Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glansspetsormen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämligast såsom hvitt: till mindre speglar, hålglas,
äfvensom till optiska ändamål, s. k. kronglas;
såsom hvitt, halfhvitt eller grönt: till fönster-
eller taffelglas och medicinalglas; såsom grönt
eller brunt: till buteljglas. Det blyhaltiga
glaset nyttjas till kristallglas och slipade
föremål, till optiska glas eller s. k. flintglas,
till strass (konstgjorda ädelstenar) och emalj. –
Glasets mest framstående egenskaper äro, som
bekant, genomskinlighet, glans, hårdhet och
oföränderlighet. Dessa egenskaper kunna emellertid
hos olika glassorter vara ganska olika, beroende af de
ingående beståndsdelarnas mängd och beskaffenhet. En
annan egenskap hos glaset är, att det låter bryta sig
utefter ritsor, som repas deri med en hårdare kropp,
såsom diamant eller en hård stålspets. Jämte alla
förtjenster har emellertid glaset det felet att vara
skört och bräckligt, ett fel som man sökt och äfven i
ganska hög grad lyckats hafva genom glasets härdning
(jfr Glasfabrikation, sp. 1265). – På glasets
förhållande vid höga temperaturer beror dess egenskap
att låta forma sig till de mest olika föremål. Vid
mycket hög temperatur är glaset tunnflytande
som sirap och kan då gjutas i formar. Denna
egenskap tillgodogöres vid tillverkningen af större
speglar och de nu för tiden så mycket använda stora
butikfönstren. Vid en något lägre temperatur antager
glasmassan en utomordentlig seghet, så att den med
lätthet antager olika former och äfven kan spinnas
till den finaste tråd. Sålunda har det visat sig,
att man på ett hjul af en fots diameter och med en
omloppshastighet af 500 hvarf i minuten kunnat af
ett stycke termometerrör spinna en tråd af 900,000
fots längd, hvars tjocklek knappast var mätbar, men
som dock efter hela sin längd var ihålig. På glasets
utomordentliga seghet vid rödglödgningstemperaturen
beror glasblåsarekonsten (se Glasfabrikation). En
annan egenskap, som för denna industri är af icke
mindre värde, är att man vid denna temperatur kan
endast genom beröring fästa tvänne stycken glasmassa
vid hvarandra. C. A. D.
Glas, sjöv. Ombord å fartyg indelas dygnet i "vakter",
och hvarje "vakt" i 8 halftimmar, hvilka benämnas
glas. (De två "vakter", som benämnas plattfötterna –
tiden mellan kl. 12 och 4 eller mellan kl. 4 och 8
e. m. – indelas i endast 4 glas.) Benämningen glas
har bibehållit sig allt sedan den tid, då sandglas,
som utrunno på en half timme, vanligen nyttjades
såsom tidmätare ombord. På skeppsklockan slås glas
af en dertill afsedd post, glasvakt, med ett, två
o. s. v. ända till åtta slag. Glasvakten har äfven
att till den vakthafvande rapportera de tider, hvilka
stå utsatta på "rutintaflan". O. E. G. N.
Glas, Olof, läkare, universitetslärare, föddes i
Umeå d. 14 Nov. 1812, blef 1831 student i Upsala der
han med ovanlig framgång egnade sig åt medicinska
studier och blef Hwassers mest älskade lärjunge. 1837
promoverades G. till med. doktor. Efter aflagd
kirurgie magisterexamen 1838 utnämndes han 1839 till
adjunkt i teoretisk och praktisk medicin vid Upsala
universitet, 1848 till e. o. professor i praktisk
medicin och 1851 till professor i kirurgi och
obstetrik, men förflyttades 1856 till den efter
Hwasser lediga professuren i teoretisk och praktisk
medicin, hvilken han med ovanlig läraretalang
upprätthöll till slutet af 1877. Död i Upsala d. 5
Mars 1880. Åren 1852–67 skötte G. såsom intendent
Sätra helsobrunn, hvilken han ryckte upp ur dess
lägervall. Han förbättrade och utvidgade brunnens
anstalter och återförskaffade den det rykte som den
hade i P. v. Afzelius’ dagar. I Upsala utöfvade
G. en vidsträckt och framgångsrik verksamhet
såsom praktiserande läkare, såsom prefekt vid gamla
akademiska sjukhuset, 1845–67, och såsom öfverläkare
vid nya sjukhuset i Upsala, 1867–77. Hans outtröttliga
nit och välvilja mot patienter, hans rika erfarenhet,
säkra blick och lugna väsende väckte förtroende
och tillgifvenhet. Vid sidan af sin vidsträckta
lärare- och läkareverksamhet dref G. de mest
omfattande och djupgående studier. Frukten af
dessa studier bevarades i ett aldrig svikande
minne. Han förklarade sjelf, att det en tid
var honom omöjligt att glömma hvad han en gång
läst. G. blef 1847 ledamot af Vetenskapssocieteten
i Upsala, till hvars sekreterare han valdes efter
prof. Ångström, 1860 af Vetenskapsakademien samt 1878
af K. Vet.- och Vitterh.-samhället i Göteborg och
af Fysiografiska sällskapet i Lund. G. författade
bl. a. Om periodisk neuralgi i hjertat (akad. afh.,
1837), De tuberculosi pulmonum (akad. afh., 1839),
Några ord i den medicinska frågan etc. (1863),
åtskilliga uppsatser i Upsala läkareförenings
förhandlingar samt Essai sur la société royale des
sciences d’Upsal et ses rapports avec l’université
d’Upsal (1877; i den af Vetenskapssocieteten med
anledning af Upsala universitets jubelfest utgifna
delen af dess handlingar). F. B.
Glasbjörk l. Flasbjörk. Se Björk.
Glasblåsarebord, ett bord, på hvilket står
en oljelampa eller en gasbrännare, hvars låga
påverkas af en blästerstråle, som kommer från
en under bordet anbragt blåsbälg. Derigenom
erhålles en skarpt koncentrerad låga, i hvars
focus ett instucket glasrör snart uppmjukas så
mycket, att man med lätthet deraf kan framställa
hvarjehanda föremål. Vid kemiska laboratorier är ett
glasblåsarebord ett nästan nödvändigt tillbehör för
att kunna åstadkomma alla de olika former af glasrör,
som der äro behöfliga. Äfven för flere industrier,
såsom för tillverkning af termometrar och andra
glasinstrument, är detta redskap behöfligt. Vid
glasblåsarebord tillverkas dessutom hvarjehanda
små, dock mest onyttiga, konstföremål af det vid en
viss temperatur ytterst plastiska materialet glas.
C. A. D.
Glasblåsarepipa. Se Glasfabrikation, sp. 1262.
Glaselektricitet. Se Elektricitet.
Glasell, Pontus Bernhard Julius, missionär,
författare, föddes i Marstrand d. 1 Sept. 1824, blef
student i Lund 1842 och verkade såsom missionär i
Indien 1848–51. Vid återkomsten derifrån prestvigdes
han i Göteborg och vardt derefter predikant vid
Klippans bruk i Göteborg samt bataljonsprest vid
flottans depot å Nya varfvet 1855. 1875 utnämndes
han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
