Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 1029-1030 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generation ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vingårdarna och olivlundarna samt de många folkrika
städerna, som då gjorde sjöns stränder så lifliga,
hafva försvunnit, och inga fiskarebåtar synas numera
på dess yta. Vid dess stränder bodde de fleste
af Jesu apostlar, och der uppehöll sig ofta Jesus
sjelf. Nu är den östra stranden en af rofgiriga
beduiner bebodd öcken, och äfven vestra sidan är
endast glest bebodd och sparsamt odlad.

Genesee [-si], flod i Nord-Amerikas förenta stater,
rinner upp i norra Pennsylvania, flyter i nordlig
riktning genom staten New-York och faller ut i
Ontario. Längd omkr. 225 km. Den bildar flere fall,
hvilka drifva en mängd industriella inrättningar.

Genesis, Grek., uppkomst, ursprung; benämning på
första Mosebok, hvilken kallas så, emedan verldens
skapelse der beskrifves.

Genetisk (af Grek. genesis, ursprung) kallas den
vetenskapliga metod, som vid behandlingen af ett
visst ämne söker att gifva en framställning af dettas
utveckling, under det att deremot den deskriptiva
metoden nöjer sig med att beskrifva sitt föremål
sådant det befinner sig.

Genetterna, zool., bilda en underafdelning bland
de till rofdjurens ordning hörande skunkdjuren. De
kännetecknas genom mycket långsträckt kropp, en naken,
långsgående strimma på fotsulorna, femtåiga fram-
och bakfötter med indragbara klor, lång svans,
medelstora öron och en analkörtel. Med undantag af
en art lefva dithörande djur i Afrika. Mest känd bland



dem är ginstkatten l. genetten, Genetta vulgaris, som
blir 50 cm. lång, 15–17 cm. hög öfver bogarna och har
en svans af 40 cm. längd. Kroppen är utomordentligt
smal, hufvudet litet och baktill bredt, nosen långt
utdragen, öronen breda och trubbigt tillspetsade samt
benen ganska låga. Pupillen liknar kattens och kan
draga ihop sig till blott en smal springa. Fällen är
kort, tät och glänsande, färgen ljusgrå, stötande
i gult, med mörka fläckar. Analkörteln afsöndrar
ett fett ämne med stark mysklukt. – Ginstkatten är
hemma i trakterna kring Atlasbergen, men förekommer,
ehuru sällsynt, äfven i södra Europa, företrädesvis
i Spanien och södra Frankrike. Han vistas såväl
i skogiga och skoglösa som i släta och bergiga
trakter. Med otrolig smidighet och skicklighet
smyger han omkring efter sitt rof, som utgöres af
små gnagare, foglar, ägg och insekter.

Ljudlöst glider han fram utefter marken, tills han
kommit sitt tillämnade byte nog nära, då han med ett
skutt kastar sig öfver detsamma. Genetten klättrar
förträffligt och kan äfven simma. I fångenskap blir
han mycket tam och användes i Berberiet jämte en
annan art af samma slägte till att utrota råttor och
möss. Hans skinn utgör ett godt, eftersökt och dyrbart
pelsverk, hvilket var kändt redan långt tillbaka i
medeltiden; under samma namn bringas dock en mängd
vackra svarta eller brunsvarta kattskinn i handeln,
från Schweiz, enligt uppgift icke mindre än 60,000
årligen. C. R. S.

Genève [sjönäv], T. Genf, Ital. Ginevra.
1. Kanton i sydvestra Schweiz, näst Zug
den minsta i förbundet, begränsas i n. af kantonen
Vaud, på öfriga sidor af Frankrike. Arealen 245
qvkm. eller med inberäkning af kantonens andel af
Genève-sjön 279,4 qvkm. 101,595 innev. (1880),
af hvilka hälften katoliker, något mindre än
hälften protestanter och omkr. 1,000 judar. De
allra flesta innevånarna tala franska. Mer än 1/3
af dem äro utländingar. Kantonen genomflytes
af Rhône, som upptager Arve från v. och London
från h. Omkr. 1/3 af arealen är åkerjord, resten
betesmarker, skog och vinland. Industri och handel äro
hufvudnäringar. Urfabrikation samt tillverkning
af guld- och juvelerarearbeten, skjutvapen, möbler,
speldosor, vetenskapliga instrument m. m. äro högt
utvecklade. Författningen är af d. 24 Maj 1847.
Den lagstiftande makten utöfvas af "stora
rådet" (Grand conseil), hvars medlemmar väljas för
två år (i förhållandet 1:666, tills antalet stigit
till 100, derefter 1:800), den verkställande
makten af ett "statsråd" (Conseil d’état) af 7
personer, hvilka likaledes väljas för två år. – 2.
Hufvudstad i nämnda kanton, på ömse sidor om Rhône,
vid dess utlopp ur Genève-sjön. 50,066 innev. (1880).
På venstra Rhône-stranden ligger den gamla staden på
en backig terräng med merendels smala gator, men
på senare tid, efter vallarnas nedrifning (1848),
förökad med nya praktfulla qvarter. På den
högra, jämna stranden ligger arbetareqvarteret
S:t Gervais. I Rhône ligger qvarteret Ile (med
vattenuppfordringsverk), medelst broar förenadt med
de båda stränderna. Af de sex broarna öfver Rhône
är den närmast sjön belägna Montblanc-bron den nyaste
och vackraste. Mellan denna och Pont des Bergues
ligger den trädplanterade Rousseau-ön, med en staty
af filosofen. Bland anmärkningsvärda byggnader och
inrättningar må nämnas de reformertes domkyrka S:t
Pierre (11:te–13:de årh.), ryska kyrkan, rådhuset,
arsenalen, botaniska trädgården (anlagd 1816 af De
Candolle), universitetsbyggnaden (med ett bibliotek
på omkr. 90,000 bd och ett rikt naturalhistoriskt
museum), teatern (uppförd för medel, omkr.
20 mill. fr., som den 1873 aflidne hertig Karl af
Braunschweig testamenterade staden), ateneum (med
permanent konstutställning), allt på venstra sidan
om floden, samt den katolska Notre-Dame-kyrkan och
bangården på den högra. Staden är hufvudsätet för
kantonens industri och särskildt berömd för
sina ur, smycken, läder- och galanteri-arbeten.
Handeln är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>