- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1373-1374

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goodall ... - Gorgoneion, Medusahufvudet på Athenes (eller Zevs') egid. Se Gorgoner - Gorgoner, qvinliga vidunder - Gori, stad och fäste i ryska guvern. Tiflis (Kaukasien) - Goribun, zool. Se Pungbjörnen - Gorillan, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre vistelse derstädes besökte han flere af
Greklands städer för att mot betalning dels låta
höra sig såsom talare, dels meddela undervisning i
vältalighet. Öfver allt skördade G. både ära och guld
i riklig mängd. Han dog omkring 380, vid hög ålder,
i det tessaliska Larissa. Hans vältalighetskonst var
af det ytliga slaget, som, utan inre halt, genom ett
blomsterströdt språk, konstmässig och rytmiskt afvagd
periodbyggnad, ovanliga uttryck och vändningar samt
allahanda retoriska konstgrepp sökte göra intryck
på åhörarna och bedåra deras omdöme. G. är för
öfrigt en af de förnämsta representanterna för den
i vetenskapligt hänseende negativa och upplösande
riktning, som utmärker den grekiska sofistiken, och i
sitt numera förlorade arbete "Om icke-varat eller om
naturen" sökte han bevisa: 1:o att i sjelfva verket
ingenting finnes; 2:o att om något funnes, likväl
ingen kunskap derom vore möjlig; 3:o att om vi också
egde kunskap, den dock aldrig kunde meddelas eller
i ord uttryckas. Plato har efter G. uppkallat en
af sina dialoger, i hvilken han låter Sokrates med
ironisk skärpa angripa ytligheten af G:s sofistiska
och retoriska konst. Under Gorgias’ namn finnas ännu
i behåll ett "loftal öfver Helena" och "Palamedes’
försvarstal". Båda äro sannolikt understuckna. –
2. En annan G., Ciceros samtida, likaledes verksam
såsom retor i Athen, der den yngre Cicero en tid
begagnade hans undervisning. Han efterlemnade ett
retoriskt arbete i fyra böcker, hvilket vi ega
i en förkortad latinsk öfversättning af Rutilius
Lupus ("De figuris sententiarum et elocutionis").
A. M. A.

Gorgoneion, Medusahufvudet på Athenes (eller Zevs’)
egid. Se Gorgoner.

Gorgoner (Grek. gorgones). Hos Homeros omtalas blott
en Gorgo, ett qvinligt vidunder, hvars fasaväckande
hufvud var en skräckbild dels i underjorden, dels
på Zevs’ sköld. Hos Hesiodos och i den senare sagan
äro gorgonerna i allmänhet tre, Stheino, Euryale
och Medusa, döttrar af Forkys och Keto. De bo i den
aflägsna vestern, i närheten af Hesperiderna, och
beskrifvas såsom fasansfulla, bevingade varelser med
en förstenande blick, ormhår och ormgördlar. Endast
Medusa var dödlig, och hennes hufvud afhöggs af
Persevs, hvarvid ur hennes blod uppstodo Chrysaor och
Pegasos till följd af hennes föregående förbindelse
med Poseidon. Det afhuggna Medusahufvudet, hvilket
bibehöll egenskapen att till sten förvandla en
hvar, som såg det, fästes sedermera på Athenes sköld
eller bröstpansar (egid), der det på äldre konstverk
afbildas med vederstyggligt förvridna drag. Den senare
konsten har förädlat Medusatypen till ett bildskönt
qvinnoansigte, men omgifvet af ormhår, och med ett
egendomligt förstenande uttryck. A. M. A.

Gori, stad och fäste i ryska
guvern. Tiflis (Kaukasien), vid Kura och
Poti-Tiflis-jernbanan. Omkr. 5,000 innev., till
största delen armenier. Staden var fordom ryktbar
för sina siden- och bomullstyg, men utförer nu
hufvudsakligen vin och spanmål.

Goribun, zool. Se Pungbjörnen.

Gorillan, Anthropopithecus gorilla, zool., hör till
de menniskolika apornas afdelning inom familjen. Gamla
verldens apor stå högst bland alla apdjur. Enligt
Huxley äro de olikheter i kroppsbyggnad, som finnas
mellan menniskan å ena sidan samt gorillan och
chimpansen å den andra, icke så betydliga som
de, hvilka skilja gorillan från de lägre stående
aporna. Till kroppsstorleken är gorillan något mindre,
men ansenligt axelbredare än en groflemmad karl;
hela hennes utseende vittnar om en oerhörd styrka.

illustration placeholder


I höjd mäter den fullvuxne hannen 1,65 m. och
i skulderbredd 95 cm. Bålen är lång, grof ock
täckt med en vågig, om ull i viss mån erinrande
hårbeklädnad. Armarna äro mycket långa ock starka, med
ofantliga händer samt de trenne mellersta fingrarna
både på främre och bakre parets lemmar till större
delen af sin längd sinsemellan förenade medelst
hud. Hörntänderna äro ovanligt stora (riktiga betar),
näsan platt ock käkarna framskjutande. Bröstkorgen är
mycket vid och omslutes af 13 par refben. Större
delen af kroppen är klädd med mörkgrått hår; på
dess nakna delar är färgen skiffergrå. – Gorillan
förekommer på mellersta Afrikas vestkust i de
stora urskogar, som sträcka sig från trakten af
dagjämningslinien söder ut åtminstone till 5°
sydlig bredd; huru långt hennes utbredningsområde
sträcker sig inåt landet vet man ännu icke. – Icke
synnerligen länge har gorillan varit med visshet
känd. År 1846 lyckades den amerikanske missionären
Wilson att erhålla en skalle af denna apa samt kort
derefter en annan och några delar af skelettet. 1847
offentliggjorde Savage en beskrifning öfver henne
och hennes lefnadssätt, 1852 lemnade Ford vidare
underrättelser; ytterligare hafva da Chaillu, de
Compiègne och Winwood Reade meddelat utförligare
redogörelser för gorillan, hvarjämte beskrifningar
af framstående zoologer och anatomer hafva blifvit
lemnade öfver henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0693.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free