Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giunta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det andra vid Wikmanshyttan, der Uchatius’
metod användes. Se Götmetall. C. A. D.
Gjäll. Se Gäll.
Gjästeret (Gästrätt), dansk rättsinstitution,
som utgör en afdelning af "Hof- og stadsretten"
i Köpenhamn. Under iakttagande af ett särskildt
hastigt processuelt förfarande behandlas vid
densamma sådana tvister, i hvilka den ene af
parterna är "gjäst" (gäst), d. v. s. icke bosatt
inom Köpenhamns jurisdiktionsområde. Utanför
nämnda stad behandlas "gjästeretssager" af
de vanliga domstolarna, men med iakttagande
af samma processuella former som i Köpenhamn.
C. R.
Gjäsvär, den vigtigaste fiskeplatsen i
Vest-Finmarken (Norge), är en samling af låga
öar och skär, hvilken ligger rakt utanför den på
Mageröens vestra kust inskjutande Tuefjorden,
icke långt från Europas nordligaste punkter,
Knivskjärodden och Nordkap. G. är den nordligaste
bebyggda plats i Norge. Det har telegraf samt
ångbåtsförbindelse med Hammerfest och Vadsö.
O. A. Ö.
Gjöe, Göe l. Göye, dansk adlig ätt. – 1. Henrik G.,
en af Kristian II:s män, försvarade efter dennes flykt
från Danmark (d. 13 April 1523) i åtta månaders tid
(till d. 6 Jan. 1524) Köpenhamn och Malmö mot Fredrik
I. Derefter lemnade han landet och dog i Lübeck
1533. – 2. Mogens G. till Krenkerup (på Låland),
den förres broder, ättens märkvärdigaste man,
var rikshofmästare under Fredrik I (1523–33) och
Kristian III (1534–59). Han var den förste högborne
man i Danmark, som slöt sig till den lutherska läran,
i det att han från 1526 aflade fasta och njöt både
bröd och vin i nattvarden. Under Fredrik I:s senare
regeringsår, då den evangeliska stämningen var mycket
liflig, utmärkte G. sig genom sin ifver att utdrifva
tiggaremunkarna ur deras kloster. Efter konungens död
(1533), deltog han i herredagen i Köpenhamn (s. å.),
hvarest de katolskt sinnade riksråden genomdrefvo,
att konungavalet blef uppskjutet, och åvägabragte en
recess (d. 3 Juli), som skulle återgifva prelaterna
deras förlorade makt och blottställde de evangeliske
för deras förföljelser. Tillika med några andra
riksråd lemnade G. då herredagen. Inför de
qvarvarande anklagades reformatorn Hans Tausen och dömdes
till ämbetets förlust samt skyldighet att lemna
Själland och Skåne inom en månad. Innan tiden var
tilländalupen, tvang emellertid G. Själlands biskop,
Joakim Rönnov, att efterskänka Tausen äfven detta
straff. Sedermera förmådde G. den jylländska adeln
att välja hertig Kristian (III) till konung, i Rye
(1534), följde konungen i kriget och medverkade till
reformationens genomförande. Död 1544. – 3. Birgitte
G., den föregåendes dotter, var i sin ungdom en lång
tid förlofvad (icke med Joakim Rönnov, innan denne
blef biskop, såsom man förr antagit, utan) med en Daa,
hvilken hon icke kunde tåla. Hon genomdref slutligen
denna förbindelses upplösning och ingick giftermål
med Herluf Trolle. Af sitt gods Skovkloster på Själland
upprättade de bägge makarna 1565 Herlufsholms lärda
skola, som ännu blomstrar. Död
1574. – 4. Anna G., sonsons dotter till Henrik G. (I),
f. 1609, död ogift 1681, hörde till den tidens lärda
qvinnor. Hon samlade ett stort bibliotek i Odense,
hvilket bibliotek sedermera ärfdes och förökades
af hennes broders dotterdotter Karen Brahe och nu
bär dennas namn. – 5. Markus G. till Brahesborg
och Hvidkilde, den föregåendes brorson, f. 1635,
var en dugtig diplomat och en af de få män af den
gamla adeln, hvilka de förste envåldskonungarna
anförtrodde vigtiga uppdrag samt unnade en hög
ställning i staten. Vid sin död, 1698, var han
geheimeråd. Med honom utslocknade ätten G.
C. R
Gjöl, ö i Limfjorden, 11,3 km. n. v. om
Ålborg. Arealen omkr. 18 qvkm. 779 innev. (1880).
Gjöll l. Gjall ("den brusande"), Nord. mytol., den
underjordiska flod, hvaröfver Gjallarbron (se
d. o.) leder. Th. W.
1. Gjörwell, Karl Kristofer, lärd, publicist, föddes
i Landskrona d. 10 Febr. 1731, besökte 1741 en kort
tid Åbo universitet, men lemnade det följande sommar
för att i Lund sköta sina studier. Der uppehöll han
sig till 1745, då han for öfver till Greifswald och
fortsatte sina studier till 1748. Ett par följande år
var G. i Lund, men fick 1750–51 företaga en utländsk
resa till Danmark, Holland och Frankrike. Derefter
vistades han i Stockholm såsom informator. 1754
började G. sin skriftställarebana med en samling
Bref om blandade ämnen, hvilka framkallade åtskilliga
motskrifter. Med 1755 begynte han utgifvandet af Den
svenska Mercurius, med hvilken tidskrift man kan
säga, att den egentliga journalistiken tagit sin
början i Sverige. Den tillvann sig genast allmänt
erkännande och fick stor spridning. Genom dess
utgifvande blef den okände unge mannen plötsligt ett
af svenska literaturens bästa namn. In- och utländske
lärde täflade om att sätta sig i förbindelse med
och understödja honom. På tjenstemannabanan njöt
han deremot föga framgång. Han hade 1756 ingått vid
K. biblioteket och blef 1758 amanuens derstädes samt
1764 vice bibliotekarie. Snart derpå kom G. i tvist
med sin förman, som ville neka honom fritt tillträde
till den boksamling han med så mycket nit skötte och
med oegennyttig frikostighet alltjämt ökade, genom att
anslå vinsten af en tidskrift till inköp af behöfliga
verk. Jämte sin oafbrutet fortsatta publicistiska
verksamhet, hvilken mot frihetstidens slut jämväl
förde honom in på politikens område och i hattarnas
stridsläger, idkade G. äfven en omfattande, efter nya
grunder inrättad utländsk bokhandel. Affären gick dock
illa, och G. måste i Febr. 1772 till sina borgenärers
förnöjande afträda ett boklager, i gångbart mynt
uppskattadt till 140,000 daler och vida öfverstigande
gälden. Äfven en ej obetydlig förlagsrörelse var
förenad med denna affär, och sannolikt var det väl
denna, som egentligen bragte G. på obestånd. Någon
förlikning med fordringsegarna kom dock till stånd,
enär G. fortfarande sysselsatte sig med utgifvande
af tidskrifter och förlag, bland hvilka senare märkas
flere goda läroböcker för ungdom och åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
