Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleerup ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans första literära alster var det underhållande
arbetet The subaltern (1825; sedan flere gånger
upplagdt), som hade fältlifvet till ämne, och hvartill
anslöt sig Campaigns at Washington and New-Orleans
(1847). G. har författat en stor mängd skrifter af
historiskt, biografiskt och militäriskt innehåll.
Gleim, Johann Wilhelm Ludwig, tysk skald, f. 1719,
studerade juridik i Halle och debuterade på den
literära banan med Versuch in scherzhaften liedern
(1744–53), som möttes af allmänt bifall. 1744 deltog
han såsom sekreterare hos prins Wilhelm af Brandenburg
i andra schlesiska kriget. 1747 blef han sekreterare
vid domkapitlet i Halberstadt och kanonikus vid
stiftet Hallbech. Hans outtömliga produktivitet var
af uteslutande eklektisk art och alltid ytlig. Sin
största ansats som skald tog han i början af sjuåriga
kriget (1756–63), då han medelst Lieder eines
preussichen grenadiers gaf ett slående uttryck åt
sin hängifvenhet för Fredrik II och vardt förelöpare
för den tyska politiska lyriken. Vidare diktade han
i den brokigaste omvexling herdeqväden i den gamla
stela franska tonen, romanser i marknadssångarestil,
fabler, epigram, anakreontiska och horatianska oder,
s. k. folkvisor och berättande dikter. Sin redan
från barndomen närda tanke att skrifva en bok sådan
som bibeln sökte han ännu i senare ålder att utföra
i sin Halladat oder das rothe buch (1774). Hans
vänner prisade arbetet, men det förblef dock okändt
för den stora allmänheten. Samma öde drabbade hans
Goldene sprüche des Pythagoras (1785), om hvilka
hans egen tanke var, att de under hans händer blifvit
silfver. G. blef blind 1801 och dog 1803. Han utöfvade
ett icke obetydligt inflytande på den tyska poesien
genom det verksamma deltagande han egnade yngre tyska
skalder. G:s brorsdotter, den under namnet Gleminde
ofta besjungna, snillrika Sofie Dorotea G., förestod
hans hus.
Gleiwitz, stad i preussiska regeringsområdet
Oppeln (prov. Schlesien), vid Klodnitz. 14,879
innev. (1880). G. är medelpunkten för jernindustrien
i öfre Schlesien. Utom ett kungligt hytteverk
(G. hütte) med gjuteri och maskinverkstad finnas
flere enskilda gjuterier och verkstäder samt qvarnar
och sågar.
Glemminge, socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. Arealen 2,007 har. 1,098
innev. (1880). G. jämte Tostarp utgör ett alternerande
regalt och patronelt pastorat af 2:dra kl, Lunds
stift, Ingelstads kontrakt. Patronatsrätten tillkommer
egaren af Tosterup.
Glen l. Glan, Nord. myt., var namnet på den man,
som blef gift med Sol. Th. W.
Glencoe [glenkå], en i Skotland, norra Argyleshire,
s. om Loch Leven, belägen dal, bekant såväl för sin
romantiskt vilda skönhet som i synnerhet för den
s. k. Glencoemassakern (1692). 1691 hade regeringen
i Edinburgh i en proklamation till de högländske
clanerna förklarat hvar och en, som ej före d. 31
Dec. s. å. svor trohetsed till Vilhelm och Maria,
för förrädare. Inom bestämd tid afgafs eden af alla,
med undantag af Mac Jan, chef för Macdonald-clanen
i Glencoe,
hvilken först d. 6 Jan. 1692 aflade
densamma. Regeringen erhöll emellertid icke –
troligen genom John Dalrymple Stairs förvållande –
underrättelse om att Mac Jan aflagt eden, och på grund
deraf kunde Stair af konungen utverka sig tillåtelse
att utrota Glencoe-Macdonald-clanen. 120 soldater
begafvo sig d. 1 Febr. 1692 till dalen, förklarade sig
för innevånarnas vänner och blefvo på det bästa sätt
emottagna. Men d. 13 Febr. på morgonen öfverföllos de
intet ondt anande innevånarna af soldaterna, hvilka
utan åtskilnad mördade män, qvinnor och barn. Största
delen af clanen lyckades dock fly genom de icke i tid
tillspärrade passen, men de flesta af flyktingarna
omkommo inom kort af köld och hunger.
Glendower [glendåör] l. Glyndwr, Owen, walesisk
furste, född omkr. 1354, härstammade på mödernet från
Llewellyn. Han var i stor gunst hos konung Richard
II, men med dennes efterträdare Henrik IV råkade han
i tvist, då konungen gynnade G:s fiende Reginald
de Grey samt till och med skänkte honom en del af
G:s land. G. kallade sina landsmän, walesarna, till
vapen, förhärjade de Greys besittningar (1400) och
slog en kunglig här vid Brynglas i Radnorshire 1402,
hvarefter ett walesiskt parlament förklarade honom för
furste af Wales (s. å.). Vid samma tid vann han på sin
sida två mäktige engelsmän, sir Edward Mortimer och
Hotspur Percy, men detta förbund upplöstes redan 1403,
då Percy stupade i slaget vid Shrewsbury. G. slöt
1404 förbund med Karl VI af Frankrike, hvilken 1405
sände en större truppstyrka till G:s understöd. Men
konung Henrik IV:s son, prins Henrik, tillfogade
G. två betydliga nederlag s. å., hvarefter dennes makt
minskades. Man lyckades dock aldrig tvinga honom till
underkastelse. Död omkr. 1416.
Glenmore [-mår], lång, smal, naturskön dal i skotska
grefskapet Inverness, med de långsträckta sjöarna
Loch Lochy och Loch Ness. Dalen genomskäres af
Kaledonia-kanalen.
Glenroy, dalgång i vestra delen af skotsak höglanden,
grefskapet Inverness, genomfluten af en liten 24
km. lång flod, Roy, som mynnar ut i Spean, n. om Ben
Nevis. Dalen är ryktbar genom de s. k. "Parallel
roads", trenne jämnlöpande, horisontala fåror på
hvardera sidan af dalsluttningen, om hvilkas uppkomst
många gissningar framställts, men hvilka sannolikt
utmärka den forna stranden af en sjö, hvars vatten
småningom minskats och slutligen försvunnit.
Glenstrup (äfven skrifvet Glandstorp, Glandstrup och
Glendstrup) l. Nörre-kloster, fordom ett munkkloster
af benediktin-orden i Nörhald härad, Randers amt i
Östra Jylland (Danmark), vid en insjö s. ö. om staden
Hobro. Det anlades före 1261, men förföll snart och
upphäfdes omkr. midten af 1400-talet. Klosterkyrkan
är nu församlingskyrka i G:s socken.
Glepne, Isl. Gleipnir. Se Fenresulfven.
Gler ("den glänsande"), Nord. myt., en af åsagudarnas
hästar. Th. W.
Gletehål. Se Drifugn.
Gletscher, geol. Se Glacier.
Gletscherbord, geol. Se Glacier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
