Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravelines ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektorsvalet d. 4 Nov. låg han under med 77 röster
mot 289. Innan det definitiva valet hann ega rum,
dog han d. 29 Nov. 1872. En beskrifning öfver hans
lif gaf han sjelf ut under titeln Recollections of a
busy life (1868; ny uppl. 1873), hvarjämte Ingersoll
utgifvit "Life of Horace Greeley" (1873).
Green [gren]. Se Gren.
Green [grin], Mary Anne Everett, född Wood, engelsk
författarinna, föddes 1818 i Sheffield och erhöll
en förträfflig uppfostran. 1841 flyttade föräldrarna
till London och der ingick hon 1845 äktenskap med
konstnären G. P. Green. Hon har skrifvit Lives of the
princesses of England etc. (1849–55), Letters of royal
and illustrious ladies (1846), The diary of John Rous
(1856) och Letters of queen Henrietta Maria
(1857) samt dessutom lemnat tillfälliga bidrag
till den periodiska pressen, förnämligast rörande
antiqvariska ämnen. Hon har fått sig anförtrodt
uppdraget att förteckna handlingarna i statens arkiv
samt utgifvit sådana från Jakob I:s, Karl II:s och
Elisabets regeringar, jämte tillägg, gående från
Edvard VI till Jakob I. Senast har hon utgifvit
handlingar från tiden mellan Karl I:s och Karl II:s
regeringar.
Greenbacks [grin-], Eng. (af green, grön, och back,
rygg), af nord-amerikanska regeringen från 1861
utfärdade, med tvångskurs gående sedlar, hvilka hafva
sitt namn efter papperets färg. Jfr Dollar.
Greenbay [grinbä], stad i nord-amerikanska staten
Wisconsin, vid Fox river’s utlopp i Greenbay, en vik
af Michigan. Omkr. 10,000 innev. Handel med trävaror.
Greene [grin], Robert, engelsk skald, f. omkr. 1560,
studerade i Cambridge och Oxford, gjorde 1578–83
resor på kontinenten och förde derefter i London ett
utsväfvande lif, som 1592 orsakade hans död. Han var
en rikt begåfvad ande, författade lyriska dikter,
berättelser och dramatiska stycken, men skref mindre
af en inre kallelse än för att förtjena pengar
och vinna publikens bifall. Af hans skådespel
märkas företrädesvis Alphonsus, king of Arragon;
George-a-Greene, the pinner of Wakefield; Orlando
furioso; James the fourth och History of friar Bacon
and friar Bungay. Det sistnämnda saknar visserligen
dramatisk enhet, men utmärker sig genom en lyckad
karaktersteckning, en frisk och harmonisk kolorit
samt många förträffligt utförda komiska partier. Jfr
Dyce, "The dramatic and poetical works of R. Greene"
(1831 och 1861) samt W. Bernhardi. "R. Greenes leben
und schriften" (1874).
Greene [grin]. 1. Nathaniel G., amerikansk general,
f. 1742, tillhörde qväkarnas sekt och började sin bana
såsom smed. 1770 blef han invald i den lagstiftande
församlingen i Rhode Island. Då han 1774 inträdde
i hären, blef han med anledning deraf utstött
ur qväkarnas samfund. 1775 blef han utnämnd till
brigadgeneral och 1776 till generalmajor, åtföljde
Washington till New Jersey och tog del i striderna
vid Trenton 1776 och Princeton 1777. På Washingtons
enträgna begäran åtog han sig 1778 befattningen såsom
generalqvartermästare. Efter general
Gates’ nederlag vid Camden, d. 16 Aug. 1780,
erhöll G. befälet öfver armén i södern, och
sedan han reorganiserat sina demoraliserade och
odugliga trupper, ledde han operationerna på ett
så mästerligt sätt, att fienden vann ringa fördel
af några få framgångar. G:s underbefälhafvare,
general Morgan, vann en lysande framgång mot
den engelske partigängaren öfverste Tarleton, vid
Cowpens d. 7 Januari 1781, och ehuru G. sjelf för den
förföljande lord Cornwallis måste draga sig undan
till Virginia och, när han åter framryckt, blef slagen
vid Guilford court-house d. 15 Mars 1781, fann sig
dock Cornwallis nödsakad att draga sig undan till
Wilmington. Ett nederlag, som G. led vid Hobkirks
hill mot lord Rawdon d. 25 April 1781, hade inga
andra följder än att Rawdon måste falla undan till
Charleston, och d. 8 Sept. fäktade han en oafgjord
drabbning vid Eutaw Springs mot engelske öfversten
Stewart. Engelsmännen måste utrymma Georgia samt
Norra och Södra Carolina. G. bibehöll sitt befäl
till krigets slut. Död 1786. Djerf och verksam,
rik på utvägar, alltid färdig att besegra alla
hinder och icke lätt nedslagen af motgångar, var
han varmt tillgifven frihetens sak, och ehuru han
aldrig segrat i någon drabbning, aktas hans minne
ännu högt af hans landsmän. – 2. George Washington
G., amerikansk författare, den föregåendes sonson,
f. 1811, var 1837–45 Förenta staternas konsul i Rom
samt blef 1847 professor i moderna språk vid Brown
university i Rhode Island och 1872 vid Cornell
university. Skrifter: Historical studies (1850),
History and geography of the middle-ages (1851), Life
of general Nathaniel Greene (1860–71) och Historical
review of the american revolution (1869) m. fl.
Green Mountains (grin mauntins; Fr. Vert-Mont, hvaraf
staten Vermont fått sitt namn), "gröna bergen",
bergskedja i nord-amerikanska staten Yermont, mellan
Connecticut-dalen och sjön Champlain. Högsta topparna
äro Moosehillock, 1,461 m., och Mansfield, 1,357
m. Bergskedjan har fått sitt namn efter de präktiga
skogar, som betäcka sluttningarna.
Greenock [grin-], sjöstad i skotska grefskapet
Renfrew, vid södra stranden af Firth of Clyde. 68,897
innev. (1881). G. är en af Skotlands förnämsta
industri- och handelsstäder. Vigtigast äro
skeppsvarfven (som sysselsätta omkr. 5,000 arbetare),
sockerraffinaderierna, jerngjuterierna och
maskinverkstäderna. 1879 räknade stadens handelsflotta 437
fartyg om 206,015 tons. Importen består hufvudsakligen
af råsocker, trävaror, spanmål och spirituosa,
exporten af industrialster.
Greenough [grinå], Horatio, nord-amerikansk
bildhuggare, f. 1805 i Boston, d. 1852, fick i
sin födelsestad undervisning af den derstädes
bosatte franske bildhuggaren Bisson och utbildade
sig sedermera uti Italien, under ledning af
Thorvaldsen och Tenerani. Bland hans många arbeten,
hvilka utmärka sig genom formens renhet samt en
genialisk uppfattning, må nämnas Venus, som täflar
om skönhetspriset, en byst af hans vän Cooper,
Washingtons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
