Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giunta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gjerrestad och Vegårdsheien. Arealen 648 qvkm. 4,385
innev. (1875). G:s prestgård antages i forntiden
hafva varit säte för Halfdan Svartes broder,
Olaf Geirstadar-Alf, konung på Vestfold.
O. A. Ö.
Gjessing, Gustaf Antonio, norsk skolman och
språkforskare, f. i Draminen 1835, blef student 1854
och filologisk kandidat 1861. År 1865 utnämndes
han till adjunkt samt 1877 till öfverlärare vid
Kristianssands lärda skola och 1881 till rektor vid
Arendals skola. I sina vetenskapliga forskningar
har G. hufvudsakligen sysselsatt sig med det
fornnordiska språket och literaturen. Skrifter:
Träldom i Norge (i "Annaler for nordisk oldkyndighed
og historie", 1862), Den äldre edda, norröne oldkvad
i oversättelse (i "Program fra Christianssands
skole", 1866), Undersögelse af Kongesagnens fremväxt
(1873–76) och Jómsvikinga-saga i latinsk oversättelse
af Arngrim Jonssön (i "Program fra Christianssands
skole", 1877). O. A. Ö.
Gjester (Gestir) kallades de män, hvilka tillhörde
den del af den norske konungens hird, som höll vakt
utanför konungens herberge, gjorde spejaretjenst
i krigstid och för öfrigt drog omkring i landet i
kungliga ärenden. Troligen uppkommo de under Olof den
helige. Deras antal var till en början trettio, men
steg på Olof Kyrres tid till sextio. De stodo under
befäl af en anförare, som kallades gestahöfdingi,
och de hade på härnadståg ett skepp ensamt för sig. I
konungens gård hade de sitt särskilda herberge och
sitt särskilda bord. O. A. Ö.
Gjorgjevitj, Vladan, serbisk läkare, f. 1844, blef
1869 medicine doktor i Wien. I fransk-tyska kriget
1870–71 deltog han såsom läkare; efter dettas slut
blef han chef för det stora militärhospitalet
i Belgrad. Under första serbisk-turkiska kriget
(1876) var G. chef för sanitetsväsendet vid
Morava-Timoks-armékåren och i kriget 1877–78 chef för
sanitetsväsendet vid generalstaben. 1879 blef G. chef
för medicinalväsendet i Serbien. Han är en begåfvad
belletristisk skriftställare, men har äfven gjort
sig bekant genom rent vetenskapliga arbeten. Bland
annat har han utgifvit ett stort verk Die geschichte
des heeressanitätswesens in Serbien (bd I, 1879)
samt till serbiskan öfversatt flere framstående
medicinska arbeten.
Gjuke, Nord. mytol., en berömd konung, som omtalas
i eddans hjeltesånger och andra fornskrifter, som
berätta om Niflungar och Gjukungar. G:s hustru var
den trollkunniga Grimhild. Enligt Valsungasagan
hade G. ett stort rike söder om Rhenfloden. – I
tyska fornskrifter motsvaras namnet G. af Gibica. –
I fornnordiska poesien omtalas äfven en sjökonung med
namnet G. Th. W.
Gjukungar, Nord. mytol., konung Gjukes barn, voro
sönerna Gunnar, Högne och Guthorm samt dottern
Gudrun, som äktade Sigurd Fåfnesbane. Sigurds svågrar
Gunnar och Högne ingingo edligt broderskap med honom;
men förbundet bröts, och han förråddes af dem på det
sätt, att de öfvertalade sin yngste broder Guthorm
att mörda Sigurd, hvilket denne ock gjorde, men blef
sjelf dräpt af den döende Sigurd.
Gunnar och Högne togo Fåfnesskatten efter Sigurds
död. Gudrun blef sedan omgift med hunniske
konungen Atle, Budles son, Brynhilds broder. Atle
traktade efter sina svågrars stora rikedomar och
inbjöd dem till gästabud genom den listige Vinge
eller Knefröd. Gudrun, som genomskådade sin mans
planer, försökte varna sina bröder, men förgäfves;
oaktadt onda förebud afreste de, sedan de förut
sänkt Fåfnesskatten i Rhenfloden. Då Gunnar och
Högne anländt till Atles gård, blefvo de genast
anfallna och oaktadt sin tapperhet öfvermannade samt
fångna. Atle uppmanade nu Gunnar att bekänna hvar
skatten låg begrafven, men Gunnar svarade, att han
först skulle se sin broder Högnes hjerta utskuret ur
bröstet, innan han uppdagade gömstället. När detta
skett, och Gunnar således visste sig vara ensam
om sin hemlighet, förklarade han sig aldrig skola
yppa den. Atle skördade således ingen vinst af sitt
svek. I sin förbittring lät han kasta Gunnar i en
ormgrop. Högnes son hämnades sedan på Atle. Gudrun
äktade, efter Atles död konung Jonaker. – Dessa
händelser skildras forntrognast i eddans hjeltesånger
och Valsungasagan samt med större afvikelser i
tyskarnas Nibelungen lied m. fl. fornskrifter
Th. W.
Gjutjern, metallurg., tackjern, som efter smältning
är mycket tunnflytande, så att det är passande till
gjutning och lätt utfyller gjutformarna. Se Tackjern.
C. A. D.
Gjutstål, metallurg., stål, som blifvit smält i
degel och derefter gjutet i kokiller (se d. o.) till
s. k. göt. Brännstålet, hvaraf gjutstålet beredes,
slås i små bitar, hvilka sorteras efter brottytans
utseende samt derefter inläggas och smältas i deglar,
gjorda af eldfast lera och grafit. Gjutstål kan
äfven beredas på det sätt, att man i deglarna
blandar tackjern och skrot af smidigt jern
(se Uchatii-stål). Smältningen försiggår i
s. k. gjutstålsugnar. De äldre gjutstålsugnarna,
hvilka ännu äro ganska allmänt i bruk i England,
äro mycket enkla dragugnar, rymmande 2 à 4 deglar
och eldade med koks. Som dessa ugnar emellertid
äro ytterst bränsleödande, i det de ej tillgodogöra
ens 2 proc. af kolets värmeeffekt, byggas numera,
åtminstone på kontinenten, endast gjutstålsugnar
med regeneratift system, i hvilka åtminstone 3 à 4
proc. af kolets värmeefiekt kunna tillgodogöras. I
anseende till den höga kolåtgången undantränges denna
metod alltmera af de mera bränslebesparande Bessemer-
och Martin-metoderna, åtminstone till sådana
ändamål, der stora stålmassor skola gjutas. (Krupp
använder dock fortfarande degelsmältning för sina
kanoner.) För mera granlaga behof bibehåller
sig dock ännu degelsmältningen och kommer väl
fortfarande att bibehålla sig. För finare stålsorter
väljas de bästa material, och iakttages den största
noggranhet vid sorteringen. För det bästa gjutstålet
anses en viss proportion Dannemorastål vara en
nödvändig ingrediens. – Den stora kolåtgången vid
gjutstålstillverkningen torde vara anledningen till
att den vunnit så ringa insteg i Sverige. Der finnas
ej mer än tvänne mindre gjutstålsverk, det ena vid
Österby, der gjutstål af Dannemorastål beredes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
