Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 1193-1194 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giles ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tonmålning för orgel, orkester, horn och dubbelkör,
Höstjagten, naturmålning för soli, kör och orkester;
Messa, gifven 1851 vid en minnesfest öfver Mozart;
åtskilliga mässor, gifna i katolska kapellet i
Stockholm, hvaraf en, tilllika med en pianotrio,
1863, utgafs af Musikal, konstföreningen, flere
stråkqvartetter, violinduett, åtskilliga trior;
uvertyrer och symfonier; Liten violskola, efter
Rode, Kreutzer m. fl., Liten violoncellskola, efter
Dotzauer, Merk m. fl. Härtill kan läggas komponerad
eller arrangerad musik till pjeserna Brage i Valhall
(1862), Också många vänner litet vänskap (s. å.) samt
Oehlenschlägers Axel och Valborg (1856). – G:s
kompositioner bära prägeln af ämbetsmannens torrhet,
men ock af ämbetsmannens flit och ifver för sin
uppgift; de sakna sjelfständigt konstvärde,
men äro skickligt och omsorgsfullt arbetade.
A. L.

Gillé [ṡjillē]. Se Gellée.

Giller, jagtv., den allmänna benämningen å
de fångningsredskap, hvilka hafva en upplyft
arm eller ett upplyft block, som slår ned på
och dödar derunder befintligt djur. Den
enklaste konstruktionen af dessa fängen är
fogelgillret l. stockfällan. Det består af följande
hufvudsakliga delar (se fig. 1):

Fig. 1.

en vid marken fäst
bottenstock, A, samt en lutande och i samma
lodplan ställd fallstock, B, som hålles uppe
af gillerinrättningen. Denna åter har tre delar,
nämligen understickan, C, öfverstickan,
D, och gillerspöet, E. Dessa förenas
ömsesidigt genom tre hak, ett på öfverstickan och
två på gillerspöet, och hållas genom fallstockens
tryck mot öfverstickan i spänning mot hvarandra.
När gillerspöet vid beröring rubbas ur
sitt läge, ramlar gillerinrättningen, och fallstocken,
som genom tvänne ledare, FF, hindras
från att glida åt sidan, slår ned mot
bottenstocken. De tre gillerstickorna, sammanpassade
(se fig. 2),

Fig. 2.

bilda en figur, som har likhet med en 4, hvarför detta slags
gillerinrättning stundom kallas 4-giller (i England figure of
fourtrap). – Det giller, som har dubbel, på ömse sidor om
bottenstocken nedslående fallstock, kallas vanligen läm.
Består fallstocken af flere genom tvärslåar
hopbundna stockar, benämnes gillret gemenligen
flake. – Ej blott smärre villebråd, utan äfven
större, såsom varg och björn, fångas i giller,
hvilket i sådant fall har större dimensioner,
hvarjämte sjelfva gillerinrättningen är något
afvikande från den ofvan beskrifna. (Jfr Hahr,
”Handbok för jägare och jagtvänner”, 1881). –
I forntiden var gillret det i Sverige mest
brukade af alla jagtredskap. Namnet gilder
förekommer flerstädes i de gamla landskapslagarna.
Ännu är gillret ett inom skogsbygden ofta
användt redskap till fångande af tjäder, orre, hjerpe
m. m. – Enligt gällande jagtstadga få finare
giller, för fångande af skogsfogel o. s. v., icke
användas annanstädes än i Dalarna och de
norrländska länen, men icke häller der under tiden
från och med d. 16 Mars till och med d. 10
Aug.
J. W. L.

Gillesnuole (Gillesnoule). Se Allesnuole.

Gillhof, kapellförsamling i Jämtlands läns södra
fögderi. 263 innev. (1880). Annex till Näs,
Hernösands stift, Jämtlands östra kontrakt.

Gillies [gi′llis], John, engelsk historieskrifvare,
f. 1747, d. 1836, blef 1793 k. skotsk
historiograf. Han utgaf History of ancient Greece
and its colonies (1786; 6:te uppl. 1820) och
History of the world from the reign of Alexander
to that of Augustus (1807–10) m. m. samt lär äfven
hafva utarbetat det under Guthries namn utkomna
historisk-geografiska lexikonet.

Gilling, Nord. mytol., en jätte, som jämte sin
hustru blef inbjuden till dvärgarna Fjalar och
Galar. Dvärgarna frågade honom, om han ville ro ut
och fiska med dem, och då de nu rodde långs landet,
kom båten på ett skär, så att den kantrade. G. kunde
icke simma och drunknade, men dvärgarna vände båten
rätt igen och rodde i land. De berättade olyckan för
G:s hustru, som började gråta högt. Då hon på Fjalars
uppmaning gick för att se utåt sjön, der hennes man
omkommit, steg Galar upp öfver dörren och släppte en
qvarnsten i hufvudet på henne. När jätten Suttung,
G:s son, sporde detta, for han till dvärgarna,
grep dem och satte dem på ett flodskär. De bådo
Suttung skona deras lif och erbjödo honom den dyrbara
skaldemjöden i försoning för faderns dråp. Suttung
emottog anbudet. I följd deraf kallas i fornnordisk
poesi skaldemjöden för "Gillings försoningsbot".
Th. W.

Gillingit, ett amorft, svart, vattenhaltigt
jernsilikat (eller blandning af flere sådana), hvilket anträffats
vid Gillinge grufvor i Södermanland.
P. T. C.

Gillis’ land, polarland (ö, arkipelag eller udde)
i Norra Ishafvet, n. v. om Frans Josefs land under
81° 30′ n. br. och 36° ö. l. fr. Greenwich, upptäckt
1707 af holländaren K. Gillis, som visserligen såg,
men aldrig besökte det.

Gilliss, James Melvin, nord-amerikansk astronom,
f. 1811, d. 1865, tjenade i den nordamerikanska
marinen, der han 1862 avancerade till kapten,
men egnade sig derjämte åt matematiska och
fysikaliska studier samt astronomi. 1842 grundlade
han nationalobservatoriet i Washington och blef
1861 dess föreståndare. 1849–52 ledde han den
astronomiska expedition, som Unionen sände till
södern, och redogjorde för dess verksamhet i The
United states’ naval astronomical expedition to the
southern hemisphere during the years 1849–52 (1855).

Gilljam, Gustaf Fredrik, skolman, föddes
i Erentuna socken, Upsala län, d. 22 Juli
1832, blef student i Upsala 1849, filos. doktor
1857 och docent i grekiska literaturen 1859

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>