- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1541-1542

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delades omkr. 1460 af Morea, med undantag af några
orter, hvilka tillsvidare förblefvo i venezianernas
våld. A. M. A.

Det nuvarande konungariket G. (Ny-Grekland) omfattar
södra och största delen af den grekiska halfön,
Joniska öarna samt de i Egeiska hafvet belägna
öarna Eubea, Norra Sporaderna och Cykladerna. Den
nordligaste punkten, ligger vid Egeiska hafvet, mellan
Platamona och floden Salamvrias mynning, under 39° 55’
n. br., den sydligaste är ön Cerigottos sydspets, 35°
50’ n. hr., den vestligaste ön Othonus (bland Joniska
öarna), 19° 10’ ö. lgd, och den östligaste ön Amurgos
östspets 26° 5’ ö. lgd (fr. Greenw.). Gränsen mot
n. (fastställd d. 24 Maj 1881) börjar vid Egeiska
hafvet, mellan Platamona och Salamvrias mynning, 4
km. s. om förstnämnda ort, går i sydvestlig riktning
öfver Salamvrias norra tillflöde Xeragi till höjderna
n. om Zarko, följer derefter vattenskilnaden i
nordvestlig riktning mot Diminitza, så att byn
Eleotherochori förblir turkisk, går vidare mot
v. förbi byarna Flamuristi, Gavrovo och Georgitza
till berget Kratzovo, vänder sig der mot s., går
öfver topparna Zygos, Dokini och Peristeri, följer
sedan den bäck, som upprinner på sistnämnda berg,
till floden Arta och derefter denna flod söderut
till hennes utlopp i Artaviken. Areal 65,060 qvkm.,
hvaraf Morea 22,502 qvkm. och öarna 8,950 qvkm.

Om konungariket G:s naturbeskaffenhet, se ofvan,
sp. 1523.

Befolkningen består väsentligen af trenne folkstammar:
greker (nygreker), albaneser och valaker. Af andra
nationaliteter funnos år 1870 endast 29,126 personer
(hvaraf 2,528 judar). Valakerna (företrädesvis i
bergstrakterna i norra G.) äro de till antalet
minste. 1870 funnos endast 1,217 valaker, som
ej talade grekiska. Albaneserna (se Albanien),
till största delen åkerbrukare, intaga mer än
fjerdedelen af G., nämligen hela Attika och Megaris
(utom hufvudstäderna), största delen af Beotien,
en del af Lokris, södra hälften af Eubea, en del
af Egina och Andros, hela öarna Salamis, Poros,
Hydra och Spetsa samt betydliga områden i Argolis,
Arkadien, Lakonien, Messenien och Elis. I trakter,
der albaneserna förekomma i mindre antal, antaga de
alltmera det grekiska språket. 1870 funnos endast
37,598 albaneser, som ej talade grekiska. Hufvudmassan
af befolkningen bildas af greker, hvilka göra
anspråk på att härstamma från de forna hellenerna,
men den gamla helleniska rasen har, till följd af de
invasioner, hvaraf G. hemsöktes under medeltiden,
betydligt uppblandats af främmande, i synnerhet
slaviska element. Nutidens greker äro i allmänhet
till växten långa, smärta och starkt byggda samt
hafva ovalt ansigte, lång, krokig näsa, lifliga
ögon och svart hår. Skönheter bland grekinnorna äro
sällsynta och träffas endast på vissa öar eller i
några bergvrår, dit invasionerna icke trängt. 1832
hade G. 712,608 innev., 1852: 1,002,112 och 1879:
1,679,775 innev. (32 per qvkm.), hvaraf 881,080 män
och 798,695 qvinnor, eller 906 qvinnor mot 1,000 män;
d. v. s. antalet qvinnor i förhållande till antalet
män är mindre än i något annat europeiskt

land. Med inberäkning af innevånarna i det 1881
vunna området uppgår befolkningen f. n. (1882)
till omkr. 2,070,000 innev. Tätast befolkade äro
öarna, särskildt Joniska öarna, hvilka hafva en
befolkningstäthet af 96–104 innev, på hvarje
qvkm. Folkökningen är ganska stor. Under de fyra
åren 1870–73 var antalet födelser 1 på 34 och antalet
dödsfall 1 på 45 innev. De största städerna äro Athen,
(63,374 innev.), Patras (25,494 innev.), Hermupolis
(21,245 innev.), Pireus (21,055 innev.), Korfu
(16,515 innev.), Zante (16,250 innev.) och Tripolis
(10,057 innev.).

Materiel kultur. Näringar, handel,
samfärdsmedel. Åkerbruket befinner sig på en mycket låg
ståndpunkt, och ej ens goda skördar kunna fylla
behofvet af spanmål. En af orsakerna dertill är
brist på sjelfegande bönder (största delen af
jorden tillhör nämligen staten). Af hela arealen
anses blott 53 proc. vara produktiv jord; deraf
upptaga ängar och betesmarker nära hälften l. 21,8
proc., skogar 18 proc., åkerjord 10,6 proc., vin-
och korintplanteringar 2,1 proc. samt trädgårdar 0,5
proc. Spanmålsproduktionen var 1875:

Brukad jord
i har. Skörd i hl.
Hvete ....... 159,586 1,540,317
Blandsäd .... 57,749 502,011
Råg ......... 846 5,663
Korn ........ 67,910 589,649
Hafre ....... 4,078 43,289
Majs ........ 61,816 982,295
Bokhvete .... 5,831 46,328
Hirs m. m. .. 2,808 22,652

S. å. infördes 1,354,673 hl., med ett värde af 20,8
mill. kr. Af handelsväxter förtjena nämnas tobak
(omkr. 1,3 mill. kg.), bomull, i norra G., krapp,
saffran, galläpplen och sydfrukter, i synnerhet
fikon, i Attika och Messenien (omkr. 300,000 träd),
och oliver (omkr. 12 mill. träd, hvilka gifva
omkr. 23 mill. kg. olja). Vinodling förekommer
såväl på fastlandet som på öarna och lemnar årligen
omkr. 700,000 hl. Vinet är dock i allmänhet
föga njutbart till följd af den hartssmak det får
af de med harts tätade kärlen (ofta lädersäckar
såsom i forntiden). Mycket berömdt var fordom det
s. k. malvasir (från staden Napoli di Malvasia,
nu Monemvasia, på Morea). De bästa vinerna komma
nu från öarna Santorin, Tino, Naxos, Kefalonia och
Zante. Af större betydelse är odlingen af korinter,
hvaraf exporten 1876 uppgick till 98 mill. kg. –
Boskapsskötseln ligger nere med undantag af en
på sina ställen stark får- och getafvel. Vid
slutet af 1877 funnos 97,176 hästar, 142,835 åsnor
och mulåsnor, 279,445 nötkreatur, 2,291,917 får,
1,836,663 getter och 55,776 svin. Såväl lefvande djur
som kött importeras. Biskötsel bedrifves allmänt;
honing och vax utföras. Silkesodling förekommer
företrädesvis på Morea. Afkastningen af råsilke
utgjorde 1876 omkr. 16,000 kg., men nedgick 1878
till 10,000 kg. Vid kusten idkas fiske och upptages
svamp. – Bergsbruket har ända till senaste tid föga
drifvits, ehuru landet ingalunda saknar mineraliska
tillgångar. Endast åtskilliga marmorbrott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free