- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1363-1364

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goluchovski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1868. Många af skaldens anhängare försökte kommentera
hans svårbegripliga dikter, men gingo dervid till
väga på sådant sätt, att de blefvo lika smaklösa
eller obegripliga som G. sjelf. De förnämste bland
dessa kommentatorer voro José Pellicer, Cristoval
de Salazar Mardones och Garcia de Salcedo Coronel.
B. M.

Gongorism och Gongorister. Se Gongora y Argote.

Goniatites, paleont., fossilt cefalopodslägte af
ammoniternas familj (se Ammoniter, paleont.),
hvilket skiljes från de egentliga ammoniterna
hufvudsakligen genom enkelt vågiga eller
sicksackformigt böjda, ej greniga eller bladformiga
skiljeväggar. Mellan 200 och 300 arter äro kända
och förekomma i devoniska och stenkolsformationerna.
B. L.

Gonidier (af Grek. gonos, alstring), bot., vanligtvis
klotrunda, klorofyllförande celler, hvilka hos de
i buskform växande lafvarna bilda ett för det mesta
tämligen oafbrutet lager innanför barklagret, men hos
lafvar med platt utbredd bål endast finnas under den
mot ljuset vända ytans barklager. Hos afdelningen
Collemaceae bland lafvarna äro gonidierna icke
samlade såsom ett eget lager, utan uppträda spridda
genom hela bålen, ehuruväl talrikare mot öfversidan
än mot undersidan, stundom ordnade i grupper, i
andra fall likt perlband, såsom i slägtet Collema,
der man i den genom upptagande af vatten geléartade
lafväfnaden finner nostocliknande radband af blågröna
gonidier. O. T. S.

Goniometer l. Vinkelmätare (af Grek. gony,
knä, och metron, mått), fys., ett instrument, som
nyttjas vid uppmätande af kantvinklar, särskildt
å kristaller. Kontaktsgoniometern består af en i
grader indelad halfcirkel med två tillhörande små
linealer, af hvilka den ena kan förflyttas endast
längs halfcirkelns diameter, men den andra fram
och åter och dessutom vridas kring halfcirkelns
medelpunkt. Då en kristall omfattas med dessa två
linealer, kan kantvinkelns storlek direkt afläsas
i gradindelningen. – Reflexionsgoniometern består
af en vertikal, i grader indelad cirkelbåge, som är
rörlig kring en vågrät axel, hvilken åter uppbäres af
en fast med nonie försedd ställning. Den kristall,
som skall undersökas, fästes i axelns förlängning
så, att vinkelns kant blir parallel med axeln. Då
instrumentet skall begagnas, låter man ett på
afstand stående föremål, hälst någon vågrät linie,
afspegla sig i vinkelns ena sidoyta och kringvrider
derefter cirkeln, tills samma föremål speglar sig i
den andra ytan; vridningsvinkeln utgör supplement
till kantvinkeln. K. L.

Goniometri (se Goniométer), matem., sammanfattningen
af de räknelagar och formler, som gälla för
goniometriska eller trigonometriska funktioner
(sin x, cos x, tg x, cotg x, sec x, cosec x). Jfr
Trigonometri. G. E.

Gonne, Christian Friedrich, tysk genre- och
historiemålare, f. 1813 i Dresden, vid hvars akademi
han blef professor 1857. Han första arbeten voro
genrestycken (Kortspelare, Konvenanspartiet m. fl.),
som gjorde mycken lycka. Under sin vistelse i Rom
målade han en större tafla, Judaskyssen, och beträdde
dermed

historiemåleriets område. Som hans bästa verk anses Lady
Macbeth
(1872), Festmåltid under 1500-talet (1874)
och Konung Johans af Sachsen porträtt, i Leipzigs
rådhus. G. har skrifvit Flüchtige blicke in natur
und kunst
(1869).

Gonneville [gånnvil], Binot Paulmier de,
fransk sjöfarare, född vid midten af 15:de årh.,
företog 1503–04 en resa omkring Goda-Hoppsudden
och upptäckte ett okändt land, som antages hafva
varit Madagaskar. (Portugiserna besökte denna ö
först 1506.) G. underhöll ett vänskapligt umgänge
med infödingarna och medförde till Frankrike en
af de infödde konungarnas son, Essomericq, hvilken
han adopterade, då intet tillfälle erbjöd sig att
återställa honom till hans fader. En sonsons son
till denne E. publicerade 1663 berättelsen om G:s
resa. O. E. G. N.

Gonnor, de, baron. Se Brissac. 2.

Gonolobus condurango Triana, en buske, hörande till
nat. fam. Asclepiadeae R. Br., kl. Pentandria L.,
växer i Bolivia, Peru, Ecuador och Columbia. Barken,
cortex condurango, prisas i växtens hemland
såsom ett kraftigt medel mot kräftsjukdom,
men har i Europa icke vunnit erkännande.
O. T. S.

Gonorré (Grek. gonorroia). Se Urethrites.

Gonsalvo de Cordova. Se Cordova.

Gontaut [gångtå], Charles de. Se Biron.

Gonthier. Se Château-Gonthier.

Gontjarov, Ivan Alexandrovitj, rysk romanförfattare,
född i Simbirsk 1812, är son af en förmögen köpman
och blef tidigt föräldralös. En gammal slägting,
en afskedad sjöofficer, som, jämte modern, skötte
hans första uppfostran, väckte hos honom håg för sjön
och vidsträckta resor, hvilket blef af vigt för hans
framtid. 1831 inskrefs han såsom student vid Moskvas
universitet och anställdes, sedan han der afslutat
sina studier inom den filologiska fakulteten, vid
finansministeriet i St. Petersburg. Der väckte han,
som inom literära kret-kretsar redan var en välkommen
gäst, allmänhetens uppmärksamhet genom sin novell
Obyknovennaja istorija (1847; En vanlig historia)
och genom sina humoristiska berättelser Ivan Savitj
Podsjabrin
(1848). 1852–55 företog han, i egenskap af
sekreterare åt grefve Putiatin på dennes beskickning
till Japan, en verldsomsegling. Intrycken af denna
färd meddelade han i den originella reseskildringen
Fregat Pallada (1856–57). Den stora popularitet,
som G. åtnjuter, har han vunnit företrädesvis
genom romanerna Oblomov (1858–59) och Obryv (1869;
Bråddjupet). Den förra skildrar en typisk rysk
karakter, utmärkt för lättja och sorglöshet,
hvilka egenskaper dock äro förenade med många
sympatetiska drag. Namnet på styckets hjelte,
"Oblomov", har blifvit ett appellativ. Den senare
romanen målar det samtida ryska sällskapslifvet.
J. G.

Gonzaga, italiensk fursteslägt, hvars anor kunna
följas ända upp i 13:de årh., då medlemmar af ätten
omtalas såsom borgare i Mantua. Huset G. herskade
i Mantua från 1328 till 1708. I början bar den
regerande medlemmen titeln capitano generale, men
erhöll 1433 markgreflig och 1530 hertiglig
värdighet. Ätten utgrenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free