Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gjörwell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verk rörande Sveriges historia. Med senare
delen af Gustaf III:s regering var G:s stjerna
i nedgående. Historiens och literaturhistoriens
främjande, åt hvilket G. hufvudsakligen egnat
sina krafter, var ej mer en lifsfråga för
literaturen. Hans tidskrifter voro för allvarsamma,
hans stil tycktes tiden för styf och enfaldig. G:s
bildning hade dessutom genom hans flitiga beröring
med Tysklands literatur och hans starka lutning åt det
sentimentala i herrnhutismen fått en prägel, som föga
stämde öfverens med den allmänna tonen och åsigterna
under tiden närmast före revolutionen. 1781 erhöll
G. tjenstledighet under all den tid han sysselsatte
sig med literära arbeten, och denna slöts först
med hans afskedstagande 1795, då han fick en ringa
pension. Han fortfor att utgifva nya publikationer,
och med uppmärksamhet följa alla företeelserna
inom literaturen. En motgång, som drabbade honom
under Gustaf IV Adolfs skuggrädda tid, var äfven i
ekonomiskt hänseende ett hårdt slag för G. Han hade
låtit öfversatta en Patriotisk cateches af Siede,
på hvilken nära 3,000 personer subskriberade; men
då han 1803 sökte tjugo års privilegium å arbetet
hos hofkansleren, blef försäljningen förbjuden,
och de utsända exemplaren måste återfordras. 1805
erhöll emellertid G. 300 rdr b:ko i ersättning för
denna våldsamma åtgärd. Mot slutet af sin lefnad
hade G. den tillfredsställelsen att finna den
af honom så högt älskade tyska literaturen å nyo
framhållen och beundrad af fosforisterna äfvensom
att erhålla ett litet understöd från Karl Johan,
hvilkens uppmärksamhet genom Wallmark blifvit
riktad på G:s förtjenster. G. afled i Stockholm
d. 26 Aug. 1811. En förteckning på G:s tidskrifter
och arbeten omfattar mer än ett hundratal titlar
och kanske ett par hundra band och häften. Såsom de
vigtigaste och mest kända af tidskrifterna kunna
nämnas: Den svenska Mercurius (1755–61, 63–65),
Svenska magazinet (1766), K. bibliothekets tidningar
om lärda saker samt Tidningar om lärda saker (1767–
69), Politiske Aristarchus (1769–70), Allmänna
tidningar (1770–72), Samlaren (1773–77), Nya lärda
tidningar och Stockholms lärda tidningar (1773–80),
Adressen (1775–76), Upfostringssälskapets tidningar
(1781–90), Svenska archivum (1790–93) m. fl. Af
hans öfriga utgifna samlingar och skrifter äro de
mest kända: Svenska bibliotheket (5 delar, 1757–61),
Nya svenska bibliotheket (2 delar, 1762–63), Almänna
bibliotheket (6 delar, 1776–78), Resebeskrifvaren
(l band, 1790–91), Det lefvande Sverige (2 band,
1796–98) och Brefvexling (6 band, 1798–1810). –
För en utförligare kännedom jfr hans "Minne" af
B. von Beskow i Sv. Akad. handl., 36:te delen.
-rn.
2. Gjörwell, Karl Kristofer, arkitekt, den
föregåendes son, föddes i Stockholm d. 19
Jan. 1766, blef i ynglingaåren elev af Målare-
och bildhuggare-akademien och anställdes 1788
under Desprez som byggnadselev vid det tillämnade
stora slottet på Haga samt 1792 vid Stockholms stads
arkitektkontor. 1794 företog han en studieresa, under
hvilken han länge vistades i Rom. Efter sin hemkomst,
1796, anställdes
han som vice stadsarkitekt under Palmstedt och
fick derigenom rika tillfållen att öfva sin konst,
till en början företrädesvis såsom arkitekt för
landtbyggnader, herresäten o. d. Äfven större företag
(bl. a. omgestaltandet och tillbyggandet af Karlberg
till krigsakademi) anförtroddes honom, hvarvid dock
Desprez, enligt dennes egen anteckning, hade högsta
ledningen. G:s första fullt sjelfständiga arbete
af mera omfattande art voro ritningarna till Åbo
universitetshus, hvilket grundlades 1802, men utfördes
under ledning af Charles Bassi, en annan af Desprez’
lärjungar, och blef färdigt först 1815, då Finland
ej längre var svenskt. Emellertid hade Palmstedt
aflidit, och G. blef 1803 hans efterträdare som
stadsarkitekt samt valdes tillika s. å. till medlem af
konstakademien. 1808 fick han professors titel. Han
hade då uppfört Drottningens paviljong på Haga samt
gifvit ritning till ombyggnaden af Säfstaholm,
utförd 1804–15, och till Vestmanska huset, som
från 1828 blef K. Vetenskapsakademiens lokal och
på 1860-talet ändrades och tillbyggdes, så att dess
gamla utseende utplånades. Men ett ännu mera betydande
arbete anförtroddes G., då han af konung Karl XIV
Johan erhöll i uppdrag att uppgöra ritningarna
till och leda utförandet af Garnisonssjukhuset i
Stockholm (fullbordadt 1834). Detta blef G:s sista
större arbete; men under tiden hade han utfört flere
mindre byggnader för enskilda, uppgjort ritningar
till altardekorationer, predikstolar (t. ex. de i
Kungsholms kyrka), grafmonument m. m. Han afled i
Stockholm d. 14 Nov. 1837. – Som arkitekt tillhörde
G. den skola, hvars förste upphofsman i Sverige
var Desprez, eller ungefär samma riktning, som
i Frankrike uppkom på 1760- och 1770-talen, och
hvilken betecknas af ett återgående till den romerska
antiken och en något öfverdrifven uppfattning af
dess enkelhet och stränghet. G:s större byggnader
utmärka sig genom enkel och klar fördelning samt
mycken måtta i det dekorativa, men äro snarare verk
af en lugn och jämn beräkning än af en skapande
eller kraftigare bildande ande. Som dekoratör och
inredare prisades G. af samtida. Han utförde i sin
ungdom äfven några raderingar i böcker, utgifna
af fadern. -rn.
Gjövik, stad på sjön Mjösens vestra strand, i
Kristians amt, i Norge. 1,116 innev. (1875). G. fick
stadsrättigheter 1860.
G-klav, musikt., den klav, som angifver ettstrukna g,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
