Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravelines ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grebbestad, fiskläge i Tanums socken, Göteborgs
och Bohus län, vid Kattegatt. Poststation och
gästgifvaregård. Platsen, som räknar omkr. 800 innev.,
är en ganska mycket besökt badort samt drifver handel
och sjöfart.
Grebe, Karl Friedrich August, tysk forstman,
f. 1816, blef 1842 privatdocent vid universitetet
i Greifswald, 1844 forstråd i Eisenach och 1849
professor i Greifswald. Sedermera blef han chef
för den tekniska afdelningen af skogsstyrelsen
i Sachsen-Weimar och lärare vid skogsinstitutet
i Eisenach. G. har utgifvit flere arbeten i
forstvetenskap, af hvilka de vigtigaste äro Die
beaufsichtigung der privatwaldungen von seiten des
staats (1845; prisbelönt), Gebirgskunde, bodenkunde
und klimalehre in ihrer anwendung auf forstwirthschaft
(3 uppl. 1865), Der buchenhochwaldbetrieb (1856) och
Die betriebs- und ertragsregelung der forsten (1867).
Grebo, socken i Östergötlands län, Bankekinds härad
och med ett mantal, som uppföres i jordeboken under
Vist, Hanekinds härad. Arealen 6,033 har. 1,348
innev. (1880). G. jämte Värna utgör ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Bankekinds
kontrakt.
Grebo, en i Guinea bosatt afrikansk stam, hvars
område omfattar kuststräckan ö. om Liberia mellan
Gran Sestros och Bereby, på bägge sidor om Cap
Palmas. Namnet grebo, som äfven skrifves g’debo,
kommer af det inhemska ordet gre (apa). Grebostammen,
som står närmast de talrikare Kru (se d. o.) och
tillhör den egentliga negerrasen, skall enligt egna
traditioner blifvit af Fulah (se d. o.) trängde ur det
inre landet ned mot kusten. Dess språk är oss bekant
genom följande arbeten af Payne: "Grebo grammar"
(1864) och "A dictionary of the Grebo language"
(1867). Jfr äfven Müller "Die sprachen Basa, Grebo
und Kru" (1877). H. A.
Greby alfvar. Se Alfvar.
Grechetto [-ketto], binamn på den italienske målaren
Castiglione.
Grecism (af Lat. graecus, grekisk), grekisk
språkegendomlighet eller ordvändning, nyttjad i annat
språk än det grekiska.
Greco, Gaëtano, italiensk komponist, f. 1680 i Neapel,
blef Alessandro Scarlattis elev och efterträdare
vid Conservatorio dei poveri samt sedermera vid
Conservatorio di San Onofrio lärare åt Pergolese
och Vinci. Dödsåret obekant. Berömda litanior
och orgelstycken af honom finnas i manuskript.
A. L.
Grécourt [-kour], Jean Baptiste Joseph Villard de,
fransk skald, f. 1683, d. 1743, erhöll mycket tidigt
en presterlig syssla i Tours och höll derstädes
satiriska predikningar, som väckte mycket bifall,
men lefde mest i Paris, der han sökte glänsa som "bel
esprit", och på hertigens af Aiguillon slott, der han
hängaf sig åt sinliga njutningar. Fransmännen kalla
honom sin Anakreon. I hans dikter, som äro fantasi- och
poesi-lösa, men utmärka sig genom en lätt och behaglig
form, afspeglas fullständigt den på hans tid rådande
fräckheten i de franska sederna. Hans bref äro fadda,
hans fabler bizarra, hans sånger och berättelser
tämligen obetydliga. Berömdast bland hans arbeten
är den
satiriska dikten Philotanus (1720; ofta utgifven),
som är riktad mot jesuiterna och jansenisterna. Hans
samlade skrifter, hvilka innehålla åtskilliga såsom
oäkta ansedda produkter, hafva flere gånger blifvit
omtryckta.
Gredbäck (ej Grefbäck; äldsta kända formen är
Grytebæk, sedan Gridhbæk), socken i Skaraborgs
län, Kåkinds härad. Arealen 4,798 har. 1,012
innev. (1880). G. utgör med Bredvik ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Gredos, Sierra de, bergskedja i mellersta Spanien,
till största delen i prov. Avila, skild från Sierra
de Guadarrama i ö. genom floden Alberche och från
Sierra de Gata i v. genom Alagon samt i s. och
n. innesluten af Tiétars, Tórmes’ och Alberches
djupa floddalar. Det är en af de minst kända och mest
otillgängliga trakter i Spanien, men på samma gång
en af de naturskönaste. Högsta toppen är Plaza del
Moro Almanzor, 2,661 m.
Greeley [grili], Horace, amerikansk journalist, föddes
d. 3 Febr. 1811 i Amherst (New Hampshire). Till följd
af föräldrarnas torftiga omständigheter uppfostrades
han vid hårdt kroppsarbete, utan att erhålla ordentlig
skolbildning, och blef vid fjorton års ålder satt
i lära hos en boktryckare i Vermont. Efter att på
egen hand hafva sökt tillegna sig kunskaper begaf
han sig 1831 med ett litet hopsparadt kapital till
New York. Der anlade han ett tryckeri, hvarifrån han
utgaf flere tidningar efter hvarandra, tills han 1841
började utgifva den stora politiska tidningen: "The
New York tribune". Detta blad, som han redigerade
i tretioett år, är nu en af verldens mest spridda
tidningar, med ett utomordentligt inflytande
särskildt på Nord-Amerikas landtbefolkning. 1848
valdes G. in i representanternas hus, som han dock
tillhörde blott i tre månader. 1851 var han en
af prisdomarna vid verldsutställningen i London,
och beskref sin vistelse i Europa i arbetet Glances
at Europe. Efter whigpartiets upplösning deltog han
1855 ifrigt i bildandet af det republikanska partiet:
han var för afskaffandet af slafveriet i södern,
motsatte sig i början användande af yttre makt
mot sydstaterna, men yrkade efter inbördeskrigets
utbrott på ett kraftfullt uppträdande. Till försvar
för nordstaterna skref han äfven det förträffliga
arbetet The american conftict (1864–66). Efter krigets
slut röstade han emellertid för allmän amnesti och
iklädde sig till och med borgen för den besegrade
konfederationens president, Jefferson Davis. 1867
afböjde han utnämningen till sändebud i Wien, emedan
han icke ville skilja sig från "New York Tribune". I
nationalekonomien hyllade han skyddstullar, men
var i politiken en liberal republikan, ehuru föga
bunden af partihänsyn. Derför blef han 1872 af
det liberal-republikanska partiets konvention i
Cincinnati uppställd till Grants motkandidat vid
presidentvalet och mottog kandidaturen. Emellertid var
hans partiståndpunkt icke klar nog och hans politiska
betydenhet för ringa, så att han hade föga utsigter,
ehuru det demokratiska partiet d. 9 Juli förklarade
sig för honom. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
