Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gladstone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Glafva, socken i Värmlands län,
Gillbergs härad. Arealen 30,893 har. 3,311
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Karlstads stift, Gillbergs kontrakt.
Glais-Bizoin [glä-bisåäng], Alexandre, fransk
statsman, f. 1800, blef 1822 advokat och valdes efter
julirevolutionen till deputerad och qvarstod såsom
sådan ända till 1848. G. var en af de häftigaste
oppositionsmännen emot både restaurationen och
julimonarkien samt verkade ständigt för genomförandet
af den stora revolutionens principer. Efter
att hafva 1848 deltagit i reformbanketterna och
undertecknat anklagelseskriften mot Guizots ministèr,
blef han medlem af konstituerande församlingen,
der han i allmänhet röstade med bergpartiet. 1863
invaldes han i lagstiftande kåren, föll igenom vid de
allmänna valen 1869, men segrade vid ett fyllnadsval
s. å. Efter kejsaredömets störtande, d. 4 Sept. 1870,
blef G. insatt i nationalförsvarsregeringen. Såsom
medlem af regeringsdelegationen för provinserna
begaf han sig d. 12 Sept. till Tours, hvarest han
dock efter Gambettas ankomst icke utöfvade något
inflytande på ärendena. Då han 1871 ej blef invald
i nationalförsamlingen, drog han sig tillbaka
från det politiska lifvet. G. var författare till
två obetydliga teaterpjeser och utgifvare af den
demokratiska tidningen "La Tribune française". Död
d. 7 Nov. 1877.
Glaisher [gläsjör], James, engelsk luftseglare,
född i början af 1800-talet förvärfvade sig tidigt
namn såsom skicklig meteorolog. 1849 blef han medlem
af Royal society till en utmärkelse för sina under
ballongresor företagna undersökningar af molnen. 1865
uppdrogs åt honom uppsigten öfver Board of trade’s
meteorologiska afdelning. G. har utgifvit Travels
in the air, a popular account of balloon voyages and
ventures (1870).
Glaize [gläs]. Auguste Barthelemy G., fransk
historiemålare, f. 1813, lärjunge till bröderna
Devèria, sysselsatte sig i början med mytologiska
ämnen, såsom Venus och nakna nymfer. Derefter försökte
han de mest olikartade uppgifter, men alltid med
det syftet att förena pittoresk verkan med något
innehåll af slående beskaffenhet. Så målade han 1844
S. Elisabet, afvisad såsom tiggerska från de rikes
dörr, och 1852 en grupp af vilda, halfnakna Galliska
qvinnor, värjande sig för romarnas våld. Sedan vände
sig G. företrädesvis till ämnen, i hvilka en abstrakt
tanke eller en erfarenhet ur det moderna lifvet
förkroppsligas i bild. Dit höra Le pilori (1855),
der idéens martyrer paradera på en rad skampålar, Ce
qu’on voit à vingt ans (s. å.), likaledes allegoriskt
uppfattad, samt en ännu mera abstrakt skildring, La
pourvoyeuse misère (eländet, som drifver blomstrande
ungmor i armarna på lasten, 1861). På denna väg har
han sedan fortgått, då och då omvexlande med ett
och annat bibliskt ämne, såsom Johannes döparens död
(1868 och 1873), Äktenskapsbryterskan inför Kristus
(1875) m. fl. – G. är en ansedd och berömd målare,
som ibland genom sin förträffliga karakteristik lyckas
väl äfven med en symboliserande bild, såsom den i
1874 års salong utställda kyrkobilden Cendres (Den
vigda askan), ett andaktsstycke med 27 ypperligt
individualiserade gestalter, hvar och en för sig
uttryckande en olika skiftning af den religiösa
känslans inverkan på menniskan. – 2. Pierre Paul
Léon G., fransk historiemålare, den förres son,
f. 1842, ådagalade tidigt sin lust för måleri och
åtnjöt undervisning af sin fader och af Gérome. Han
framträdde första gången 1859 i salongen med Delilas
förräderi. 1861 utställde han Simson fångas af
filistéerna och 1864 Simson brytande sina bojor,
alla behandlande det gammaltestamentliga ämnet ej
utan skicklighet, men med öfverdrifven naturalistisk
kraft. År 1875 inköptes för galleriet i Luxembourg
en gräslig bild af honom, Sammansvärjning i Roms
första tid. Sedan dess har G. gjort sig känd mest
som porträttmålare. C. R. N.
Glamorgan (Wales. Gwlad Morgan), engelskt
grefskap i södra delen af Wales, vid
Bristolkanalen. Arealen 2,200 qvkm. 511,672 innev.
(1881). Landet är bergigt, med synnerligen mildt
klimat och bördig jordmån. Hufvudnäringar äro
bergsbruk (jern och stenkol) samt åkerbruk.
Hufvudstad: Cardiff.
Glan. Se Glen.
Glan, sjö i Östergötland, genomflytes af Motala
ström. Han omgifves af socknarna Östra Eneby, Borg
och Löt, Kullerstad, Vånga och Risinge, har en areal
af 74 qvkm. och en höjd öfver hafvet af omkr. 23
m. Utom Motala ström tillflyta, från n. Finspångs-ån
samt Haddebo- l. Ysinge-ån. Angbåtsstationer äro i
s. ö. Eksunds jernvägsstation å östra stambanan och
i n. v. Finspång.
Glandel (af Lat. glandula, körtel; diminut. af
glans, ollon), bot., betecknar vanligen helt små,
rundade organ, oftast uppburna på kortare eller längre
skaft och då benämnda glandelhår. Dylika glandlers
form kan för öfrigt vexla, men de göra alltid tjenst
såsom afsöndringsorgan för någon vätska eller annat
ämne af eget slag, som fyller deras inre såsom en
klibbig saft, en flyktig olja, ett harts, en retande
vätska eller dylikt. Den enklaste formen af glandler
består af blott en enda cell. Oftast bildas emellertid
glandlerna af flere celler, bland hvilka somliga synas
vara de afsöndrande och andra de förvarande organen
för glandelns innehåll. Sådana glandler träffas
å blad, yngre grenar eller qvistar, fruktskaft,
frukter och å blommans delar o. s. v. I många blad,
frukter och andra växtdelar finnes en annan form
af glandler, hvilka äro insänkta i växtdelen och
innehålla i de flesta fall en flyktig olja. Blad med
sådana oljeglandler kallas genomskinligt punkterade,
emedan oljeglandlerna genomsläppa ljuset mer eller
mindre, så att de synas såsom genomskinande punkter,
då bladet hålles mot dagern. – Man har äfven användt
benämningen glandler att beteckna outvecklade,
till vårtlika rester förkrympta växtdelar. – Flere
slags glandler insamlas och utgöra vigtiga droger,
såsom Glandulae Kamala (se Kamala) och Glandulae
Lupuli, äfven kallade Lupulinum (se Humle), hvilka
äro upptagna i Pharm. Suec. Ed. VII. Jfr Körtel.
O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
