Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goldoni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärker hans berättelser. En hel följd af sådana,
delvis af framstående värde, utkom under åren
1863–73: Fortällinger og skildringer (1863–65),
hvilka bl. a. innehålla Arvingen (ny uppl. 1867),
vidare Ravnen (1866; 2:dra uppl. 1867), Skitser og
erindringer fra rejser i Jylland (1867; upptagande
bl. a. berättelsen Den vägelsindede på Gråhede),
Breve fra choleratiden (s. å.), Kärlighedshistorier
fra mange lande (1868), Små fortällinger (1869;
deribland den förträffliga judehistorien Maser)
och slutligen en liten skildring af judiskt
fattigmanslif: Avrohmche nattergal (1873). G:s
många utländska resor medförde förbindelser,
som banade väg för hans arbeten till främmande
land. Särskildt hafva hans berättelser, i synnerhet
"Hjemlös", vunnit insteg i England. Emellertid
hade egyptologiska och mytologiska studier ledt
G. till den åsigten att hans älsklingstanke,
"nemesis", legat på bottnen af egypternas
religion och derifrån öfvergått i hellenernas
religiösa föreställningar samt haft inflytande
på de judiska och kristna religionsformerna, ja
öfver hufvud på all religion. Då han derjämte fann
"nemesis" bekräftad i hans eget lifs utveckling,
gaf han uttryck åt denna sin grundåskådning dels
i Livserindringer og resultater (1877), ett
arbete, som – jämte författarens sjelfbiografi
till tiden för "Corsarens" nedläggande, i hvilken
"nemesis" i hans lif ständigt påvisas – innehåller
en filosofisk-historisk utveckling af denna tanke,
dels i en samling Fortällinger og virkelighedsbilleder
(1877), de flesta äldre, börjande med "En jöde", men
några nyare, särskildt samlade under den gemensamma
titeln "Forskjellige phaser af nemesisidén".
C. R.
Goldschmidt, Levin, tysk rättslärd, f. 1829, blef
1860 e. o. och 1866 ordinarie professor i juridik vid
Heidelbergs universitet samt kallades 1870 till medlem
af "Bundes-", numera "Reichsoberhandelsgericht"
i Leipzig och 1875 till professor i handelsrätt vid
Berlins universitet samt geheimejustitie-råd. Genom
Zeitschrift für das gesammte handelsrecht (sedan
1858) och Handbuch des handelsrechts (1864–68;
ny uppl. 1874–75) har G. i hög grad bidragit till
handelsrättens utbildning. Han var vidare en af de
förste, som yrkade på nödvändigheten af en gemensam
tysk civillag.
Goldsmith, Oliver, engelsk författare, föddes i
Kilkenny West d. 10 Nov. 1728. I Dublin, hvarest han
1745 började sina studier (företrädesvis teologi),
blef han 1749 baccalaureus, var derefter under
några år lärare i enskilda hus och studerade
1752–54 i Edinburgh medicin och kemi. Till följd
af en oförsigtighet i penningaffärer måste han
1754 fly ur landet och kom till Holland, der han
i Leiden studerade kemi och anatomi, men af sin
spelsjuka tvangs han att begifva sig äfven derifrån
och tillbragte sedermera en lång tid på resor. I
Padua lär han hafva blifvit promoverad till medicine
doktor. 1756, då han i mycket torftiga omständigheter
återkom till England, fick han arbete på en apotekares
laboratorium, blef derefter biträdande lärare vid
akademien i Peckham, var sedermera en kort tid
medredaktör af tidskriften "The monthly
review", uppträdde sedermera som praktiserande
läkare och egnade sig till sist uteslutande åt
skriftställen. Hans arbeten på det skönliterära
området äro af mycket stort värde, och några bland
dem äro mästerstycken. G. var särdeles lycklig i
valet af bilder och ämnen samt skref i de flesta fall
ett särdeles rent språk. Hans dikter The traveller
(1765) och The deserted village (1770) tillhöra de
yppersta inom den engelska literaturen. Ryktbarast
och högst uppskattad bland hans arbeten är den
idyllisk-sentimentala romanen The vicar of Wakefield
(1766: tryckt i en oräknelig mängd upplagor, äfven
på svenska, under titeln "Landtpresten i Wakefield"),
som med hänryckning lästes i hela den bildade verlden
och ännu i dag är en af ungdomen i många land flitigt
begagnad bok. "Oaktadt många brister i komposition
och karaktersteckning kan denna roman, till följd
af sitt omvexlande innehåll, den lyckligt träffade
berättare-tonen och det klassiskt rena språket, med
rätta försvara sin plats som en älsklingsbok både
inom och utom England". Bland de af G. författade
lustspelen, hvilka med stort bifall uppfördes,
märkes Goodnatured man (1767), som utmärker sig genom
förträffligt tecknade karakterer. G:s historiska
arbeten äro mindre värdefulla än de poetiska. Några
bland dem äro till hufvudsaklig del kompilationer,
men de vunno mycket stor spridning, särskildt
History of England in a serie of letters (1772;
många uppl.), som förnämligast är byggd på Humes
engelska historia, men äfven Roman history (1773;
2:dra uppl. 1812) och Grecian history (1774; 2:dra
uppl. 1812). Hans History of the earth and animated
nature (1774; 2:dra uppl. 1816) grundar sig på
Buffon. Bland G:s öfriga arbeten må nämnas Essays
(en samling af bidrag till tidskrifter), Enquiry
into the present state of polite learning in Europe
(1759) och Citizen of the world (1762). G. dog d. 4
April 1774. Jfr Forster, "The life and adventures
of Oliver G." (1848) och Karsten, "Oliver G. Ein
gesammtbild seines lebens und seiner werke" (1873).
B. M.
Goldstücker, Theodor, tysk filolog, f. 1821, d. 1872
som professor i sanskrit vid University college
i London, gällde i England såsom den förnämsta
auktoriteten i alla med indiskt lif och indisk
literatur sammanhängande frågor, hvarför han ofta af
den engelsk-indiska regeringen erhöll uppdrag att
författa juridiska betänkanden. 1866 grundade han
sällskapet för utgifvande af sanskrit-texter. G. utgaf
ej några större skrifter, men åtskilliga smärre
afhandlingar, i hvilka han röjde den största
förtrogenhet med den invecklade sanskritgrammatikens
alla finheter. För Chambers encyklopedi författade
han mycket värdefulla artiklar rörande indisk filosofi
och mytologi. Hans förnämsta verk är ett utförligt
sanskrit-lexikon, hvars utgifvande likväl afbröts
redan i början.
Golésco. 1. Stephan G., rumansk statsman,
f. 1809, uppfostrades i Genève, gick sedan i valakisk
krigstjenst, men lemnade snart den militära banan,
hvarefter han beklädde åtskilliga högre civila
ämbeten. 1848 blef G. medlem af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
