Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graham ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
* Öppningen mellan käk- och mellankäksbenen,
i hvilken näsborrarna ligga, stor och räckande
utom näbbens midt. Baktån något upphöjd öfver
framtårnas plan. Tranor (Gruidae).
** Öppningen mellan käk- och mellankäksbenen liten
och icke räckande utom näbbens midt.
a. Baktån mer eller mindre upphöjd
öfver framtårnas plan. Storkartade foglar
(Ciconiidae).
b. Baktån i samma plan som framtårna. Hägrar
(Ardeidae).
2. Vingarna mer eller mindre korta. Öfverarmen räcker
icke bortom höftskålen.
* Tårna korta, med högt sittande baktå. Fältstorkar
(Psophidae).
** Tårna långa, med baktån fäst nära tarsens nedre
ände.
a. Tarsen framtill med nätlik betäckning.
Värnfoglar
(Palamedeidae).
b. Tarsen framtill belagd med
tvärsköldar. Sumphönsartade foglar (Rallidae).
II. Näbben lamellerad. Flamingofoglar
(Phoenicopteridae).
C. R. S.
Gram, Nord. mytol., Sigurd Fåfnesbanes ryktbara
svärd, förfärdigadt af dvärgen Regen. Det var så
skarpt, att när Sigurd körde det ned i Rhenfloden,
afskar det en ulltapp, som fördes af strömmen emot
svärdseggen. Med samma svärd klöf Sigurd Regens
smidstäd och drap sedermera draken Fåfne. När Sigurd
vexlat skepnad med Gunnar, Gjukes son, vid dennes
friarefärd till Brynhild, och han på Gunnars vägnar
skulle fira bröllop med henne, drog han svärdet Gram
och lade det mellan sig och Brynhild i brudsängen.
Th. W.
Gram [gramm], förkortadt gr. (Fr. gramme; af
Grek. gramma, egentl. bokstaf; hos de grekiska
läkarna namnet på en skrupel), enhet i det
metriska vigtsystemet, lika med 23,5252 korn. Se
Metersystemet. L. A. F.
Gram, gods i preussiska regeringsomr. Schleswig, vid
Ribeån, omkr. 19 km. ö. om Ribe, tillhör stamhuset
Giesegård i Sorö amt (Danmark), hvilket eges af
grefliga ätten Brockenhuus-Schack. Under medeltiden
låg omkr. 7 km. n. om den nuv. gården det fasta
slottet G.
Gram, Hans, dansk historiker, f. 1685, blef 1703
student, 1714 professor, 1730 kunglig historiograf
och bibliotekarie samt 1731 geheimearkivarie. På hans
initiativ stiftades 1742 "Det kjöbenhavnske selskab"
(sedermera kalladt "Videnskabernes selskab"). Död
1748. Som samlare och granskare af källskrifter
fortgick G. på den väg, som öppnats af isländaren
Thormod Torfason (Torfæus), och blef i denna
riktning den förste bland en stor skara af grundliga
forskare. Genom sina många kritiska undersökningar,
de flesta offentliggjorda i "Det kjöbenhavnske
selskabs" skrifter, rättade G. en
mängd oriktiga uppgifter och spred ljus öfver olika
delar af stats- och kulturhistorien. Derjämte utgaf
G. äldre, förut endast i handskrifter tillgängliga
verk (Niels Krags "Kristian III:s historie", Slanges
"Kristian IV:s historie" och Meursius’ "Danmarks
historie", den senare med förträffliga anmärkningar).
C. R.
Gram, Frederik Terkel Julius, dansk rättslärd, född
d. 26 Aug. 1816, blef 1847 lektor och 1849 professor
i rättsvetenskap vid Köpenhamns universitet. Död d. 3
Juni 1871. G. författade flere, fortfarande mycket
begagnade handböcker i dansk rätt, såsom Den private
söret efter dansk lovgivning, Den danske formueret
och Förelæsninger över den danske familieret.
Gramineae Juss., bot., gräsens naturliga familj,
en af de största och märkligaste inom växtverlden,
igenkännes derpå att blommorna sitta skiftevis
i småax, med vanligen 2 (sällan ett eller intet)
skärmfjäll vid basen, oftast tvåkönade och bildade
af 2 skiftevis sittande blomfjäll och inom dem 2 små,
ofta outvecklade kronfjäll (lodiculae). Ståndarna
3 (kl. Triandria L.), undantagsvis 2 l. 1, fria,
med 2-rummiga, aflånga, jämnbreda, i ändarna
urnupna knappar, fästa vid midten och rörliga likt
vågbalkar. Gräsen hafva enkelt fruktämne, 2 stift,
stundom outvecklade, märkena vanligast fjäderlika,
emellanåt tråd- eller pensellika (sällan 1 stift
och märke). Frukten är hinnfrukt (eller nöt), med
fröet fastvuxet vid frögömmet. Strået ihåligt (sällan
fyldt med märg), knutigt ledadt vid bladfästena;
bladskifvorna jämnbreda, enkelnerviga, med oftast
öppna slidor omfattande strået; vid öfvergången
mellan skifvan och slidan ett hinnaktigt
bladsnärp. Småaxen sitta i ett sammansatt ax eller på
utdragna greniga skaft i en vippa. – Gräsens familj
omfattar mer än 5,600 arter, hvilka äro utbredda
öfver alla trakter af jorden, såväl de kallaste
(polartrakterna och fjälltrakter vid gränsen
för den eviga snön) som de hetaste jordbältena
(låglanden under eqvatorn). Individernas antal är
oerhördt stort, och inom de tempererade luftstrecken
utföra gräsen hufvudmassan af växtligheten och
gifva väsentligen karakter åt denna; endast i dessa
trakter finner man sammanhängande gräsmattor. Bland
1,000 växtindivider å en frodig äng äro 940 gräs
(eller halfgräs, Cyperaceae). Gräsen delas i många
grupper och underafdelningar, bland hvilka Paniceae,
Chlorideae, Oryzeae och Andropogeae äro företrädesvis
tropiska, hvaremot Agrostideae, Festucaceae och
Triticeae öfvervägande tillhöra icke tropiska land. I
Skandinavien växa omkr. 130 arter, indelade i omkr. 50
slägten, hvilka alla, med undantag af 3, hafva
tvåkönade blommor. Inom tropikerna äro gräsen ofta,
liksom deras anförvandter palmerna, skildkönade. De
tropiska gräsens blommor äro ofta finludna, ibland
mikroskopiskt små, men ytterst talrika, såsom i
sockerrörets yfviga silfverglänsande vippa. I varma
land når en del gräs betydlig höjd. Sockerröret blir
ofta 3 m. högt och deröfver. En varietet af majs är
ännu högre; pampasgräset kan dölja den genom detsamma
framträngande hästen och ryttaren;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
