- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1031-1032

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket liflig, äfvensom skeppsfarten på sjön; segelfarten
på Rhône sträcker sig deremot icke öfver kantonens
gränser till följd af flodens starka fall. Staden
besökes ovanligt mycket af turister.

Historia. G. hette ursprungligen Geneva,
men kallades af romarna efter innevånarna, de
galliske allobrogerna, Aurelia allobrogum. Redan
i 3:dje årh. blef kristendomen införd. Efter
att tidigare hafva utgjort en del af den romerska
provincia maxima sequanorum kom G. på 440-talet i
burgundernas händer och blef en af det burgundiska
rikets hufvudstäder. Sedermera tillhörde G. efter
hvartannat Frankiska riket (532–888), Transjuranska
Burgund (888–930) och Arelat (930–1032), hvarefter
det förenades med det tyska riket. I 5:te årh. blef
G. biskopssäte; omkr. år 1000 erhöll det grefvar,
hvilka snart gjorde sin värdighet ärftlig. Mellan
biskoparna, understödda af borgarena, och grefvarna
rådde ständiga strider, hvilka nådde sin höjd,
då G. genom köp 1401 öfvergick i de savojiske
grefvarnas ego. Då stadens borgerskap, hvars makt
tilltagit under åren, anfölls af de aristokratiska
och hierarkiska myndigheterna i förening, sökte
det Edsförbundets hjelp, slöt förbund med Freiburg
(1519) och Bern (1526) samt lyckades derigenom
tvinga hertig Karl III af Savojen att erkänna G:s
sjelfständighet (1536). Emellertid predikades
reformationen i G. af G. Farel och A. Saurius och
gjordes der till herskande af Calvin. Såsom det
"protestantiska Rom" blef G. medelpunkten för den
reformerta kyrkans verksamhet. Men samtidigt infördes
derstädes ett slags teokrati under Calvins spira med
åtföljande sede- och tros-tvång, husvisitationer
och förföljelser. (Inom några år blefvo 76 personer
förvisade, 800–900 fängslade och 58 afrättade för
religiösa förbrytelser.) Förgäfves sökte ett mer
frisinnadt parti, de s. k. libertinerna, störta
Calvin. – Samtidigt med reformationens genomförande
och de savojiske hertigarnas fördrifvande ombildade
G. sin författning i demokratisk-republikansk
anda. Den rådgifvande, lagstiftande och väljande
makten lades i händerna på fyra församlingar: lilla
rådet,
bestående af 24 medlemmar, sextiomannarådet,
stora
l. de tvåhundrades råd och conseil général,
bestående af 1000 till 1500 medlemmar (alla aktiva
statsborgare) och innehafvare af den egentliga
folksuveräniteten. Snart tillegnade sig lilla
och stora rådet all makten, och den demokratiska
författningen förvandlades småningom till en
aristokratisk. Man sökte trösta borgarena öfver
förlusten af deras politiska makt genom att fördela
dem i rangklasser med olika rättigheter: citoyens
(ättlingar af gamla Genève-familjer), bourgeois
(hvilka sjelfva eller hvilkas föräldrar förvärfvat
borgarerätt), habitants (alla öfriga innevånare)
o. s. v. Men ständiga strider förekommo mellan
aristokraterna och de öfrige borgarena, till följd
hvaraf den franska revolutionen vann genklang,
den gamla styrelsen störtades, allmän jämlikhet
proklamerades, och 1794 infördes en författning efter
franskt mönster (nationalkonvent, med åtföljande
skräckregering). 1798 införlifvades G. med Frankrike
och

blef hufvudstad i dep. Léman, men skildes åter
1814 från nämnda land och upptogs såsom kanton i
Schweiziska edsförbundet. Den 24 Aug. 1814 erhöll
G. en till sina former demokratisk författning,
som till följd af den höga valcensus emellertid
lemnade makten i händerna på det aristokratiska
partiet. 1842 utbyttes denna författning mot en mera
liberal (ingen census). Då de konservative ändock
behöllo öfvervigten och i Sonderbundsstriden intogo
en medlande ställning, genomdrefvo de radikale under
J. Fazys ledning tillsättandet af en provisorisk
regering (d. 9 Okt. 1846) och införandet af en ny,
demokratisk författning (d. 24 Maj 1847), som ännu är
gällande. Mot den radikala regeringen uppstod snart
en af konservativa och socialistiska element bildad
opposition (sedan 1861 kallad independenterna), hvilken
redan 1853 vann en tillfällig öfvervigt och från 1862
till 1871 hade makten i sina händer. 1871 kommo de
radikale åter till styret. Striden mellan radikale
och konservative har nu trädt i skuggan för striden
mellan de s. k. liberale å ena sidan och socialisterna
samt de ultramontane å den andra.

Literatur. P. de Sergy: "Genève, origine et
développement de cette république" (1843–47);
Thourel: "Histoire de G."; Galiffe: "Quelques pages
d’histoire de G. (1863).

Genève-konventionen. Se Frivillig sjukvård i fält.

Genève-korset l. Röda korset, ett rödt kors på hvit
botten, hvilket, enligt Genève-konventionen, tjenar
som neutralitetstecken för sjuktransporter och den
personal, som leder dem; namn på den genom nämnda
konvention bildade Föreningen för frivillig vård af
sårade och sjuke i fält. Se Frivillig sjukvård i fält.

Genever [sjen-], Fr. genièvre (af Lat.
juniperus, en). Se Bränvin och Enbär.

Genève-sjön (Lat. Lacus Lemanus, Fr. Lac Léman),
den största af de schweiziska sjöarna, omgifves af
Frankrike samt kantonerna Genève, Vaud och Valais
samt har formen af en mot s. vänd halfmåne, hvars
östra spets småningom igenfyllts af Rhône. Den är
belägen 375 m. öfver hafvet och har en areal af 578
qvkm. Längden utgör 90 km., största bredden 15 km.,
största djupet 333 m. Sjöns omgifningar äro berömda
för sin skönhet, dess vatten är utomordentligt klart
och af en vacker blå färg, men icke så fiskrikt som
de öfriga schweiziska sjöarnas. G. har aldrig varit
fullständigt tillfrusen. Utom Rhône, som flyter
genom sjön, mottager den flere smärre tillflöden,
såsom Dranse, Veveyse, Venoge, Aubonne och Versoix.

Genèvre, Mont [mång sjönäver], alppass på gränsen
mellan franska depart. Hautes-Alpes och italienska
prov. Turin. 1,860 m. öfver hafvet. Såsom en af
de lägsta af alla alpöfvergångar har detta pass
varit befaret ända sedan forntiden, äfven af stora
truppmassor. Karl VIII i Frankrike gick öfver det 1494
med tungt artilleri. Den nuvarande vägen byggdes 1802
af Frankrike.

Genf. Se Genève.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free