Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konung Arderik följde de Attila på dennes härnadståg
till Gallien, 451. Efter Attilas död, 453, voro
gepiderna de förste, som gjorde sig oafhängiga af
hunnerna, efter Arderiks seger öfver dem 454. De
uppträdde derefter som ett mäktigt folk i dessa
trakter och innehade äfven landet kring Sirmium
(Mitrovitz) och Singidunum (i trakten af Belgrad). Der
sökte de motsätta sig ostgotakonungen Teoderiks tåg
till Italien, men besegrades 488 (l. 489). Under
följande årh. (538–567) lågo de i ofta förnyade krig
med sina vestra grannar langobarderna i Pannonien,
hvilka slutligen, i förbund med avarerna, besegrade
dem och gjorde slut på deras rike. Ännu i 9:de
årh., då magyarerna invandrade, funnos enstaka
qvarlefvor af det gepidiska folket i Donautrakterna.
S. F. H.
Geppert, Karl Eduard, tysk filolog och kritiker,
f. 1811 i Stettin, har skrifvit åtskilliga arbeten
om den antika metriken, det grekiska dramat och den
grekiska teatern m. m. samt utgifvit förträffliga
upplagor af Plautus och Terentius. Särskildt må
nämnas Über der ursprung der homerischen gesänge
(1840) och Die altgriechische bühne (1843).
Gera, hufvudstad i furstendömet Reuss-Schleiz, vid
Weisse Elster. 27,118 innev. (1880). Residensslott
(Osterstein). Stadens lifliga handel och betydande
industri hafva förskaffat den benämningen "lilla
Leipzig". De förnämsta tillverkningsartiklarna äro
finare yllevaror, musikinstrument (ackordion,
harmonikor, positiv), symaskiner, tapeter,
artificiella blommor m. m.
Gera [jera], svensk ätt, som troligen härstammade från
Skåne, är i Sverige känd från midten af 1300-talet.
1. Gera, Holger Karlsson, rådsherre,
egde Björkvik och Ållonö i Östergötland, f. 1457,
blef 1497 riddare och 1509 riksråd. G. var ett
af de riksråd, som förbundo sig att uppehålla den
Malmöska fredshandeln 1512, var 1514 höfvitsman
på Stegeborg och deltog 1520 i underhandlingarna
med Otte Krumpe. 1523 förklarades han, såsom
unionen tillgifven, för rikets fiende, men förlikte
sig 1524 med Gustaf Vasa, blef 1525 lagman
i Östergötland och Småland samt häradshöfding
i Ryds och Yxnerums socknar samt fick 1528
Stegeborg i förläning. Konung Gustaf använde
honom i flere vigtiga värf: så satt G. 1529 i
den nämnd, som dömde Måns Bryntesson (Liljehök),
bevistade 1530 å konungens vägnar mötet i Varberg,
skickades 1531 till Lauenburg med inbjudning till den
hertigliga familjen att bevista konungens bröllop,
höll konungsräfst i Småland 1537, skickades
till Elbing och till mötet i Halmstad s. å. samt till
mötet i Opslo 1538. Död d. 29 Mars 1541 i Kalmar.
B. S.
2. Gera, Karl Holgersson, friherre till
Björkvik, riksråd, lagman i Östergötland, den
föregåendes son, var 1539 inskrifven vid Wittenbergs
universitet och uppgifves 1544 hafva blifvit riksråd.
Under de följande åren användes han af Gustaf
Vasa på beskickningar till Danmark och Tyskland.
1555, under ryska kriget, utsågs han m. fl.
till befälhafvare i Viborg. Sedan hertig Erik tagit
i besittning sin
förläning i Småland (1558), svor G. honom trohetsed
och affärdades 1559 jämte några andra herrar
till England för att bringa till stånd giftermålet
mellan Erik och drottning Elisabet. Den 29 Juni 1561
upphöjdes han i friherrligt stånd. S. å. deltog han
i de underhandlingar, som ledde till antagandet af
"Arboga artiklar", och var gubernator i Småland,
med hvilken svåra befattning han fortfor äfven de
följande åren. 1564 råkade han för en tid i onåd,
emedan han och de andre män, åt hvilka Blekings
försvar var anförtrodt, hade utrymt detta landskap,
men han fortfor dock, såsom det synes, att innehafva
sin tjenst. Död d. 25 Juli 1566. G. beskrifves
såsom en lärd och klok man samt mån om konungagunst.
Fr. W.
3. Gera, Jöran Holgersson, friherre, riksråd, lagman
i Östergötland, den föregåendes broder, var 1539
inskrifven vid Wittenbergs universitet samt blef 1567
baccalaureus och magister i Rostock. 1554 säges han
hafva blifvit inkallad i rådet. Liksom brodern svor
han prins Erik trohetsed redan under Gustaf Vasas
lifstid. 1559 insattes han m. fl. till ståthållare
på Kalmar slott. 1561, vid Erik XIV:s kröning,
upphöjdes han till friherre och skref sig såsom sådan
friherre till Ållonö. I Maj 1563 affärdades han med
Jakob Bagges flotta till Rostock för att mottaga Erik
XIV:s väntade brud, prinsessan Kristina af Hessen. Han
vistades sedermera länge i Tyskland för den hessiska
giftermålsunderhandlingens skull. Ännu i Maj 1565
var han qvar derstädes och befann sig då i onåd hos
konungen. De följande åren omtalas han stundom såsom
bisittare i konungens nämnd eller deltagare i rådets
verksamhet. Under upproret 1568 stod han på konungens
sida och användes af honom i beskickningar till de
upproriske hertigarna. Han fortfor dock, äfven efter
Erik XIV:s fall, att användas i rikets tjenst. 1570
var han en bland fredsunderhandlarna i Stettin, och
1574 utsågs han till en af Sveriges ombud vid den
beramade kompromisshandeln i Rostock. 1573 och 1576
begagnade sig Johan af honom såsom underhandlare
i sina stridigheter med hertig Karl. Liksom flere
andre af Sveriges stormän på denna tid visade
G. benägenhet för katolicismen. Död d. 18 Maj 1588.
Fr. W.
Gerace [dsjeratje], stad i syd-italienska
prov. Reggio di Calabria, ej långt från Joniska
hafvet. Omkr. 7,600 innev. Handel med vin (vino
greco). I närheten ligga varma svafvelkällor samt
ruiner af den grekiska staden Lokri.
Gera-drotten, spjutens herre, en i fornnordisk poesi
förekommande benämning på Oden. Th. W.
Geranieae DC., Storknäbbörter, Näbbar l.
Näfvor, bot., utgöra en egen nat. växtfamilj, hvars
flesta medlemmar äro örter (några buskartade) med
spiralställda eller motsatta blad, som oftast äro
handnerviga, enkla och mindre ofta fjädernerviga,
parbladiga; stiplerna äro helt tunna. Foder och krona
äro 5-bladiga; af de 10 ståndarna äro de 5 (i inre
kransen) längre; strängarna äro vid basen obetydligt
hopväxta. Frukten är ett 5-rummigt (knöligt) fröhus,
med 1 frö i hvarje rum. Vid mognaden lossna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
