- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1309-1310

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glycium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

debuterade 1848 på Olympic-teatern i London. Hon har i
synnerhet gjort sig känd som framställarinna af
qvinnoroler i Shakspeares skådespel. 1868 lemnade
hon scenen och har sedan i England och Amerika hållit
föreläsningar öfver Shakspeare. 1853 gifte hon sig
med E. S. Dallas, från hvilken hon efter några år
skilde sig.

Glyptik (af Grek. glyfein, urholka, gravera,
snida), gemsnideri, konsten att gravera gemmer. I
vidsträcktare mening inbegripes derunder äfven
medaljgravyren. Se Gem. UPk.

Glyptodon. Se Bälta.

Glyptografi (af Grek. glyptos, graverad, snidad,
och grafein, skrifva, beskrifva), läran om glyptikens
alster (gemmer och medaljer). Upk.

Glyptotek (af Grek. glyptos, i bet. skulpterad,
och theke, förvaringsrum), i allmänhet ställe, der
skulpturverk förvaras; särskildt kallas så det af
konung Ludvig I i München upprättade skulpturmuseet,
bygdt af Leo v. Klenze, 1816–30, i moderniserad
jonisk stil. Bland dess rika skatter intaga de
s. k. Egineterna en framstående plats (se Eginetisk
konst). Upk.

Glys-torsk. Se Torskslägtet.

Glänö (Glænö), en liten ö vid Själlands sydkust,
i Vordingborgsbukten, tillhörig Örslevs socken,
Vester-Flakkebjerg härad, Sorö amt.

1. Gläser, Franz Joseph, tysk tonsättare,
f. i Böhmen 1798, utbildade sig först till
violinvirtuos och efter 1816 till kompositör. Han
blef kapellmästare vid Josephstädterteatern i Wien
1817, vid Königstädterteatern i Berlin 1830 samt
vid k. teatern i Köpenhamn 1842. Död 1861.
G. var en rutinerad och skicklig musiker, hvars
rykte hufvudsakligen grundar sig på hans opera
Des adlers horst (1833), som vann inträde på
flere europeiska scener (i Stockholm under namn af
"Örnnästet", 1837). I Köpenhamn komponerade han,
till text af H. K. Andersen, Bryllupet ved Comosöen,
som utkom i klavérutdrag. Hans öfriga operor
och sångspel, Das königreich der weiber
("Fruntimmersriket", 1844), Peter Stiglitz, Das
auge des teufels
m. fl., gjorde mindre lycka.
A. L.

2. Gläser, Joseph, dansk musiker, den föregåendes
son, född i Berlin d. 15 Nov. 1835, tjenstgjorde
som korgosse i det katolska kapellet i Köpenhamn
och mottog der sina första musikaliska intryck,
öfvergick redan som yngling till den lutherska
religionen, blef student 1853 samt utnämndes
1867 till organist vid Fredriksborgs slottskyrka.
G. har komponerat ett stort antal romanser, af hvilka
flere blifvit allmänt omtyckta, fyrstämmiga sånger
för mansröster, musiken till E. Böghs vådevill "Alle
mulige roller", till H. Ibsens "Glidet på Solhoug"
och (1860) till Bournonvilles ballett "Fjernt fra
Danmark", ett oratorium (1859) och en konsertuvertyr
(1865). C. R.

Glöd, Nord. mytol. Se Fornjot.

Glödning, fys. En kropp glöder eller är i glödning,
om den uppvärmes så mycket, att den blir sjelflysande,
men utan att dervid brinna med låga.

Glödvax. Se Förgyllning.

Glömminge, socken på Öland, Kalmar län, Algutsrums
härad. Arealen 3,503 har. 1,141

innev. (1880). G. jämte Algutsrum utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Kalmar stift,
Ölands Medel-kontrakt.

Glömvar, Nord. mytol., Gjukungen Gunnars
hustru. Hon omtalade för sin man sina onda
drömmar, som bebådade Atles svek. Se Gjukungar.
Th. W.

Gmelin, en vidt utgrenad, würtembergsk slägt.
– 1. Johann Georg G., naturforskare och resande, f. 1709,
blef 1731 professor i kemi och naturalhistoria
i Petersburg och deltog 1733–43 i den på ryska
regeringens bekostnad utrustade, vetenskapliga
expeditionen till Sibirien. Frukterna af denna
resa framträdde i G:s arbeten Reisen durch Sibirien
(1751–52) och Flora sibirica (1748–49). G. tog 1747
afsked från sin plats i Petersburg och utnämndes 1749
till professor i kemi och botanik i sin födelsestad,
Tübingen. Död derstädes 1755. – 2. Samuel Gottlieb
G., naturforskare, den föregåendes brorson, f. 1744,
kallades 1767 till professor i naturalhistoria
i Petersburg. I Juni 1768 begaf han sig på en af
kejsarinnan Katarina bekostad forskningsresa till
södra Ryssland och norra Persien, men tillfångatogs
på återvägen af tatarkanen Usmei (1774) och dog
i fångenskapen, s. å. Hans hufvudarbete är Reisen
durch Russland
(1771–84). – 3. Johann Friedrich G.,
naturforskare, brorson till G. 1., f. 1748, blef 1772
professor i medicin i Tübingen och 1775 professor
i medicin i Göttingen. Död 1804. G. är bekant för
sin upplaga (den s. k. trettonde) af Linnés "Systema
naturae", en upplaga, som utmärker sig genom brist på
kritik och insigt hos utgifvaren, men som erhållit en
ganska stor literaturhistorisk betydelse derigenom
att den länge var den enda tillgängliga handbok i
zoologi. – 4. Leopold G., kemist, den föregåendes
son, född 1788, utnämndes 1814 till e. o. och
1817 till ordinarie professor i kemi och medicin i
Heidelberg. Död 1853. G. inlade stora förtjenster om
den organiska och särskildt den fysiologiska kemien
genom de tillsammans med F. Tiedemann anställda
undersökningarna öfver matsmältningen. Äfven
oorganisk kemi och mineralogi voro föremål för hans
forskningar. G:s Handbuch der theoretischen chemie
(1817–19; 4:de uppl. 1843–55) är en af de mest
ansedda handböcker i kemi. – 5. Christian Gottlob
G., kemist, brorson till G. 2., född 1792, studerade
under Berzelius’ ledning och blef 1817 professor i
kemi och farmaci i Tübingen, författade Einleitung
in die chemie
(1835–37) och öfversatte de tre första
årgångarna af Berzelius’ årsberättelser. G. är den
egentliga upptäckaren af sättet att på konstlad väg
framställa ultramarin och har derigenom lagt grund
till en alldeles ny industri. Död 1860.

G moll, musikt., den molltonart, som har g till
grundton och i likhet med sin parallel, b dur,
företecknas med b för h och e. A. L.

Gmunden, stad i Öfre Österrike, vid Trauns utflöde ur
Traun- l. Gmundensjön, med ett utomordentligt vackert
läge. Omkr. 6,500 innev. Sjö- och soolbad. I närheten
en mängd vackra villor och anläggningar. Hufvudort
i det s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free