- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1041-1042

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gennadius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfärdigade spets är anbragt såsom väderflöjel
en 3 m. lång förgylld drake, hvilken ursprungligen
utgjort framstammen på ett nordiskt vikingaskepp. Den
skänktes till grekiske kejsaren och hemskickades
efter Konstantinopels eröfring af korsfararna (1204)
till G. af Balduin IX. Tornet (som innehåller ett
klockspel) tjenar nu till statsfängelse. De inre
stadsdelarna hafva trånga och mörka gator samt
ålderdomliga hus, med trappgaflar, utsprång och
skottgluggar, men de yttre ett modernt utseende,
med breda gator och eleganta hus. Bland torgen
är Vrijdagsmarkt, på hvilket grefvarna af Flandern
plägade hyllas, det för G:s historia betydelsefullaste
och Kouter, der det hålles blomstermarknad, det
vackraste. Den förnämsta af kyrkorna är katedralen,
S:t Bavo, genom sin inre utsmyckning en af de
vackraste i Belgien. De 24 kapellen i koret och
sidoskeppen innehålla en mängd berömda målningar,
bl. a. delar af bröderna van Eycks ryktbara arbete,
det s. k. Gent-altaret (se Eyck). Af grefvarnas af
Flandern äldsta borg (från 9:de årh.) återstår endast
en hög, med skottgluggar försedd port, Oudeburg
l. ’s Gravenkasteel; af det senare uppbyggda
slottet, Prinzenhof, der Karl V föddes, återstår
ingenting. Bland öfriga byggnader må nämnas det
gotiska rådhuset, i hvars tronsal pacifikationen
undertecknades 1576, universitetsbyggnaden (från
1818), justitiepalatset (1844), teatern (1848),
det till stadens försvar vesterut 1822–30 anlagda
citadellet, de båda 1234 anlagda Beggynhof, ett
slags kloster, som bebos af omkr. 700 beguiner, hvilka
hufvudsakligen sysselsätta sig med spetsknyppling. –
G. är säte för en biskop och en appellationsdomstol
för hela Flandern. De förnämsta anstalterna
för vetenskap och konst äro det 1816 grundade
universitetet (med fyra fakulteter), med hvilket
äro förenade en teknisk högskola, en slöjdskola och
det forna stadsbiblioteket (med öfver 100,000 bd),
vidare en mycket rik botanisk trädgård (från år 1797),
en zoologisk trädgård (från 1852), en ritareakademi,
ett musik-konservatorium, ett landsarkiv m. fl. G. är
rikare på välgörenhetsanstalter än någon annan
stad i Belgien (barnbördshus, hittebarnshus, det
stora borgarehospitalet, la Byloque). – Ehuru G. uti
industrielt hänseende ej intager samma plats nu som i
14:de och 15:de årh., då det räknade 40,000 väfvare,
har det dock ännu ganska vigtiga manufakturer,
särskildt linne- och bomullsspinnerier, klädes-,
läder-, pappers- och tapetfabriker, jerngjuterier,
maskinverkstäder, sockerbruk m. fl. Vida
berömd är dess blomsterodling, som nått en så stor
utsträckning, att G:s blomsterutställningar vida
öfverträffa allt hvad det öfriga Europa i den vägen
kan uppvisa. Handeln är ännu ganska betydande
och befordras genom kanaler (till Terneuzen,
vid Scheldes mynning, och Brügge-Ostende) samt
jernvägslinier. Den 1828 fullbordade hamnbassängen
rymmer omkr. 400 fartyg.

G. omnämnes redan i 7:de årh. Under grefvarna af
Flandern nådde staden från 11:te årh. genom handel
en betydlig makt och rikedom samt vann derigenom en
öfverlägsenhet, hvilken dess borgare ofta visste att
med vapenmakt göra

gällande mot sina herrar (på 1300- och 1400-talen
kunde staden ställa omkr. 50,000 man i fält). De
förjagade under ledning af bryggaren Jacob van
Artevelde, som uppsvingade sig till G:s "ruwaert"
l. styresman, 1336 grefve Ludvig I och lågo
under Jacobs son, Filip van Artevelde, i kamp med
Ludvig II. Sedan Artevelde stupat vid Rosbecque
(1382), kom G., efter hårdnackadt motstånd,
1385 under hertigens af Burgund välde, men fick
behålla sina fri- och rättigheter. G. stod vid
denna tid på höjden af blomstring, framkallad i
synnerhet af dess omfattande klädesfabrikation
(ylleväfvareskrået ensamt kunde uppsätta 18,000
stridbara män). Då Filip den gode af Burgund pålade
borgarena en ny skatt på salt och spanmål, drogo
de 1452 i fält mot honom och försvarade i fyra år
sin sjelfständighet. Genom Karl den djerfves dotter
Marias giftermål med ärkehertig Maximilian kom G. till
huset Habsburg. Det gjorde efter Marias död (1482)
uppror mot Maximilian, men kufvades efter en tids
framgång, 1487. Under Maximilians sonson kejsar
Karl V:s tid började stadens makt att aftaga. När
Karl 1539 pålade grefskapet Flandern en ny skatt,
vägrade G: s borgare att erlägga densamma, insatte
en egen regering samt fördrefvo adeln och alla
anhängare af ståthållarinnan Maria, Karls syster;
men Karl betvang staden (1540), fråntog honom hans
privilegier, kanoner och andra vapen samt afpressade
honom 150,000 gyllen, för hvilka medel citadellet
uppfördes. I G. afslöts 1576 den s. k. pacifikationen
i G., mellan Holland och Zeeland å ena sidan samt
de södra nederländska provinserna å den andra, till
gemensamt försvar mot det spanska väldet. G. tog
lifligt del i frihetskriget, men eröfrades 1584 af
spaniorerna. Genom frederna i Rastatt och Baden (1714)
tillföll G. jämte de öfriga spanska Nederländerna
Österrike. 1795 eröfrades det af fransmännen och
var 1795–1814 hufvudstad i depart. Schelde. Under de
"hundra dagarna" tog Ludvig XVIII sin tillflykt till
G. 1814 undertecknades i G. en fred mellan England
och Nord-Amerikas förenta stater. 1814–30 var G. jämte
det öfriga Belgien förenadt med Holland.

Gent, Justus (Jodocus, Josse) van, flandrisk målare,
som omtalas mellan 1465–75, skall enligt äldre
uppgift hafva varit lärjunge af Hubert van Eyck,
hvilket dock svårligen kan, vara riktigt. Troligare
är, att Jan van Eyck varit hans lärare. En enda bild
af G. är fullt autentisk, nämligen en framställning
af Nattvarden, färdig 1474 för brödraskapet "Corpus
Christi" i Urbino, uppsatt i kyrkan S. Agata och
numera en perla i stadens målningsgalleri. Motivet är
egendomligt: likasom i en ungefär samtidig målning
af Luca Signorelli, utdelar här Kristus, gående
framför nattvardsbordet, hostian åt de knäfallande
lärjungarne; åskådare af akten äro Urbinos hertig
med gemål och följe samt den persiske gesandten,
venezianaren Zeno. Taflan anses såsom ett af den
äldre flandriska skolans yppersta verk och utmärker
sig för harmonisk anordning jämte god teckning,
lycklig karakteristik i hufvuden och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free