Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generallöjtnant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
merendels tillhör densamma. Generalstaben utgör i
de flesta arméer en fristående kår med befordran
inom sig. För inträde i densamma fordras vanligen
att hafva genomgått ett högre militärläroverk,
att hafva tjenstgjort en tid vid generalstaben och
att vara en framstående officer, väl förtrogen med
trupptjensten. För att denna sistnämnda egenskap
icke skall gå förlorad, och på det trupperna må
få all möjlig nytta af generalstabsofficerarnas
skicklighet, utflyttas desse vanligen på trupperna
efter en tids vistelse i staben (i några arméer,
såsom den norska, danska och franska, är denna
tid lagligen bestämd). – De första spåren till
en svensk generalstab finnas i Gustaf II Adolfs
armé. Till sitt eget och öfriga högre befälhafvares
biträde uttog konungen unga adelsmän, hvilka
vanligen sjelfva sedermera blefvo befälhafvare. En
generalqvartermästare fanns väl redan i Karl
IX:s tid, men hans verksamhet bestämdes först
af Karl X. Karl XII utgaf tvänne förordningar
(1709 och 1717) rörande generalstabstjenstens
bestridande. Denna fullgjordes af officerare, som för
dagen kommenderades från armén. Under den följande
tiden fullgjorde fortifikationskårens officerare
vanligen generalstabstjensten, till dess Gustaf
III 1788 genom sin s. k. generaladjutantsinstruktion
bildade en generalstab af från trupperna kommenderade
officerare. Enligt 1806 års instruktion bestod
generalstaben af generaladjutanter (med generalmajors
rang) samt öfver- och stabsadjutanter, kommenderade
från trupperna. Generalqvartermästarebefattningen
och omsorgen om kartverket hade öfvergått
till den 1805 inrättade Fältmätningskåren (se
Fortifikationen sp. 85). 1816 bestämdes K. M:ts
generalstabs styrka till 16 generaladjutanter,
48 generalstabsofficerare af regementsofficers
och 16 af kaptens grad, alla kommenderade. Efter
åtskilliga bestämmelser under loppet af åren 1828–38
bestod Konungens generalstab af ett obestamdt
antal officerare, tills vidare förordnade att vara
generalstabsofficerare. De skulle hafva genomgått
det s. k. Högre artilleriläroverket (nuv. Artilleri-
och ingeniörhögskolan), qvarstodo vid sina regementen
och uppburo lön derstädes. Först 1873 föreslog K. M:t
riksdagen inrättandet af en fast generalstab, hvilken,
sedan medel dertill blifvit beviljade, uppsattes och
erhöll instruktion d. 5 Dec. 1873. Generalstaben
bildar, enligt denna instruktion, en särskild kår
och består af en generalsperson såsom chef, 14
öfveradjutanter (1 öfverste, 3 öfverstelöjtnanter,
10 majorer) och 24 stabsadjutanter (16 kaptener,
8 löjtnanter) samt 1 professor, 1 krigsarkivarie
och 1 biblioteksamanuens. Generalstaben
arbetar i fredstid (vid sin "hufvudstation" i
Stockholm) på fyra afdelningar (kommunikations-,
militärstatistiska, krigshistoriska och topografiska),
hvarjämte dess officerare tidtals tjenstgöra vid
landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och
militärdistriktens staber. För anställning såsom
löjtnant vid generalstaben fordras bl. a. att hafva
genomgått fullständig kurs vid en af de militära
högskolorna, minst 2 1/2 år tjenstgjort såsom aspirant
(se d. o.) vid generalstaben och tjenstgjort vid
främmande vapen.
Befordran sker inom generalstaben, men officerare kunna in-
och utflyttas i alla grader.
Norska generalstaben består (enl. k. resol. d. 24
Febr. 1872, jämförd med k. resol. d. 18
Maj 1876, d. 28 Jan. och 1 April 1878) af
en chef, 4 öfverstelöjtnanter, 6 kaptener
(majorsgrad finnes icke), 6–10 "adjointer" jämte
ett antal "aspiranter". Staben är fördelad på tre
afdelningar, generalqvartermästareafdelningen
(motsvarande generalstabens "hufvudstation" i
Sverige, utom topografiska afdelningen), topografiska
afdelningen och det s. k. armékommandot, hvarjämte
åtskilliga officerare tjenstgöra vid "Norges
geografiske opmåling". För inträde i staben fordras
att hafva genomgått den militära högskolan och att
fyra år tjenstgjort såsom "aspirant". Befordran sker
inom staben, men för befordran till öfverstelöjtnant
fordras minst ett års föregående trupptjenst. C. O. N.
Generalstabens kartverk kallas vanligen de,
hufvudsakligen för militäriskt bruk afsedda
kartverk, som i de flesta land hafva utgifvits
af generalstaberna genom deras topografiska
afdelningar. – Generalstabens karta öfver Sverige
är namnet på fortsättningen af det kartverk, som
påbörjades 1810 samt 1810–57 utgafs under namn af
Svenska militärkartverket och 1857–74 af Topografiska
corpsens karta öfver Sverige. 1810 började
kartläggningen i Vesterbotten samt fortsattes 1812
och 1815–20 i Skåne, der uppmätningen verkställdes i
skalan 1:20,000. Då detta arbetssätt tog för lång tid
och vållade för stor kostnad, företogs uppmätning i
skalan 1:100,000, och 1821–43 kartlades på detta sätt
nästan alla kustlänen samt Vestergötland och Örebro
län. 1826 började kartbladen graveras i koppar genom
etsning, hvilket arbete, då kartverket var hemligt,
utfördes af Topografiska kårens officerare. För
att vinna större noggranhet började man 1844
att verkställa uppmätningen i skalan 1:50,000
och att derefter öfverföra kartan i 1:100,000,
hvarefter hon graverades i koppar, och på detta sätt
bedrifves arbetet ännu. 1857 tillkom höjdmätning,
och s. å. började kartverket att offentliggöras. För
större spridnings skull har det från 1877 utgifvits
i litografiskt öfvertryck. Till 1882 hafva utkommit
alla blad söder om gränsen mot Värmland, Dalarna och
Gestrikland utom sju blad i Östergötlands, Skaraborgs
och Jönköpings län. Generalstaben (Topografiska kåren)
har dessutom utgifvit länskartor i skalan 1:200,000,
med beskrifning öfver mellersta och södra Sveriges
flesta län, samt en generalkarta öfver Sverige i
skalan 1:1,000,000, af hvilka södra och mellersta
bladen utkommit. C. O. N.
Generalstabens litografiska anstalt, förut kallad
Generalstabens litografiska inrättning, bildades på
grund af k. br. d. 5 Okt. 1833, ställdes under chefen
för landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition
såsom inspektör och fick till uppgift att verkställa
de litografiska arbeten, som erfordrades för
nämnda expedition och för Topografiska kåren,
samt att bereda officerare tillfälle att få insigt
i litografiens användande. Inrättningens personal
bestod af kommenderade officerare och af civila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
