Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glycium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den preussiska arméns nyskapande. 1809 lemnade han
militärtjensten, genomreste (1812) Ryssland, Sverige
och England, men återinträdde 1813 i krigstjenst och
blef generalstabschef hos fältmarskalken Blücher. I
denna befattning skapade han sin ryktbarhet. Sällan
hafva två så olika naturer som Blücher och G. bildat
ett så fulländadt helt. G. var tankens och planernas
man, som hemtade sina planer ur sina djupa insigter
och sitt klara förstånd; Blücher var handlingens man,
som bragte G:s planer till verklighet, och som med
fullt förtroende stödde sig på sin stabschef. Frukten
deraf blef schlesiska arméns segerrika fälttåg
1813–14, återtåget mot Wawre och intagandet af en ny
operationslinie efter nederlaget vid Ligny 1815 samt
ingripandet i slaget vid Waterloo och den lysande
segern derstädes (s. å.). Efter kriget fick G. ett
generalkommando och blef 1825 fältmarskalk. 1831
fick han befälet öfver den armé, som sammandrogs i
Posen för att biträda ryssarna vid undertryckandet af
upproret i Polen, men dog af kolera d. 24 Aug. s. å.
C. O. N.
Gneisgranit, petrogr. Se Granit.
Gneist, Heinrich Rudolf Hermann Friedrich, tysk jurist
och statsman, född i Berlin
d. 13 Aug. 1816, blef 1839 docent och 1844
e. o. professor vid universitetet i Berlin,
men var samtidigt verksam på den praktiska banan
och befordrades 1846 till assessor vid preussiska
öfverrätten i nämnda stad. När efter 1848 års
rörelser den politiska reaktionen åter fick
öfverhand, lemnade G. (1850) den praktiska banan.
1858 blef han ordinarie professor vid universitetet. –
G. är lika mycket utmärkt genom grundligheten
och mångsidigheten i sin forskning som grenom sin
blick för verklighetens kraf och sin praktiska takt
och duglighet. Såsom universitetslärare har han
föredragit de flesta af de till juridiska fakulteten
hörande läroämnen (statsrätt, romersk rätt, straff-
och processrätt m. fl.), och knappast någon af de
stora reformer, som under de sista tvänne årtiondena
blifvit i socialt, politiskt eller juridiskt
hänseende genomförda i Preussen och i Tyska riket,
har fullbordats utan att G. utöfvat ett väsentligt
inflytande på densamma.
När vid den politiska striden i Preussen om ett
konstitutionelt statsskick Englands inrättningar
åberopades såsom mönster, beslöt G. att gifva en
framställning af dessa, och frukten af dessa studier
blef det monumentala verket Das heutige englische
verfassungs- und verwaltungsrecht (1857–60), hvari
G. gifver en systematisk framställning af den engelska
förvaltningens historiska utveckling och nuvarande
organisation. En annan sida af det offentliga lifvet
i England belyste G. genom sin Geschichte und
heutige gestalt der englischen communalverfassung
(1860). En jämförelse mellan engelska och tyska
förhållanden har han gifvit i arbetet Verwaltung,
justiz, rechtsweg (1869). Den uppfattning af stat
och kommun, till hvilken han sålunda kommit, har han
under en lång bana som riksdagsman varit i tillfälle
att pröfva och tillämpa. Han är sedan 1859 ledamot af
preussiska deputeradekammaren och invaldes i Nordtyska
förbundets
representantförsamling samt, sedan Tyska riket
upprättats (1871), i dess riksdag. Såsom riksdagsman
har han tillhört det nationalliberala partiet. – För
en omorganisation af den preussiska förvaltningen
har G. varit synnerligt verksam, och det af honom
i skriften Die preussische kreisordnung (1870) för
reformen uppställda program blef också genomfördt,
hvarefter G. blef förste ledamoten af det 1875
nyinrättade "Oberster verwaltungsgerichtshof". Äfven
i den kyrkopolitiska striden har han tagit en
verksam del och jämväl i dithörande frågor uttalat
sig, genom skrifterna Die konfessionelle schule
(1869) och Die civilehe (s. å.). För Tyska rikets
upprättande har han lifligt kämpat, och han har
på ett bestämmande sätt deltagit i upprättandet
af riksenheten i fråga om domstolsorganisation och
rättegångsväsende. 1868 valdes han till president för
den tyska "Juristentag", som just gjort till sin
uppgift att verka för åstadkommande af rättsenhet,
och blef ledamot af den kommission, som hade att
granska de uppgjorda förslagen till domstolsordning
samt civil och kriminel rättegångslag. Särskildt
uppträdde han genom skriften Vier fragen zur
deutschen strafprocessordnung (1874) såsom kämpe
för juryinrättningen, hvilken ock, trots mycket
motstånd, infördes i den nya lagen. För öfrigt har
G. såsom president för den s. k. "Eisenacher verein
für socialpolitik" och för "Deutsche centralverein
für das wohl der arbeitenden klassen", för hvilken
förenings tidskrift, "Der arbeiterfreund", han jämte
V. Böhmert är redaktör, arbetat för lösningen af de
sociala och nationalekonomiska frågorna för dagen och
såsom riksdagsman verksamt deltagit i behandlingen
af dessa frågor inom representationen. Utom redan
nämnda arbeten samt åtskilliga tal och anföranden
har G. utgifvit Die formellen verträge des neuern
römischen obligationsrechts (1845), Die bildung
der geschwornengerichte in Deutschland (1849),
Adel und ritterschaft in England (1853), Freie
advokatur (1867), Die selbstverwaltung der volkschule
(1869), Der rechtsstaat (1872), Verwaltungsreform
und verwaltungsrechtspflege in Preussen (1878)
och Gesetz und budget (1879).
Gnesen (P. Gniezno), stad i preussiska
regeringsområdet Bromberg (prov. Posen). Omkr. 11,200
innev., hvaraf omkring hälften polacker. Stora
häst- och nötkreatursmarknader. G. är en af de
äldsta städerna i det forna konungariket Polen och
var till 1320 de polske konungarnas kröningsstad. I
11:te årh. blef G. ärkebiskopssäte; det är ännu säte
för ett domkapitel, men ärkebiskopen residerar i
Posen. Den 27 April 1656 vunno svenskarna vid G. en
seger öfver polackerna.
Gnetaceae Bl., bot., en från Coniferae afsöndrad
familj bland Gymnospermeae. I denna afdelning är
Gnetaceae den högst utvecklade, emedan en verklig
blomkalk finnes, hvarjämte hos ett dithörande slägte
(Welwitschia) förekommer antydning till hermafroditism
genom förening af ståndareblad och fruktblad inom
samma fyrbladiga kalk. Dessutom finnas i veden äkta
kärl, hvilka saknas hos öfriga gymnospermer. Fröet
har köttig hvita, två stora hjertblad och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
