Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhöllo de under Mendelssohns anförande (1835–43),
då knappt någon virtuos eller kompositör ansågs
tillräckligt legitimerad, om han ej med framgång
uppträdt i Gewandhaus eller der fått en tonsättning
uppförd. Orkestern räknar f. n. (1882) omkring 70
medlemmar. A. L.
Gevar uppgifves i den Balderssaga, som Saxo
Grammaticus meddelar, vara fader till Nanna. Hon
älskas af konung Hothbrodds son Hother (densamme som
Eddans Höder l. Had) och älskar honom tillbaka. Men
Odens son, den mäktige halfguden Balder, får se henne
och blifver intagen af hennes skönhet. Balder friar
förgäfves till Nanna; derför beslutar han att dräpa
Hother. Denne får dock reda på Balders planer och
rådgör sig med G., som berättar honom, att Balder
kan såras endast med skogstrollet Mimings svärd,
hvilket Hother efter mycket besvär lyckades att
förskaffa sig. Balder bekrigade Hother och G.,
men förlorade ett stort sjöslag, oaktadt alla
gudarna, till och med Oden och Tor, kämpade på hans
sida. Som man redan af det anförda finner, är Saxos
Balderssaga helt olika med eddornas framställningar.
Th. W.
Gevinst (T. gewinst, vinst), kronans gevinst,
kamer., en i äldre allmänna räkenskaper förekommande
benämning på den årliga inkomstsumma, som utgjorde
skilnaden mellan räntepersedlarnas värde efter det
gamla fixa "kronovärdiet" och den årligen efter
gängse pris satta markegången. Denna skilnad växte
till beloppet i den mån penningevärdet sjönk. Kbg.
Gevär (T. gewehr, vapen), ursprungligen benämningen
på fotfolkets långa, med flintlås och bajonett
försedda eldhandvapen, sedermera på fotfolkets
eldvapen i allmänhet och (mestadels i kommandoord)
äfven på huggare och sablar ("sidogevär"). Jfr
Eldhandvapen. W. G. B.
Gevärsfaktori l. gevärsfabrik. I Sverige hafva
i äldre tider sådana funnits i Arboga, Örebro,
Jönköping, Norrtelje m. fl. orter; numera finnas
endast det staten tillhöriga Karl Gustaf stads
gevärsfaktori, vid Eskilstuna, hvilket förestås af
en artilleriofficer såsom styresman, samt Husqvarna
gevärsfabrik, nära Jönköping, sedan 1757 i enskild
ego. – Då gevärstillverkning pågår, skall en ständig
besigtningsförrättning finnas, bestående af en
officer och en besigtningsrustmästare. W. G. B.
Gevärsförråd, upplag af de eldhaadvapen och blanka
vapen, hvilka icke äro utlemnade till trupperna. I
Sverige utgöra de en del af artilleriförråden
i Stockholm och Kristianstad samt på Karlsborg.
C. O. N.
Gevärsgalleri. Se Galleri. 3.
Gevärshandtverkare kallas de två vid hvarje
infanteri-regemente befintliga handtverkare, som skola
verkställa lagningar af gevär och andra vapen. För att
rekrytera gevärshandtverkarna och för att biträda dem
utbildas vid en åtta månaders kurs vid artilleriets
verkstäder på Karlsborg ett antal
gevärshandtverkaressoldater, hvilka efter genomgången kurs uppbära
förhöjd aflöning och såsom utmärkelsetecken bära
en liten ögla af rödt kläde på venstra öfverärmen.
C. O. N.
Gevärsöfningar, krigsv., kallas vanligen de
gymnastiska öfningar med geväret, hvilka afse
att bibringa förmåga att med ledighet flytta det
från en ställning till en annan, att gifva kroppen
smidighet och att underlätta gevärets uppförande
för skottlossning. C. O. N.
Gex [sjex], stad i franska depart. Ain, vid foten af
Colombier de Gex och Col de la Faucille. Omkr. 2,750
innev. G. var fordom hufvudstad i landskapet Pays de
Gex (Lat. Gesiensis pagus), som omvexlande tillhörde
Genève och Savojen och 1602 kom till Frankrike.
Geyer, stad i sachsiska kretsen Zwickau. Omkr. 4,400
innev. Bergsbruk.
Geysir ("den jäsande", Isl., af geysa, jäsa, hafva
sig våldsamt), geol., ursprungligen benämning på en
i Islands sydvestra del, vid foten af Laugan fjäll,
nordvest från Heklas vulkanberg belägen intermittent
varm springkälla, d. v. s. en källa af delvis kokande
vatten, hvilken efter längre eller kortare mellantider
af lugn råkar i utbrott och då stötvis uppkastar, till
större eller mindre höjd, en af vattenånga omhvirflad
vattenstråle. Sedermera har detta nomen proprium
öfvergått till appelativum och betecknar dylika
intermittenta varma springkällor i allmänhet. Geysirer
finnas på vidt skilda trakter af jordklotet, på
Island, Nya Zeeland, i Kalifornien och på Klippbergen
i Nord-Amerika, allt trakter, der vulkanisk verksamhet
nu är eller förr varit rådande. För alla geysir-källor
betecknande är en låg, cirkelformad, af kiselsinter
bestående kulle, som på toppen har en flat skålformig
eller kraterliknande fördjupning, från hvars midt
ett lodrätt rör sträcker sig ned mot djupet. Både
detta rör och den öfre flata bassängen äro emellan
hvarje utbrott fyllda med kiselsyrerikt vatten af
en temperatur uppgående ända till + 80°, + 90°
Cels. Den flacka käglan har bildats genom småningom
skeende afsättning af kiselsyra ur vattnet, då detta
flödar öfver bräddarna eller vid utbrotten nedfaller
omkring mynningen och sedan afdunstar.
Utbrotten inträffa än efter några timmars, än efter
flere dagars mellantid, olika hos olika källor. De
begynna vanligen dermed att ett dån låter höra sig
från djupet och att vattnet i bassängen börjar sjuda,
bölja och uppdrifvas i små kaskader. Sedan detta
upprepats några gånger eller stundom helt oförmodadt,
uppkastas med explosionslik hastighet en af dån och
markens darrande åtföljd, delvis till rykande skum
sönderpiskad, kokhet vattenpelare af ända till 30,
40 och stundom ännu flere meters höjd. Efter blott
några få minuters fortvaro slutar hela företeelsen
dermed att det i bassängen qvarvarande och dit
återfallande vattnet strömmar ned i röret och
försvinner. Källans krater eller bassäng är sedermera
tom och tillgänglig för betraktande, till dess nytt
från djupet kommande vatten åter hinner samla sig. –
Orsaken till dessa eruptioner anses ligga deruti
att vattnet i rörets nedre del, genom från djupet
tillströmmande, öfverhettadt vatten och under trycket
af den ofvan liggande vattenpelaren, blifver uppvärmdt
till mera än + 100° C., medan vattnet vid ytan och
i rörets öfre del håller sig mera afkyldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
