Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vid dessa försök frön till organismer trängt
in, och att det organiska lif, som uppträdt, endast
berott på närvaron af dessa frön. Hithörande
undersökningar äro särdeles svåra på grund af de
minsta organismernas synnerligen stora motståndskraft
mot alla de inverkningar, genom hvilka forskarna afse
att i försöksvätskorna döda allt i dem möjligtvis
befintligt lif. Om kritiken af försöksmetoderna
i detta ämne hafva särskildt Pasteur och Tyndall
inlagt stora förtjenster. Om man således hittills
icke lyckats i försöken öfver uralstring, är det
å andra sidan ingalunda afgjordt, att någon sådan
icke kan ega rum eller att den icke i verkligheten
förefinnes. Idén om en uralstring innebär intet
omöjligt eller med vår nuvarande kunskap om naturen
oförenligt; vi hafva blott ännu icke kommit in på den
rätta stråten. I alla fall måste en gång en uralstring
af lefvande organismer hafva egt rum på vår jord,
nämligen då det första lifvet der framträdde. Under
inflytande af det lifliga meningsutbyte, som Darwins
teori framkallat, hafva framkastats olika hypoteser,
hvilka, fastän härstammande från flere af samtidens
förnämste forskare, Haeckel, Helmholtz, W. Thomson,
Pflüger m. fl., likväl icke kunna tillerkännas någon
annan betydelse än att vara snillrika fantasier af
snillrike män. R. T-dt.
Generation (Fr. génération, Lat. generatio,
af genus, se d. o.), afling, alstring, afkomma,
slägte, mansålder.
Generationsvexling, zool., bot., kallas det
förhållandet att samma djur- eller växtart uppträder
med så olika organisation eller under så olika yttre
former, att dessa, innan deras inbördes sammanhang
var kändt, ansågos vara alldeles skilda arter,
ibland till och med hörande till olika slägten och
stundom till olika klasser inom systemet. Det var
dansken J. Steenstrup, som först framhöll detta
underbara förhållande i naturen, och under sednare
tider har man funnit allt flere exempel på dylik
generationsvexling. Ett bland de märkligaste sådana
exempel lemna gallsteklarna, eller familjen Cynipini,
hörande till insektordningen Hymenoptera. Sedan 1877,
då Adler (i "Deutsche entomologische zeitschrift",
h. I) meddelade sina första iakttagelser i detta
hänseende, har man nu kännedom om icke mindre än
19 arter gallsteklar, hvilka förekomma under två
alldeles olika generationsformer, förut beskrifna
såsom skilda arter, hörande till olika slägten. Den
ena formen är parthenogenetisk (frambragt utan
föregående befruktning) och framkommer i de flesta
fall tidigt på våren. Af denna generation läggas
befruktade ägg, hvilka under sommaren utvecklas
till en annan, med den förra olik generation, som
i sin ordning utan befruktning lägger ägg till den
parthenogenetiska generationen o. s. v. Man känner
5 arter af slägtet Neuroterus, hvilka utgöra den
parthenogenetiska generationen till motsvarande
5 olika arter af slägtet Spathegaster, hvilka äro
de förres efter befruktning framkomna respektive
afkomlingar. På samma sätt förhåller det sig med 9
arter af slägtet Aphilotrix, hvilka under sommaren
alstra 9 respektive arter af slägtet
Andricos. Tre arter af Dryophanta stå i lika samband
med 3 förut till sl. Spathegaster förda arter, och
Biorrhiza aptera är nu känd såsom en annan generations
form af en Teras terminalis och B. renum sammankopplad
med Trigonaspis crustalis. – I sammanhang härmed
må blott erinras om många inelfsmaskars ofta
flerfaldiga generationsvexlingar eller olika
utvecklingsformer hos olika värdar. (Se Binnikemask
och Lefverflundra.) Bland hydroidpolyperna finnas
arter, hvilka hafva en generationsform, hvarunder
de fullkomligt likna medusor. (Se Hydractinia.)
Äfven inom växtverlden finnas många exempel på
generationsvexling, hvilket förhållande först utreddes
af De Bary och Örsted (oberoende af hvarandra,
år 1865) i fråga om de bekanta rostsvamparna
(Uredineae). Många arter bland dessa parasitsvampar
hafva flere slags sporer, hvilka utveckla sig i
en bestämd ordning eller följd, hvarunder tillika
i många fall ett ombyte af värd eger rum, så att
vissa sporer kunna utvecklas på en växt, andra på
en annan. Man kallar sådana generationsvexlande
parasitsvampar heteroika (af Grek. heteros, annan,
och oikia, hus), till skilnad från de avtoika (af
Grek. avtos, samma, och oikia, hus), hvilkas olika
sporer utvecklas å samma växt. Namnen på de fordom
skilda slägtena Uredo, Puccinia och AEcidium begagnas nu
för att beteckna de olika utvecklingsformerna af samma
art; man har emellertid bibehållit namnet Puccinia
såsom slägtnamn, ehuru detta sedan fordom egentligen
betecknar blott hvad man nu kallar vintersporstadiet
hos dessa organismer. Pucciniastadiet eger nämligen
en mera afvikande sporform än de andra, om det ock
icke kan nekas, att AEcidiumstadiet är en högre
utveckling, såsom möjligen uppkommet till följd af
befruktning. Jfr Rostsvampar, Alger och Berberis.
O. T. S.
Generator. Se Gas.
Generator-gas. Se Gas.
Generel [sjeneräll]. Se Genus. 4.
Generificera (jen-; af Lat. genus, slägte, och
facere, göra), sammanföra (arter) i slägten. –
Generifikation, sammanföring i slägten.
Generisk (jen-; Fr. générique, af Lat. genus,
se d. o.), som har afseende på ett slägte,
t. ex. generiskt kännetecken, slägtkännetecken.
Generositet (sjen-; Fr. générosité, af Lat.
generosus), frikostighet, ädelmod. – Generös, frikostig,
ädelmodig.
Genesaret (Gennesaret, efter den på vestra
sidan belägna slätten Gennesar; i bibeln äfven
kalladt Kinneret, Kinnerot, Galileiska hafvet och
Tiberias haf; Arab. Bar Tabarije), insjö i norra
Palestina, i en naturskön, men numera ödslig trakt, i
ö. och v. omgifven af berg och kullar, i n. och s. af
slättland. Den är omkr. 22 km. lång och 12 km. bred;
dess yta ligger omkr. 200 m. under Medelhafvets, och
största djupet är 50 m. Midt igenom sjön från n. till
s. skönjes Jordans strömfåra på hennes väg till Döda
hafvet. Af de kring sjön befintliga basaltklipporna
och varma källorna sluter man till dess vulkaniska
ursprung. Vattnet, som stundom uppröres af häftiga
stormar, är klart och fiskrikt såsom på apostlarnas
tid; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
