693 utfärdad förordning, skulle
åtminstone en gång i veckan med postdirektören
vid Stockholms postkontor och kamereraren öfver
postväsendet och, om så erfordrades, en och annan af
posttjenstemännen vid nämnda postkontor öfverlägga
om saker rörande postväsendet. Dock förbehöll sig
kollegium att, der sådant behöfdes, ändra och rätta
hvad bemälde substituerade beslutit. 1801–1809
fördes öfverstyrelsen af öfverpostdirektören ensam,
1809–1833 hade kanslistyrelsen öfveruppsigten, och
endast förvaltningen bibehölls i öfverpostdirektörens
hand. När kanslistyrelsen år 1833 upplöstes, lades
postverket och dess styresman under handels- och
finansexpeditionen och har sedan 1840 lydt under
Finansdepartementet. Den första generalpostordningen
utfärdades d. 2 Jan. 1643 samt förnyades d. 19 Juli
1645. År 1704 utfärdades för öfverpostdirektören en
instruktion, hvilken till sina hufvudgrunder gällde
ända till 1863. Såsom föredragande hade sedan längre
tid tillbaka fungerat en sekreterare och en kamrerare,
men beslutanderätt tillkom postchefen ensam. År 1863
utfärdades en fullständig instruktion, enligt hvilken
poststyrelsen utgjordes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
