Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glycium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Salzkammergut och nederlagsplats för det i salinerna
vid Ebensee, Ischl, Hallstadt och Aussee erhållna
saltet.
Gmünd (fordom Kaisersreuth), stad i würtembergska
kretsen Jagst vid Rems, ett tillflöde till
Neckar. 13,774 innev. (1880). Staden var fordom fri
riksstad och är ännu omgifven af gamla murar och
torn. Fabriker för tillverkning af guld-, silfver-,
koppar-, brons- och mässingsarbeten, sidenväfverier,
mekaniska verkstäder m. m.
Gná, Nord. mytol. Se Gnå.
Gnadau, herrnhutare-koloni (sedan 1767)
i preussiska regeringsomr. Magdeburg, vid
Magdeburg-Leipzig-jernvägen. Omkr. 600
innev. Boktryckeri, i hvilket de flesta af
brödraförsamlingens skrifter tryckas.
Gnagare, Glires, zool., utgöra en särdeles naturlig
och väl begränsad ordning bland däggdjuren. Lemmarna
äro fyra till antalet och utan motsättlig tumme,
men försedda med klor. Tänderna äro af två slag:
framtänder och kindtänder; hörntänder och roftänder
saknas. Framtänderna, två i hvardera käken, äro långa,
försedda med emalj på främre sidan, mejselformig
krona och öppen rot, qvarsitta hela lifvet igenom
och fortfara att växa under djurets hela lif. Någon
gång finnas bakom de båda framtänderna i öfverkäken
två smärre, som dock äro underkastade ömsning,
sakna emalj och ej duga att gnaga med, hvilket
deremot är händelsen med de förra. Underkäkens
ledknappar äro långsstående. – Många gnagare
hafva stora kindpåsar, som sträcka sig ända till
skuldrorna och användas vid de insamlade födoämnenas
hemförande till boet. Gnagarnas lefnadssätt är
mycket vexlande. Somliga vistas i träden, andra på
marken, några i vattnet och en del i af dem sjelfva
gräfda hål. Alltefter sitt olika lefnadssätt klättra,
springa, simma eller gräfva de med stor skicklighet. I
allmänhet hafva de väl utbildade sinnen, äro
snabba och lifliga, men ej särdeles kloka. De lefva
enstaka, parvis, familjevis eller i större och mindre
skaror. Då fara hotar, skynda de att gömma sig, men
få utveckla dervid någon list. Gnagarna lifnära sig
hufvudsakligen af växtämnen, t. ex. rötter, bark,
blad, blommor, frukter, gräs, mjölhaltiga rotknölar
o. s. v.; för att kunna draga nytta af sådan föda,
hafva de fått en ansenligt lång tarmkanal. Några
förtära äfven djurämnen och äro allätande. Många,
som ej kunna uthärda kölden, samla vinterförråd,
oftast på underjordiska ställen, och tillbringa
vintern i mer eller mindre djup dvala. Somliga
uppföra särdeles konstmässiga boningar, hvilka
från äldsta tider ådragit sig stor uppmärksamhet
från menniskans sida. I förhållande till sin ringa
storlek spela gnagarna en mycket betydelsefull rol i
naturens hushållning. De hafva blifvit bestämda dels
att tjena till föda åt andra djur, dels att hindra
en alltför stark utveckling af växtligheten; dock
skulle de ödelägga densamma, om de icke hade otaliga
fiender och vore utsatta för många sjukdomar. Att de
det oaktadt icke duka under i kampen för tillvaron,
beror på deras utomordentliga fruktsamhet. Endast
ett ringa antal former af denna familj, hvilken utgör
nära en tredjedel af hela däggdjursklassen och
räknar omkring 700 arter, är till direkt nytta eller
skada för menniskan, och blott ett fåtal förtjenar
att tämjas. Medlemmar af denna ordning finnas i nästan
alla trakter på jorden, i skogar, på öppna fält eller
i öcknar, i dalar och ända upp till den ständiga snön
på bergen.
Gnagarna hafva af V. Lilljeborg blifvit indelade på
följande sätt:
A. Framtänder ofvan två. I. Underordningen
Simplicidentati.
1. Vadbenet nedtill sammansmält med skenbenet.
a. Nyckelbenet rudimentärt. Bakfötternas inre
tå motsättlig. 1. Lophiomyoidae.
b. Nyckelbenet fullständigt.
aa. Öfverkäkens okbensutskott delade.
α. Blindtarm förefinnes.
αα. De bakre lemmarna äfvensom de främre af vanlig
storlek.
* Ögon och ytteröron väl utbildade. 2. Muridae.
** Ögon och ytteröron outvecklade. 3. Spalacidae.
ββ. De bakre lemmarna mycket långa och de främre
mycket små. 4. Dipodoidae.
β. Blindtarm saknas. Kindtänderna fyra
ofvan och fyra nedan på hvardera sidan. Svansen
med mer eller mindre lång och tät hårbeklädnad.
5. Myoxidae.
bb. Öfverkäkens okbensutskott
odelade. Kindtänderna fyra ofvan och fyra nedan
på hvardera sidan, oftast med ofullständiga
rötter.
α. Svansen trind och af vanlig form.
6. Saccomyoidae.
β. Svansen horisontalt plattad,
fjällbetäckt. 7. Castoridae.
2. Vadbenet skildt från skenbenet.
a. Öfverkäkens okbensutskott odelade. Bakre
ögonhålsutskott finnas. 8. Sciuridae.
b. Öfverkäkens okbensutskott delade genom stora undre
ögonkanaler, som vanligtvis äro bredare nedtill.
aa. Nyckelbenet fullständigt.
α. Kindtänderna på hvardera sidan fem i öfre
och fyra i undre käken med ofullständiga
rötter. 9. Haploodontoidae.
β. Kindtänderna fyra, någon gång tre på hvardera
sidan.
αα. Deras kronor afdelade i jämnlöpande,
emaljomslutna lameller, och deras rötter ofullständiga.
10. Chinchillidae.
ββ. Deras kronor icke afdelade i
jämnlöpande lameller, utan försedda blott med mer
eller mindre djupt ingående bukter i emaljen.
11. Spalacopodoidae
bb. Nyckelbenet är ofullständigt eller
saknas. 12. Hystricidae.
B. Framtänder ofvan fyra. II. Underordningen Duplicidentati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
