- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1175-1176

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gieseler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arseniksyrlighet l. hvit arsenik må icke utan
särskildt tillstånd inom riket tillverkas, ej
häller till riket införas af annan än apotekare,
som förestår stamapotek, och fabriksidkare, som
för sin tillverknings bedrifvande behöfver använda
sådant ämne. Tillåtelse till införsel meddelas åt
den förre af Medicinalstyrelsen, åt den senare
af Kommerskollegium. Endast apoteksföreståndare
får försälja och utlemna arsenik. Fabriksidkare
får dock jämte fabriken försälja der befintligt
förråd. Apotekaren är i sin försäljningsrätt
inskränkt genom en mängd speciella vilkor. Till
förgörande af flugor, råttor och andra skadedjur,
för liks balsamering eller konservering och till
fyrverkerisatsers beredning får arsenikpreparat
numera på inga vilkor användas. – Såväl apotekare som
näringsidkare äro skyldiga att öfver arsenikförrådet
föra särskild arsenikbok. – Stryknin eller deraf
framställd beredning må till rofdjurs eller andra
skadedjurs dödande brukas endast efter särskildt
tillstånd af K. M:ts befallningshafvande, hvars
resolution derom skall innehålla föreskrift
såväl om qvantiteten, som får användas, som om
tiden, för hvilken tillståndet gäller, samt om
de försigtighetsmått, som vid användandet böra
iakttagas. Å resolutionen skall apoteksföreståndaren
vid giftets utlemnande anteckna såväl dess mängd
som tiden för dess utlemnande, och reqvirenten
skall egenhändigt qvittera, med utsättande af år
och dag jämte förbindelse att med giftet varsamt
umgås och att ej meddela deraf åt andra. (Angående
förvaring å apotek af giftiga ämnen se Giftskåp
och Gifttecken.) – Kemisk fabrikant eller enskild
person är äfven skyldig att hålla vissa giftiga
ämnen inlästa. Andra gifter åter må i bodar blott
vara ställda på särskild plats, så att andra icke
giftiga ämnen ej kunna med dem komma i beröring. –
Barnleksaker, målade med giftiga vattenfärger må
icke till salu hållas eller utbjudas; ej häller
färglådor, såvida de icke äro försedda med
tydlig och på svenska språket affattad påskrift,
utmärkande huruvida de innehålla giftiga eller icke
giftiga färger. – Konfekt, dragantarbeten, glacer,
bakelser, likörer, syruper eller andra till förtäring
afsedda varor, hvilka äro målade eller färgade
med giftiga färger, må ej hållas till salu eller
utbjudas. Konditorivaror och andra till förtäring
afsedda ting äro äfven förbjudna, om de äro utgjutna
i blyfolium eller i papper, som är färgadt, måladt,
tryckt eller glättadt med giftiga färger, eller i
stanniol (tennpapper), som innehåller mera bly än 10
proc. Detsamma gäller ock, om de äro inlagda i dylika
omslag, utan att vara närmast omgifna med oskadligt
papper. – Tapeter, rullgardiner, fönsterjalousier,
konstgjorda blommor eller andra varor, i vattenfärg
(med lim, gummi, stärkelse, dextrin, ägghvita och
dylikt) tryckta eller målade med arsenikhaltiga
färger, må icke hållas till salu eller utbjudas,
så vida ur 440 qvcm. af varan, eller mindre, kan vid
kemisk undersökning framställas metallisk arsenik,
afsatt såsom en svart eller svartbrun, åtminstone
delvis ogenomskinlig spegel (arsenikspegel) i ett
glasrör af 1 1/2 till 2 mm. inre tvärlinie. – Samma

förbud gäller äfven i afseende på tyg, väfnader,
garn, lampskärmar, sigillack, oblat, stearinljus och
andra ljus, som innehålla arsenikhaltiga färger eller
andra arsenikhaltiga ämnen, så vida metallisk arsenik
på det sätt och till den myckenhet ofvan angifvits
kan framställas ur 220 qvcm., eller mindre, af tyg,
väfnader och lampskärmar eller ur 21 gr., eller
mindre, af öfriga här uppräknade varor. – Intyg om
varans beskaffenhet i afseende på arsenikhalten
skall vara utfärdadt af sakkunnig kemist och
innehålla uppgift om det till undersökningen använda
varuprofvets ytmått eller vigt samt åtföljas icke
blott af den dervid framställda arsenikmetallen,
innesluten i ett i båda ändar tillsmält glasrör, utan
ock af ett så stort prof af den undersökta varan,
som erfordras för dess igenkännande och en möjligen
ifrågakommande ny undersökning; börande såväl
glasröret som varuprofvet vara säkert fästa vid ett
papper, innehållande undersökarens namnteckning jämte
nummer, som åberopas uti intyget, hvari undersökaren
derjämte bör uttryckligen uppgifva, att de vid
undersökningen använda reagenser blifvit af honom
sjelf pröfvade och befunna arsenikfria.

Med böter och varans förlust straffas ej
blott den, som utan laga tillstånd i riket inför
arseniksyrlighet, utan äfven den, som utan behörighet
säljer eller utlemnar detta eller andra gifter eller
obehörigen tillverkar gifter, ja till och med den,
som beträdes med att innehafva arsenik, utan att kunna
bevisa, att han åtkommit den på behörigt sätt, eller
den, som, oaktadt han eger rättighet att innehafva
gift, icke förvarar det enligt föreskrift eller
vårdslöst handskas dermed. Om någon, som innehar
arsenik eller annat gift, icke vidare vill för
dess förvaring och vård ansvara, ege han att giftet
aflemna till föreståndare för apoteksinrättning, som
dock icke utan särskild öfverenskommelse är skyldig
att mottaga mer än 10 skålp. (4,25 kg.), börande i
sådant fall, om apotekaren icke vill mottaga det,
giftet öfverlemnas till kronobetjent. Giftstadgan
skall finnas för allmänheten tillgänglig å hvarje
apoteksinrättning, hos fabriksidkare, som för sitt
yrke använder giftiga ämnen, samt hos hvar och en
som handlar med dylika ämnen.

Såsom förklaring och tillägg till giftstadgan
har Sundhetskollegium d. 28 Febr. 1876 utfärdat
förteckningar dels på alla de giftiga ämnen och varor,
som afses i nämnda stadga, dels på sådana ämnen,
som kunna utan men för helsan begagnas till färgande
eller prydande af varor, afsedda till förtäring.
F. B.

Gifttecken, antingen ett [tecken] eller tvänne [tecken][tecken],
måste enligt farmakopéernas föreskrift utsättas
på de förvaringskärl å apoteken, som innehålla
vissa uppräknade gifter. De starkaste gifterna,
betecknade med [tecken][tecken] måste dessutom förvaras inlästa
i särskilda skåp (se Giftskåp). De, som hafva blott
ett gifttecken, böra vara sammanställda på särskild
plats. Jfr Arsenikbok, Giftbok och Giftstadga.
F. B.

Giga (Fr. gigue, T. geige). 1. Musikt., äldre
benämning på fiolen. Detta stråkinstrument förekom
under medeltiden i två hufvudformer, den ena liknande
mandolinen, men utan greppband,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free