- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1097-1098

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geringius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapliga arbeten utförde han tabeller, bl. a. i
Vapenboken (fortsatt af hans lärjunge Bergqvist)
samt i Triewalds afhandling om eld- och luftmachinen
(1734). Han graverade, jämte Bergqvist, Tillaei
stora karta öfver Stockholm (1733) och utförde
en del minnesrunor, grafmonument o. d. Särdeles
i skriftgravering ansågs G. af samtiden ganska
utmärkt. Icke häller hans konstblad äro för sin tid
utan värde. Han använde i en del af dessa ett bredt
streckmanér, utan "contretailler", imiteradt efter
Truls Arvidsson och vissa utländska förebilder;
men i de flesta står han på vanlig grund och
arbetar med fin, ehuru något torr och ängslig
grafstickel. – En son till G., Pehr G., blef samma
år som fadern dog (1747) antagen till lärling hos
Rehn, hvilken skulle på allmän bekostnad inöfva
några unga män i "skedvattensgravyren" (gravure
à l’eau forte, etsning). Pehr G. var emellertid
alltifrån pommerska krigets början "förare" vid
k. artilleriet och gardet och tyckes sålunda hafva,
af ett eller annat skäl, öfvergifvit konsten. Han
afled 1763 i Danzig som myntgravör. Man eger efter
honom några få vignetter på böcker och ett raderadt
konturporträtt af grefvinnan Wrede-Sparre, född
Törnflycht. -rn.

Geringius, Israel, prest och författare, f. 1749
i Bettna socken, Södermanlands län, d. 1811 som
kontraktsprost och kyrkoherde i Runtuna i Strengnäs
stift, arbetade ifrigt på en förbättring af svenska
psalmboken samt utgaf Andeliga sånger öfver vår
svenska psalmboks förnämsta lärostycken
(1793)
och Tankar om kyrkosång jemte tillämpning häraf
till den nya Upsala profpsalmboken
(s. å.). –
Hans förbättringsförsök voro emellertid föga
tillfredsställande.

Geringslinie, byggnadsk., den linie, som bildas
der tvänne stafvar, hålkälar eller karniser skära
hvarandra. Upk.

Gerlach, byggmästare. Allt hvad man känner om denne
konstnär utgöres af en inskriftssten i det mellersta
koret af Linköpings domkyrka, der det heter: "orate
pro me. magister gierlac de colonia fecit istam
capellam". Sannolikt var G. således den förnämste
bland de "mästermän" från Köln, hvilka biskop Henrik
Tidemansson straxt efter sin utnämning (1465)
inkallade för att fullända det 1400 grundlagda,
men efter vådelden 1416 ej vidare fortsatta
"nya" koret. Man vet med säkerhet, att detta blef
färdigt under biskopens tid (d. v. s. före 1500),
och således infaller G:s verksamhet under sista
tredjedelen af 1400-talet. Linköpings domkyrkas
kor är det förnämsta af hvad den senare gotiken
utfört i Sverige, ej blott genom måttens storhet och
ädelhet, utan äfven genom den präktiga utsirningen.
-rn.

Gerlach. 1. Ernst Ludvig von G., tysk ämbetsman och
publicist, f. 1795, blef 1835 vice president vid
öfverappellationsdomstolen i Frankfurt an der Oder
och 1844 president vid öfverappelationsdomstolen i
Magdeburg. 1849 upprättade han jämte några andra "Neue
preussische zeitung" ("Kreuzzeitung"), i hvilken
han skref en månadsöfversigt i reaktionär anda. 1849
invaldes han i preussiska deputeradekammaren och var
der en af cheferna för

den yttersta högern. 1866 uppträdde han mot
den Bismarckska annektionspolitiken, och vid
1873 års landtdag var han en af de skarpaste
motståndarna till de nya kyrkolagarna. 1874 blef
han afskedad från statens tjenst till följd af
en flygskrift mot regeringen. 1877 invaldes han
i tyska riksdagen. Död 1877. – 2. Otto von G.,
tysk teolog, den föregåendes broder, f. 1801,
blef 1835 predikant vid Elisabetkyrkan i Berlin
samt hofpredikant och konsistorialråd 1847. Död
1849. Han var en nitisk religionslärare samt en af
de ifrigaste och inflytelserikaste förkämparna för
den pietistisk-ortodoxa reaktionen inom Preussens
evangeliska kyrka. Skrifter: Ueber den religiösen
zustand der anglikanischen kirche im jahre 1842

(1845); Die kirchliche armenpflege, nach Chalmers
(1847) och hans förnämsta arbete "Die heilige
schrift nach Luthers übersetzung, mit einleitungen
und erklärenden anmerkungen" (1841; sedermera flere
gånger upplagd; "Förklaring öfver Nya testamentets
heliga skrifter efter Otto von Gerlach m. fl." af
Th. Vensjoe, 1842–45; 2:dra uppl. 1855–56; "Förklaring
öfver gamla testamentets heliga skrifter efter Otto
von Gerlach m. fl." af Th. Vensjoe, 1848–56).

Gerlach, Georg Daniel, dansk general, föddes d. 31
Aug. 1798 i Ekernförde, blef 1813 löjtnant och
1842 kompanichef, förde med mycken tapperhet en
bataljon 1849–50 samt utmärkte sig i synnerhet i
slaget vid Isted (d. 25 Juli sistn. år) och blef
öfverste 1850, "brigadkommandör" 1854, generalmajor
1856 samt generallöjtnant 1863. I denna egenskap
anförde G. 1864 den första divisionen, hvilken d. 2
Febr. tillbakaslog preussarnas anfall på Mysunde,
och öfvertog d. 28 Febr., efter de Meza, öfverbefälet
öfver hela hären. Han ledde det hårdnackade försvaret
af Dybbölställningen, men kunde icke, till följd
af ett fall från hästen, anföra den afgörande
striden om densamma (d. 18 April). Med största
delen af hären gick G. derefter öfver till Fyen och
lemnade öfverbefålet d. 4 Juli 1864. Död d. 7 Mars
1865. E. Ebg.

Gerlach, Andreas Christian, tysk veterinärläkare,
f. 1811, blef 1859 direktör för veterinärinstitutet
i Hannover och 1870 för veterinärinstitutet i
Berlin. Död 1877. G. inlade stora förtjenster
om veterinärläkekonstens utveckling. Skrifter:
Lehrbuch der allgemeinen therapie der hausthiere
(1853; 2:dra uppl. 1868); Handbuch der gerichtlichen
thierheilkunde
(1861; 2:dra uppl. 1872); Die trichinen
(1866); Die rinderpest (1867); Die fleischkost
des menschen vom sanitären und marktpolizeilichen
standpunkte
(1875). Från 1875 utgaf han "Archiv für
wissenschaftliche und praktische thierheilkunde."

Gerlach, Leocadie, svensk-dansk-sångerska, född
Bergnehr, föddes i Stockholm d. 26 Jan. 1827,
uppträdde 1845 första gången på den kungliga teatern
i Köpenhamn och gjorde redan från början stor lycka
med sin kraftfulla och omfångsrika stämma. 1848 fick
hon fast engagement och qvarstod vid teatern till
1864. Icke allenast genom sin sång, utan äfven genom
sitt spel (Norma, Lucrezia Borgia, Regementets dotter
och Rosina i "Barberaren i Sevilla" vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free