Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fläck på nosen, hvars öfre kontur är nästan rät,
skägg under hakan, hårbetäckt kropp, klöfvarna
i spetsen trubbiga och undertill försedda med en
elastisk fotsula, hornen i genomskärning ovala och med
längddimensionen störst, tårbenen framåt afsmalnande
och plattade samt en öppning mellan näsbenen, tår-,
pann- och öfverkäksbenet. Spenarna äro två. – Bland
dithörande arter kunna nämnas stenbocken, C. ibex,
på Central-Alperna, snögeten, C. americana,
på Klippbergen, bezoarbocken, C. aegagrus,
i vestra delarna af mellersta Asien, i Taurien
och på Kreta, samt tama geten, C. hircus, som är
utbredd öfver nästan hela jorden. Se Geten, tama.
C. R. S.
Getto. Se Ghetto.
Gettysburg [djettisbörrg], stad i nord-amerikanska
staten Pennsylvania. Omkr. 3,000 innev. Lutherskt
seminarium. Staden är ryktbar i Förenta staternas
historia genom det blodiga tredagarsslaget derstädes,
d. 1–3 Juli 1863, då unionstrupperna under Meade
besegrade de konfederades general Lee.
Getuler (Lat. Gaetuli), forntida nomadfolk i
nordvestra Afrika, bodde i de nejder, som motsvara
nuvarande södra delen af Marocko och vestra Sahara.
R. Tdh.
Geulinex [göj-], Arnold, holländsk filosof, f. 1625,
var 1646–58 lärare vid det katolska universitetet
i Louvain, blef sedan protestant och professor i
filosofi i Leiden, der han dog 1669. Han anslöt sig
i det hufvudsakliga till Cartesius’ läror. Dock
afvek han dels i några punkter från sin lärare,
dels utförde han på ett sjelfständigt sätt vissa
sidor och tendenser hos Cartesius. I mycket bildar
G. en öfvergång mellan denne och Spinoza. De
"medfödda idéer", om hvilka Cartesius talar,
fattades af honom såsom ett själens delhafvande i
Guds eviga förnimmande, hvadan han bestämdare än
Cartesius tillbakavisade hvarje antagande att de af
Gud genom någon godtycklig akt blifvit hos menniskan
inskapade. Om de ändliga andarna lärde han, att de äro
"modi" af Gud, eller, med andra ord, hvar och en af
dem är Gud med en viss inskränkning. – Beträffande
förhållandet emellan själ och kropp ansåg han,
att den senare är en skapad substans jämte själen,
på hvilken kroppen ej kan inverka, likasom själen ej
kan inverka på kroppen, emedan de äro till väsendet
helt och hållet skilda. G. antog, att Gud sjelf genom
en fortsatt skapelse bringar själens förnimmelser
i öfverensstämmelse med den kroppsliga verlden,
denna åter med själens viljeyttringar. På basis af
denna teoretiska verldsåsigt har G. äfven utvecklat
en negativ etik, hvars grundtanke är att man ej bör
sträfva att vinna det omöjliga ("ubi non vales, ibi
non velis"), utan tillkämpa sig lugn och resignation
under ödets skickelse. Skrifter: Logica (1662),
Gnothi seavton, sive ethica (1675), Metaphysica
vera (1691), Notes sur les principes de Descartes
(s. å.) m. fl. L. H. Å.
Geum. Se Kummer.
Geuser [göser], sannolikt af Fr. gueux (tiggare),
ett politiskt parti i Nederländerna under 1500-talet,
som bestod af de med Filip II:s
regering missnöjde nederländarna, hvilka slutligen reste
sig mot spanska väldet. Om orsaken till namnets
uppkomst berättas följande. När 300 framstående
personer, med grefve Brederode i spetsen, d. 5
April 1566 i Bruxelles till ståthållarinnan öfver
Nederländerna, Margareta af Parma, öfverlemnade
en böneskrift, hvari de bl. a. bådo henne utverka
mildring i religionsedikten och inqvisitionens
afskaffande, skall hon vid anblicken af den stora
skaran blifvit förskräckt, men af presidenten i
finansrådet, grefve Barlaimont, lugnats med de orden:
"Ce n’est qu’un tas de gueux" ("det är blott en hop
tiggare"). På Brederodes förslag togs skymfordet
till partinamn. Såsom igenkänningstecken begagnade
geuserna ett mynt, som på ena sidan bar Filip II:s
bild, med omskriften: "En tout fidèles au roy"
("i allt trogne konungen"), och på den andre en
tiggarepåse och orden: "Jusqu’à porter la besace"
("ända till tiggarepåsen"). Vattengeuser l. Hafsgeuser
kallades de geuser, som gjorde till sin uppgift att
till sjös vålla den spanska makten afbräck. Genom
öfverrumplingen af Briel, d. 1 April 1572, hafva
vattengueserna blifvit namnkunniga.
Gevaërt [-värt], François Auguste, belgisk musiker,
f. 1828, studerade vid konservatoriet i Gent och
fick 1847 första priset vid en täflan i Bruxelles. På
detta pris företog han en resa, som förde honom till
Paris, Spanien, Italien och öfver Tyskland åter
till Paris. Redan 1848 hade han i Gent debuterat
med en opera Hugues de Somerghem. I Paris fick han
uppförda åtskilliga operor, som rönte framgång. Som de
värdefullaste räknas Le billet de Marguerite (1854),
Le capitaine Henriot (1864) och i synnerhet Quentin
Durward (1858), som gått öfver flere utländska scener
(Stockholm 1865). G. blef 1867 musikdirektör vid Stora
operan i Paris, 1871 direktör för konservatoriet i
Bruxelles, efter Fétis, och 1873 medlem af Franska
institutet. Utom operor har han skrifvit flere
gedigna kantater, t. ex. Super flumina Bahylonis och
De nationale verjaerdag, samt vunnit stort anseende
såsom grundlig och elegant musikalisk skriftställare
genom Traité de l’instrumentation (1863), Histoire
et théorie de la musique de l’antiquité (1875–81)
m. m. Dessutom har han gjort sig ett namn genom
sina forskningar i medeltidens musikhistoria.
A. L.
Gevaldiger (af T. gewaltiger, profoss). 1. Före 1850
namn på poliskonstapel. – 2. (Fånggevaldiger). Se
Fångskjuts.
Gewalt, T., våld, makt. – Mit gewalt (med all
gewalt), med våld, med sådan makt, att allt motstånd
är omöjligt; ovilkorligen, nödvändigtvis.
Gewandhauskonserter kallas de regelbundet återkommande
konserter, som hållas i ett f. d. tyghus (gewandhaus)
i Leipzig. Årligen gifvas der 20 abonnements-
och 2 extrakonserter med orkestersaker, solospel
och sång, förutom 8 soaréer för kammarmusik. Dessa
abonnementskonserter, som från sin början, 1743,
gåfvos i diverse lokaler, började 1781 utföras
i den nyss nämnda lokalen, i h vilken deras
hundraårsjubileum d. 25 Nov. 1881 firades. Sitt
egentliga anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
